Sida 156 – Bondbloggen

Nu kom värmen

Det har varit en riktigt skön sommar för mej. Inte som de somrar då man började fundera på att flytta till jordkällaren där det var litet svalare. Men det har inte varit så bra för vetet som såddes alldeles för sent. Det behöver en massa värme för att hinna bli färdigt (kveiti fäärdnar som man säjer i Hindersby). Och nu kom värmen. Tiodygnsprognoserna lovar upp emot +25 grader och bara solsken.

I går flisade vi och det går bara fortare för varje år. Nu tog det under två timmar. Det intressantaste var i alla fall om fliisbisin skulle fungera.Och visst fungerade den bra – även om jag lyckades knäcka den 25 cm planka som jag skruvat fast framför den. Stora Zetorn är så stark och tung att man lätt kör sönder allt möjligt med den. Jag måste svetsa fast en stabil U-balk bakom plankan som stöd. Men annars gick det fint. Det går dessutom att dra flis bakåt ifall man skuffat allför mycket framåt.

Ett problem med stora Zetorn är att den är så hög. Jag är tvungen att skuffa bort nästan all flis under hjulen för annars tar hytten i taket. Jag har redan kört bort en halv planka för några år sedan innan jag fattade att gräva en väg för hjulen.

Det blev att skyffla tillbaka flis i hjulspåren då jag hade slutat köra med traktorn. Och visst måste flisen jämnas ut för hand en hel del. Men det var ganska litet skyffelarbete i år i jämförelse med tidigare år då man svettats i ett par dagar innan flisen var utjämnad.

Nu torkar flisen alldeles utmärkt med hetta och starkt solsken på plåttaket. Och det är viktigt att få den nedtorkad och bort från torken innan tröskandet börjar.

I går körde jag också bort ett tiotal datamaskiner och bildskärmar som jag samlat i ladan sedan 80-talet. De är nu så föråldrade att de är alldeles oanvändbara. De små datamaskiner jag nu köper är betydligt snabbare och lika stora som en tändsticksask av den större sorten. En urgammal laserskrivare blev kvar helt enkelt för att det behövs två man att lyfta in den i bilen … Också tre gamla TV-apparater fick göra den sista resan. Tjock-TV går inte att använda mer. Men jag tänker spara vår första TV för den är en så snygg möbel – helt i trä.

I går kväll gick jag ett par varv runt en åker för att kolla flyghavre. Det klarar jag inte mera av i stark sol. Man börjar se i syne och får värmeslag. Vi hade sprutat de åkrar där vi haft flyghavre men man måste ändå gå igenom dem. Om det blir kvar ett enda strå flyghavre så har man ett hundratal strån nästa år. Till all tur hittade jag bara ett enda strå.

Den här sommaren har varit bra i trädgården. Allt regn har gjort att vattnandet inte varit övermäktigt men nu måste jag dra rör och sätta droppventiler då hettan och torkan kommit.

Det är säkert bittert för mången semesteridkare som haft ledigt i juli och återvänder till arbetet nu då sommarens första egentliga värme kommit. För mej hade det också varit bättre med hetta i juli då jag gick omkring med sjukt bakben och lekte snigel. Nu är benet bra men så knäcker hettan mej. Det gick ännu idag att arbeta i verkstaden som har lite svalka kvar eftersom jag varit noga med att hålla dörrarna stängda då det varit sol. Om den här hettan fortsätter i tio dagar till så måste jag åter fundera på att sopa jordkällaren …

Odjur av alla de slag

Det finns trevliga djur (som kossor) och mindre trevliga djur och så har vi odjuren. Allt beror förstås på perspektivet. Av naturliga skäl känner jag en mängd biologer och en del av dem är fascinerade av det som vi bönder anser vara skadedjur. En biolog var här på besök och jag ursäktade mej att jag inte hunnit städa tröskhuset men han var imponerad av de fina spindelvävarna som där fanns.

