Maskinflyttarrumba

Efter att ha övat bakhjulen bort – bakhjulen på med MF165 så tänkte jag ställa in skogsvagnen i verkstaden för den måste repareras. I fjol lyckades jag köra mot ett träd så ena styrcylinderns fäste slets loss från ramen. Styrning på skogsvagnen är väldigt bra – om man inte glömmer den i ena ytterläget och det finns stora stabila träd kvar i skogen.

Men för att få in skogsvagnen måste jag först flytta en massa skräp som samlats i verkstaden (det skulle vara bättre att inte syssla så mycket där så skulle det hållas mera städigt). Och då jag nu en gång började flytta på saker och ting så blev det undan för undan nödvändigt att flytta en hel massa. Den ena flytten kräver att nånting annat först skall flyttas som kräver att något tredje först skall flyttas som kräver … Och så vidare.

I en perfekt värld har varje sak en egen plats och man kan komma åt den utan att flytta en massa andra saker. I verkligheten ökar antalet maskiner och saker hela tiden och allt radas in där det finns en ledig plats. Förstås borde man städa bort en massa onödiga saker men tiden, den tiden.

Nå, till sist hade jag vagnen in och tanken var att köra in Belarusen för service och småreparationer. Men där var också utrymmet fullt med saker som borde repareras först. Bland annat kättingarna till MF165. De går snabbt att ta bort men det tar tid att sätta på dem igen – speciellt som sex tvärlänkar hade brustit i det hårda snökörandet. De gamla kättingarna borde inte alls sättas på mera men jag har inte tid att åka och köpa nya just nu.

Med flispåfyllning och mat och kaffe så var den här dagen slut. Sådär indirekt är vädret – speciellt snön – orsaken till det mesta eländet. Hela gårdagen gick till att skotta snö från taket. Den började nämligen smälta nerifrån och rinna in i huset eftersom det blev en isvall vid takkanten liksom i fjol. Aj-aj, nu då jag läser det inlägget så gissa om det blev insatt någon värmekabel på sommaren …  Den här bloggen är ganska eländig eftersom allting blir kvar – som till exempel alla löften man slänger ur sej. Det är inte bara barn och ungdomar som borde tänka sej för vad de skriver på nätet.

Gott nytt år?

I år har jag faktiskt avgivit ETT nyårslöfte. Jag skall gå upp i vikt åtminstone 15 kg. Detta bara därför att jag har noterat att nyårslöften aldrig håller. På detta sätt borde man ju då vara på den säkra sidan.

Annars är det något magiskt med nyår. Inte tolvslaget för det är överdramatiserat. En vän sa till mig en gång att han tycker det är roligare att nysa än att skjuta raketer och lite i den divisionen spelar också jag. Dessutom är det ju så lätt att snylta på andras raketer för om något är svårt att dölja så är det raketavfyrningar.

Det magiska med nyåret inträder på nyårsdagen. Denna konstiga dag av omstart. Nu ligger återigen livet som ett rent skrivbord framför en, och fjolårets misstag skall man helt säkert inte göra om. Inga nya heller för den delen, just nu, just detta år kommert att bli det där lyckosamma året då allting kommer att bli gjort, och rätt dessutom. Få se…nu i början på året blir det väl tid för lite “ryddjande” dvs röjning i ungskogen. Några stockar skall väl också falla på vårvintern. Planeringen av odlingssäsongen skall göras ordentligt i år och allt maskinunderhåll skall väl nog bli klart i tid. Så där kan man hålla på och inbilla sig mot 35 års bättre vetande. Det enda man kan vara riktigt säker på är att när 2011 börjar gå mot sitt slut så sitter man där, sur och grining för allt man inte hann, eller kom sig för att göra. I kväll är ett riktigt bra exempel. Vad tror ni jag gör, a) finns i maskinhallen och byter harvbett? b) Dricker glögg och skriver Bondblogg? Alla som gissade det senare känner förmodligen mig.

Det som dock faktiskt är nollat vid nyåret år bokslutet. Eftersom jag gör allt kontorsarbete själv så har jag också rätt bra pejl på hur hemmanet ligger till både skatte- och lönsamhetsmässigt. 2010 gav odlingen i alla fall ett netto som blev det bästa sedan EU-inträdet. Tyvärr är det bara att jämföra det med föregående års förlust så ser det genast lite mindre ljust ut. Enda hoppet nu är att bondepraktikan säger “efter kall vinter kommer fin sommar” och förra året stämde det ju. Hela förra året får mer än gärna gå i repris väderleksmässigt. Då kanske man försiktigt kan börja fundera på den traktoraffär som borde ske 2012 enligt långtidsplaneringen.

