Uppdaterad 27.2: Tack till alla som svarat. Undersökningen är nu stängd.
Genom att berätta hur du använder bloggen och Yles innehåll hjälper du oss att skapa mer innehåll för dig och andra som gillar bloggen.
Hjälp oss utveckla Bondbloggen
Kategori: Undersökning
Att falla utanför ramarna.
Det är inte enbart när man kämpar med följderna av vädrets makter som man känner ett visst utanförskap här i samhället.
Vi bönder blir allt färre och allt fler verkar sakna förståelse för hur följderna kan bli av olägligt väder för att nu ta ett exempel. Minns mycket väl hur meteorologen i Sveriges TV uttryckte sig för tiotalet år sen. Det var ungefär den här tiden på året och vi hade haft en lång och fin sommar och nu stod skördetröskningen för dörren. Meteorologen beklagade att nu ser det ut som om sommarvädret tar slut då flera djupa lågtryck sveper in över landet med mycken nederbörd och starka vindar “men det gör väl ingenting då de flesta hållit sina semestrar vid det här laget”. Det kändes onekligen som ett slag ansiktet, som om inte vi bönder vore värda ett fint skördeväder. Är det här bara ett europeiskt eller kanske rent av ett nordiskt fenomen undrar jag för jag brukar ibland kolla in väderrapporterna hos min släkt i Amerika och tycker mig ha noterat att lantbruksvädret betonas mera än semestervädret “over there”.
Vädret är det nu inte mycket att göra åt men också i övrigt känner man i bland sig som lite udda och att inte passa in i de för de flesta så vedertagna ramarna. Detta fick jag en ytterligare påminnelse om häromdagen då jag via mail från YLE fick mig tillsänd en enkätförfrågan med följande inledande text: “Vi hoppas att sommaren har varit avkopplande och skön och att du har fått njuta ordentligt och ladda batterierna! Så här inför hösten är det dags för en ny undersökning och den här gången vill vi höra dina åsikter om språket i våra nyhetsprogram.”
Undrar smått om jag missat nåt i sommar för jag känner mig nu varken avkopplad eller uppladdad?
Men jag skall väl ändå kolla in frågorna och kanske hittar jag nåt svar också 🙂
“Luren” är död.
Min trogne följeslagare här på bloggen som försett läsarna med stor del av bilderna och videorna har gett upp. Det är främst det som gjort att det inte blivit så flitigt deltagande här på bloggen den sista tiden, inte att jag blev tagen av det stora intresset enligt bloggundersökningen. Men visst är jag precis som de övriga bloggkollegorna överaskad och tacksam över det stora intresset för våra ibland tafatta försök att beskriva vardagen på våra gårdar. Att skriva blogg är väl kanske inte i första hand ett självändamål även om det i mitt fall ibland har en terapeutisk funktion. Att det under vissa perioder varit endast vi bondbloggare som kommenterat varandras inlägg har nu som då fått mig att fundera om detta enbart är en klubb för inbördes beundran. Efter att ha tagit del av kommentarerna i kollegornas senaste inlägg konstaterar jag att så inte är fallet.
Frånvaron av kommentarer orsakades visst också av lite tekniska problem under sensommaren vill jag minnas. Men som sagt roligt att det fortfarande intresserar och för egen del tycker jag att läsarna nog gärna, även om vi skriver när andan faller på och inte per beställning, kan fråga efter saker som Ni undrar över.
Laddningsproblem.
Men åter till luren. Det har varit lite till och från med laddningen av batteriet den sista tiden och jag trodde till först att batteriet var slut. Märkte sen att genom att vicka lite på Micro-USB’n kunde laddningen ibland fås att fungera men ibland så ville det inte alls. Vid närmare undersökning konstaterade jag att det nog är kontakten och inte batteriet som krånglar och efter att ha googlat lite verkar det som om det är en svag punkt på denna telefon som i övrigt fungerat bra trots att den hängt med både i vått och torrt. Hittade i arkivet det inlägg som skrevs då telefon köptes och kunde på så vis verifiera att det är ganska exakt 3 år sen den skaffades. Vad jag förstått så får det numera räknas som en helt OK livslängd för dylika apparater även om denna säkert ännu skulle kunna användas ytterligare en tid blott jag fick den fixad. Största problemet med USB-porten verkar vara att den inte är så lätt att byta ut då den tydligen är fastlödd direkt på moderkortet. Att föra den på service lönar sig antagligen inte även om en ny USB-port kostar endast någon Euro. Det blir antagligen att införskaffa en ny följeslagare.
Vad härnäst?
Jag har kommit bra överens med Lumia 800 och jag har också förvånats över att den varit så pass tålig att den klarat av den stundtals tuffa hanteringen i skog och mark. Utan telefon klarar man sig inte längre så nu är frågan vad skall man välja härnäst? Det får gärna vara någon snarlik modell så att man inte behöver lära sig använda luren från början. Förslag?
Mina tidigare mobila verktyg kan Ni läsa om här
Hunger.
“nö böri ja noo vaar hongro” (nu börjar jag nog bli hungrig) sa en av mina medarbetare en hektisk dag på sensommaren. Efter en titt på klockan i telefon kunde jag konstatera att “normal” lunchtid hade passerat för närmare 2 timmar sen.