Fåglar kan vara väldigt trevliga såsom tofsvipor och svalor. Svalor hade vi i mängder i år och de byggde bo överallt. Jag lät dem hållas även om de skiter ned alldeles förskräckligt. Fast det fixar man lätt genom att sätta en pappskiva under boet. Tyvärr så har vi också skator och liksom hos Christer så förstörde de skurkarna svalornas bon och tog alla ungarna. Utom ett som fanns längst inne i gamla torken utanpå påfyllningsröret.

Då jag skulle tömma nya torken så gick det inte alls för det satt en svalunge på varje handtag till alla tre omkopplarna ! Jag stod rakt under men de rörde sej inte. Nästa morgon var de i alla fall borta och jag kunde börja tömma. Men sedan blev jag mindre glad över fåglarna (jag vet inte exakt vilken sort). De hade skitit på den nya blanka plåten i torken och det måste ha varit rena svavelsyran för den frätte bort galvaniseringen och plåten var alldeles rostig.

Det måste göras nånting för annars måste jag snart byta plåt och det är både dyrt och arbetssamt. Så jag tog en stålborste och rostskyddsfärg och målade över fläcken. Då var jag inte vän av fåglar. Troligen måste jag sätta upp fågelnät för alla luckor i torken.

Vildsvin har vi redan diskuterat. Nu är stängslet kring potatislandet styrt av en klocka som kopplar på strömmen bara till natten. På dagen rör sej vildsvinen knappast. Men jag hörde i dag att de varit bakom grannens uthus så de börjar nog röra sej på åkrarna.

I morse plockade jag flyghavre och då hade man förstås sällskap av en massa flugor och bromsar. Även om de inte förekommer i sådana mängder som då vi hade djur så räknar jag dem absolut till de värre odjuren.

I trädgården rör sej en flock trastar som ser till att bären inte hinner fara illa. Förstås skulle vi hellre plocka dem själva …

Inomhus har vi sällskap av sockermyror och jag provar olika metoder att hålla dem i schack. Gift vill man inte använda inomhus men de lär ogilla kanel. Jag prövar också curry i pulverform. De klättrar upp längs alldeles blanka kakel och sitter under hyllorna … Sådana fötter borde man ha då man bygger och klättrar på husen.

Men man får väl bara vara glad att vi inte har skallerormar och krokodiler i våra trakter. Även om man aldrig kan vara säker. Man läser ju om folk som har de mest underliga husdjur – som allt emellanåt rymmer.

Samma spår

I lite samma spår som Nisse är jag nu, jag väntar också vinter, för jo, snart kommer den. Den är stor, och mörk, och kall, och lång, och alldeles underbar… 😉 Om det blir en skaplig vinter med is och snö förstods… Slaskeplasket som hela förra vintern var, klarar jag mej bra utan. Jag vet inte varför, men på nåt krumbuktigt vis har jag alltid tyckt om vintern. Kanske är det bara så att ombyte förnöjer? Visst längtar även jag till sommarsol och värme när tårna är som isbitar och det regnar nubb och ritstift… Men, det kanske är det där med ombyte i själva vintern också som gör det, för om tårna är som isbitar kan man sätta sej i bastun en halvtimme och bli genomvarm på nytt. Man kan tända en brasa i kakelugnen, ta nåt varmt att dricka och sätta sej i fårskinnet i gungstolen framför brasan. När det blir glöd kan man öppna luckan och grilla sej en korv eller köttbit eller nåt annat mumsigt.

Nu när jag sitter och tänker på det och skriver, får jag riktig längtan efter första skitvädersdagen i oktober då man redan klockan 6 på kvällen kan ta sej kväller och bara vara… Men det får bli då det, nu lovar dom sol igen tills imorgon! Hör och häpna, det börjar vara uppe i en handfull dagar utan regn! JEJ!

Det är lite som att sommaren går på i 100 knyck. På vintern är man nere i ca 50. Riktigt behagligt för en virrpanna som jag. Det är så mycket som skall kommas ihåg och rustas och grejjas den här årstiden, medan man i januari och februari inte måste göra sjuttiotolv saker på en dag, för följande dag kan det vara för sent! Nej, man kan ta det lite mera piano. Men, för att kunna ta det piano då, så måste en del av alla dedär sjuttiotolv sakerna göras nu. Och jag är redan efter….