 Fast just nu känns det inte aktuellt. God Fortsättning!

Vinn Bondbloggenkalender!

Bondbloggskalendern 2011
Tolv månader med Bondbloggen.

På tal om kalendrar, så finns det en annan lantbruksrelaterad kalender som är ett riktigt bara-måste-ha: Bondbloggenkalendern! Du kan låta ögat vila på ett urval av bondbloggarnas vackraste fotografier varje gång du kollar dagarna.

Vi lottar nu ut fem kalendrar. För att vara med i utlottningen ska du ta och blicka tillbaka och berätta vad du bäst kommer ihåg från bloggåret som gått. Har Mats, Nisse, Sonja eller Kalle berättat något som särskilt gjort intryck på dig? Har du kanske till och med ett favoritinlägg?

Skriv ditt svar i en kommentar här nedanför senast den 17 januari 2011. Kom ihåg att skriva din e-postadress (ses endast av redaktionen), så vi kan kontakta dig när du vinner!

“Kalendern”

Nytt år tarvar ju en ny almanacka och för många jordbrukare innebär det att man skaffar årets version av Lantbrukskalendern.

Lantbrukskalendern är en sorts årshandbok för jordbrukaren, en almanacka med vidhängande information om och för lantbruket. Antalet sidor är c. 370 och av det upptar almanackan endast  c. 100 sidor, så den vidhängande informationen är större än själva kalendariet. Faktum är att åtminstone jag använder de övriga sidorna i betydligt högre utsträckning än almanackssidorna. Det finns många kollegor som helt struntar i almanacksdelen och köper kalendern endast för att få uppdaterad information om utsädessorter, maskintaxor m.m. Kalendern är en något av en klassiker i jordbrukarkretsar, faktum är att den faktiskt firade 90-årsjubileum i fjol.

I Lantbrukskalendern hittar man uppgifter om djurens foderbehov, spannmålssorters växttid, tröskelvärden för när bekämpning av olika växtsjukdomar är lönsam, statistik på entreprenadkostnader för olika arbeten m.m. Dessutom hittar man här också mer udda kuriosa som volymvikten på träkol, jakttid på sothöna och ekorre, verkningsgraden på träflis jämfört med olja och hur man räknar ut lämplig prisnivå vid terminshandel med spannmål.

Det är lite som Kvanthopp för bönder: “det du inte visste att du ville veta”. 🙂

Det hemska heta året 2010

Om jag försöker göra ett bokslut för 2010 för min egen del så är det först och främst den hemska heta sommaren som blivit i minnet. Då jag låg i källaren på Ribackhuset mitt på dagen och bara försökte överleva – jag är litet överkänslig för hetta. Visst började året med riktigt ordentlig köld – liksom det slutade – men det går i alla fall att klä på sej om det är kallt.

Men allt var inte illa. Vetepriserna steg till rekordhöjder – bara ett par månader år 2008 har de varit högre. Och sista noteringen på Parisbörsen för år 2010 var hela 253 euro/ton – årshögsta. Och så fick jag äntligen den nya stora kalluftstorken färdig (nåja, färdig och färdig …). Och med en dags marginal kunde jag ta det nya flislagret i bruk. Och inte att förglömma så köpte jag äntligen ny såmaskin.

På det mera personliga planet så gifte sej pojken och flickan köpte hus. Så de tog ett steg framåt i livet också. Som julklapp fick jag dessutom höra att jag blir farfar – en ny viktig titel här i livet.

Så litet extremt väder har inte så väldigt stor betydelse i det stora hela. Gamla projekt är (nästan) avklarade men det kommer nya hela tiden så någon större fara för fritidsproblem finns det inte de närmaste 30 åren. Man skall inte ändra på nånting för då sätter man igång en kedja av nya projekt som aldrig tar slut.

Det är ganska optimistiskt vi börjar det nya året. Man vet aldrig vilka explosioner det kommer men det lönar sej inte att sörja på förhand. Fast som brorsan brukar säja: Det är bäst att sörja på förhand för annars kanske man inte får tillfälle till det.