Så där vill det lätt bli då “arbetsledningen” i stridens hetta tappar greppet om tid och rum. Själv har jag ju ett litet reservlager som jag bär på så om det blir ett längre arbetspass utan kosttillskott så brukar “reserven” mobiliseras efter stund med “skakadarrin” (ett fenomen som uppstår vid blodsockerunderskott). Men nu är ju inte alla utrustade med reserv och visst måste jag tillstå att den egna prestationen också lider med reserven inkopplad. Charlotta beskrev känslan i sitt inlägg kasta gräftan och skena och i det fallet var det i kylskåpet räddningen fanns 🙂
Nu kan det ju också råka sig att kylskåpet ligger någon kilometer bort om man råkar befinna sig på någon lite mera avlägsen åker. Då står valet mellan att lämna arbetet på hälft eller genomlida “skakadarrin” tills reserven mobiliserats, om man nu har någon. Är det lite osäkert hur länge arbetet tar så brukar vi naturligtvis ta med lite mat när vi åker ut men ibland håller inte planeringen sträck.
Det här tillfället föranledde lite diskussion vid kaffebordet senare på dagen och jag tyckte att det egentligen är lite underligt att man inte laddar upp före och underhåller näringsreserven när man arbetar liksom man gör inför till exempel ett långlopp på skidor. Då brukar man speciellt om det rör sig om lite längre sträckor noga se till att kroppen är “laddad” med energi (kolhydrater) före start och under loppet underhåller man energiförrådet vid “saftstationerna” med ungefär en halv timmes mellanrum. Varför gör man inte detsamma under arbetsdagen? Nu är väl arbetsintensiteten inte riktigt fullt ut lika hård i det dagliga arbetet som under en skidtävling men det är faktiskt ibland fråga om hårt kroppsarbete. Speciellt i samband med skörden av grönsaker som oftast görs manuellt. Det har hänt att jag efter arbetsdagen varit mera utmattad än vad jag varit efter ett Vasalopp. Pulsen har förstås inte legat lika högt under arbetet men ett Vasalopp brukar ändå inte ta mera än 6-7 timmar medan arbetsdagen under säsong lätt närmar sig det tredubbla. Så visst vore det befogat att noga se över energibehovet, kanske kunde man orka prestera lite mera på så vis?
Tror jag skall göra en jämförande undersökning när det blir dags för lite skogsarbete så småningom. Ena dagen kör jag på som brukligt med lite kaffe och smörgås vid varannan tankning av motorsågen medan jag den andra stoppar i mig lite Energy bars, gel och sportdryck ett par gånger i timmen. Är det någon som testat motsvarande?
Tjälsituationen.
Lovade visst i ett tidigare inlägg meddela hur tjälsituationen ligger till efter senaste mätning den 15:e men eftersom det hänt ett och annat på väderfronten tog jag en tur till några av mätpunkterna i kväll för en lite färskare rapport. Och visst har det hänt lite sen regnet. Men för att få lite bättre överblick över förändringarna återger jag situationen under de tre senaste veckorna för två av mätpunkterna som befinner sig på åkermark, läget i skogen är kanske inte lika intressant den här tiden på året.
Mätpunkt #40
31 mars 0 cm tinat från markytan / tjäldjup 40 cm / snödjup 22 cm
15 april 0 cm / 43 cm / 5 cm is
21 april 12 cm / 39 cm / 0 cm
Mätpunkt # 45
31 mars 0 cm / 57 cm / 15 cm
15 april 0 cm / 66 cm / 0 cm
21 april 11 cm / 70 cm / 0 cm
Som synes går tjälen fortfarande djupare på en del av mätpunkterna, antagligen är jorden så pass kall att den tyngre kalla massan trycks djupare ner i marken när värmen tränger på uppifrån. Förövrigt tror jag att det är första gången under den tid jag mätt tjäldjupet som tjälen gått djupare den här tiden på året – men mannaminnet lär vara 5 minuter enligt förriga käringen 🙂 – så jag borde väl egentligen kontrollera mina anteckningar för att vara säker. De kalla nätterna gjorde att tjälen inte tinade ovanifrån trots soligt väder och några plusgrader under första halvan av månaden men regnen som kom då satte fart på tinandet uppifrån. 11 – 12 cm tinat från ytan är inte så illa under en veckas tid, normalt brukar det tina ungefär en cm i dygnet. Lite mera varmvatten skulle inte skada nu för att tinandet av tjälen ska fortsätta, torkar markytan upp minskar det torra jordskiktet värmens möjlighet att tränga ner i jorden.
Självplock enligt “one for me one for you”.
Konstaterade idag att med den här farten tar det 40-50 dagar innan morötterna är plockade och även om nu vädret är varmt för tillfället så tror jag inte att vi får den frist som skulle behövas. När nu det ändå ser ut att lämna en del oskördat ger det ju lite utrymme för experimenterande med alternativa försäljningssätt. Självplock av bär är relativt etablerat men kanske inte så allmänt vad gäller rotfrukter men jag har ju inte så mycket att förlora på ett försök.
Efter att ha kollat in väderprognosen för i morgon som lovar uppehåll beslöt jag att testa hur pass intresserade folk är av att bunkra upp med lite morötter inför vintern. Via sociala media har jag nu informerat om följande erbjudande åt hugade morotsplockare: “FinneFarm erbjuder morot till självplock mot betalning “in natura”, plocka en åt FinneFarm och en åt er själv.”
Responsen jag fått så här långt är i alla fall positiv, det är ju många som frågat om möjligheter att köpa direkt från gården. Vi får väl se hur många som kommer i morgon 🙂