“Vedn ska va kluvin tå kokko roopar å inburin ti missomar” – Veden skall vara kluven när göken gal och inburen till midsommar”. 🙂 Gammalt talesätt. Ska man vara riktigt petig så ska veden också huggas vid en speciell tidpunkt för att bli perfekt… Eftersom jag inte riktigt brytt mej om det, utan hugger när det passar, och nästan hela vintern och lite till, så kommer jag inte riktigt ihåg när det var, men det var vid nån fullmåne i februari då träden står som torrast… Eller nåt sånt.

Själva klyvandet går väl att få inpetat före göken gol sin första trudelutt om våren, men, in före midsommar!!??! Ne, det kan man nog se i stjärnorna efter i år… Visserligen började jag rada in ved redan för ca en månad sedan, men före kokko ropa, de va de inte! Nå, bättre sent än aldrig och jag har ved vad jag behöver, men, lite till skulle jag allt bra gärna peta in, bara det inte skulle komma en skur regn varannan dag!

Mitt vedlider är inte stort, men tack vare lite extra värme ur jorden så räcker det bra till. Trots att jag skulle kunna köra hela huset på jordvärme så är jag ändå så snål jag kan med den. På den kalla årstiden har jag fyr i vedspisen i köket, nästan från morgon till kväll, och så lägger jag en större brasa i kakelugnen en gång om dagen. Fördelen med att ha jobbet utanför dörren är att man är hem flera gånger om dagen.

Anledningen till att jag radar min ved är ganska naturlig, det ryms så mycket mer in då än om man kastar, och så kanske det på så sätt finns lite extra utrymme för alla andra saker som tråttas in så fort det finns en kvadratmeter som inte är upptagen. 🙂

Vintern kommer …

Inte riktigt än men nu gäller det att torka flis för vintern och då är det bråttom. Flisen torkas i samma tork som vetet och måste vara torr så den kan köras ned i flislagret innan vi börjar tröska.

Det har tidigare varit ett svettigt arbete att skyffla ut flisen i torken men nu är fliisbisin färdig och skall testas. Tanken är att dels breda ut flisen och dels skuffa ned den i flislagret då den är torr. Den gamla ledubisin är nu fäst vid gafflarna på frontlastaren och sticker ut tre meter framför traktorn. Det behövs för flislagret är fem meter brett.

Men det blev en grymt lång kombination. Det skall vara fritt i krökarna då man kommer med den här. Förstås kan jag lyfta den upp mot himlen så den kommer över alla hinder. Lastaren lyfter fyra meter och så tre meter till … Tur att alla luftledningar är borta nu.

Och så får vi hoppas att den fungerar som avsett och inte hamnar i hopen med misslyckade uppfinningar :-).

Decimillenniumskifte?

Decennium -> centennium -> millennium -> men vad följer sen? Det var vad jag frågade mig för några dagar sen då en av mina trotjänare nådde 10000 -sträcket.

Trotjänaren i fråga är min Same Dorado 85 traktor som är den första av mina traktorer att korsa milstolpen. När mätaren började närma sig undrade jag om samma noja som aktualiserades vid årtusendeskiftet var befogad i detta fall. Ni vet, att elektroniken skulle få fnatt. Det fanns det facto bara rum för 4 siffror i displayen så vad skulle hända vid uppnådda 9999?

Nästan som att ha en ny traktor :) — Nästan som att ha en ny traktor 🙂

Nu hände ingenting som vi lade märke till och traktorn råkade gå för sig själv med skördevagnen på släp när skiftet inföll. Följande gång jag satte mig i hytten hade redan 4 nya timmar adderats till timmätaren.

Oron över ett totalt stopp hade aktualiserats ett par veckor tidigare då fläktremmen till kylluftsfläkten brast. Den här traktorn har luftkyld motor och jag kunde ta mig hem för reparation med att köra med låg belastning, värmemätaren steg lite högre än normalt men kylflänsarna mäktade hålla motorn tillräckligt kall även utan kylande luftströmmar från fläkten.

Om det gick enkelt att ta sig hem så var reparationen som följde allt annat än enkel. Det här är frågan om en verkligt kompakt traktor och därtill utrustad med frontkraftuttag vilket betyder att alla remmar måste bytas genom att lossa drivningen till frontkraftuttaget. Kompaktheten gör att man borde vara utrustad med otroligt små händer och pianofingrar för att komma åt utan att demontera det mesta i fronten. Nu har jag varken speciellt små händer eller pianofingrar så det fick bli det senare alternativet. Jag låter några bilder med förklaring beskriva operationen.

En före detta fläktrem. — En före detta fläktrem………

.....som skall sitta längst in mot motorn. — …..som skall sitta längst in mot motorn.

För att komma åt att byta rem måste generatorer och mellanvägg lossas. Eftersom mellanväggen korsas av både bränsleledningar och slangar för luftkonditioneringen kunde den inte lyftas bort...... — För att komma åt att byta rem måste generatorer och mellanvägg lossas. Eftersom mellanväggen korsas av både bränsleledningar och slangar för luftkonditioneringen kunde den inte lyftas bort……

.....men lyckades få mellanväggen framflyttad så pass att jag kom åt att med hjälp av ett par järntrådar (jag saknade lämplig tång) lossa låsringen på axeln för drivning av frontkraftuttaget. Efter att ha lossat låsringen kunde axeln skjutas in i remskivsdelen så pass att det gick att trä på ny rem. — …..men jag lyckades få mellanväggen framflyttad så pass att jag kom åt att med hjälp av ett par järntrådar (jag saknade lämplig tång) lossa låsringen på axeln för drivning av frontkraftuttaget. Efter att ha lossat låsringen kunde axeln skjutas in i remskivan så pass att det gick att trä på ny rem.

Det visade sig att orsaken till rembrottet berodde på att lagret i spännhjulet hade skurit fast. Jag har från och till hört lite missljud men inte kunnat lokalisera varifrån det kommit. Remmen hade antagligen hållit något år till om jag bytt lager tidigare.

Efter att ha bytt lager i spännhjulet och från rembutiken i stan hämtat ny rem som visade sig vara för kort, det är inte lätt att bedöma längden på en brusten rem, var det bara att plocka ihop igen. När jag rotade i lagerlagret hittade jag en rem som enligt reservdelsnummern borde höra åt kompressorn till luftkonditioneringen men den passade också till fläkten och lagren till remmarna på morotsupptagaren passade till spännhjulet så egentligen hade jag inte behövt åka till stan. Bra att ha lite grejer hemma men sällan man har passande delar. Hela operationen gick på en 5-6 timmar, det tycker jag är ok med tanke på stadsresan och lite funderande då jag inte bytt rem tidigare.

Det var någon som föreslog att jag skulle passa på och sätta in och binda upp en extra reservdelsrem när jag nu en gång skruvade men med tanke på att originalremmarna hållit närapå 10000 timmar tyckte jag att det kanske är lite onödigt. Det kan det facto vara bra att skruva lite extra nu som då för när jag lossade generatorn noterade jag att en ljusbrun kabel till ett stift på generatorn skavts eller brunnit av. Vad sorts funktion den har undrar jag över för jag har inte märkt att den skulle ha inverkat på traktorns drift eller laddning. Nåå, jag lödde nu dit en ny ledning innan jag skruvade dit den igen.

En brunnen eller avskavd kabel till generatorn hittades också vid reparation. Vilken är denna kabels funktion månne? — En brunnen eller avskavd kabel till generatorn hittades också vid reparation. Vilken är denna kabels funktion månntro?

10000 traktortimmar lär motsvara 600.000 körkilometrar med bil så med tanke på det har traktorn fungerat bra med inte alltför mycket reparationer. Hyttfläktsbytet i fjol vintras, ett termostat för luftkonditioneringen, en vajer till fotgasreglaget, en hydrauloljepump och några hydraulslangar är vad jag kommer på nu så här på rak arm. Jaa, och så har jag svetsat ena lyftarmen två gånger men där är förarens klåperier orsaken. Vad gäller hydrauloljepumpen så nöttes kugghjulet till drivningen upp efter 2500 timmars drift, antagligen hade härdningen av kugghjulet misslyckats för metallen var väldigt mjuk jämfört med materialet i den nya pumpen. I övrigt har det gällt normalt underhåll som filter och oljor.

Ett problem som uppstått på sistone är att traktorn mister en del effekt på låga varv när tanken är mindre än halvfull. Jag misstänker att det beror på att det drar in tjuvluft i nån koppling eller ett läckande sugrör, men jag har inte kunnat lokalisera var. Jag har rengjort bränsletanken och bytt filter m.m. men det har inte hjälpt. Nån som har förslag om var jag kunde söka härnäst?

Flitiga arbetare.

Häromdagen levererade min småkusin en hel hop med flitiga arbetare som ska bidra till frösättningen på koriandern som nu börjar blomma så där smått. Joo, jag vet att det är sent men lever på hoppet om en lång fin höst. Det börjar inte heller vara så där värst mycket som blommar den här tiden på året så har man nåt som kan bidra med lite nektar och pollen för att göra bina glada så är det lite av win-win situation.

Kollade idag in lite hur flitigt dom jobbar men fann just inga bin i koriandern trots att dom flög flitigt, kanske är det rybsfält som ännu blommar i grannskapet attraktivare?

Däremot hittade jag en hel massa olika sorters humlor och några blomflugor.

Ytterligare arbetskraft.

På gården börjar också arbetet hopa sig och inte blir det bättre av att sommarjobbarna nu börjar tacka för sig för att söka sig tillbaka till skolbänken. För att ersätta sommararbetarna söker jag nu ett par tre flitiga arbetare till hjälp med skörd, förpackning och fortsatt skötsel av odlingarna fram tills odlingssäsongen tar slut. I våras prövade jag att söka arbetare för planteringsarbete under maj månad via Radio Vega Österbottens efterlysning. Det gav inte så värst god utdelning men det är antagligen inte radions fel. Antagligen var det kortvarigheten i arbetsförhållandet som orsakade ointresset.

Det är ju i ropet att använda facebook till det mesta numera så jag testade med att söka folk den vägen denna gång. Bad mina vänner dela “arbetsplatsannonsen” och jag får nog konstatera att försöket var lyckat. Folk från när och fjärran har hört sig för så pass att det nu börjar bli svårt att såvra fram lämpliga kandidater. Kvalifikationerna är inte så speciella men ett gott öga, säker hand och stark rygg är till sin fördel då det gäller jobben i fråga. Gillar man dessutom uteliv i vått och torrt så är det heller ingen nackdel, nåjaa det har mest varit vått så här långt men kanske hinner vi uppleva lite torka ännu i höst. Jag får väl ta några aspiranter på prov nästa vecka så får vi se.

Jordbruksarbete brukar kanske inte vara så där värst lockande, varför förstår jag inte, men kanske håller det på att svänga då nu intresset visade sig vara så här stort. Och det är faktiskt folk av mer eller mindre finländskt ursprung som hört av sig. Jag får annars flera gånger i veckan förfrågningar om jobb från utlandet och då främst från Östeuropa men jag tänkte denna gång försöka få folk som kan svenska. Det är så pass mycket lättare att instruera då det här är så pass varierande arbetsuppgifter och olika moment som skall utföras. Dessutom så är boendet ordnat om dom är från närområdet. Jag har och har haft utlänningar på jobb och det har fungerat bra då de under en längre tid jobbat här. Eller i alla fall så pass länge att de lärt sig de olika produkternas namn på svenska så att de rätt kunnat plocka ihop beställningarna 🙂