belysning – Bondbloggen

Fint skogsväder (2021)

Här är det -17 grader och bara litet snö. Nu borde det bli fina skogsvägar – speciellt som tiodygnsprognosen lovar mera köld. Men vi har bara sysslat med att bygga och tänkte rusta upp skogsmaskinerna i december. Vintern kommer helt plötsligt varje år och man blir överraskad hur gammal man än blir. Det var förstås dumt att planera in verkstadsarbete till december även om vi har haft flera år med varmt väder ända fram till nyåret. Bonden spår men vädret rår !

Det mesta hann vi få färdigt men en bit vägg saknar ännu brädfodring. Snö tror jag inte det blåser in nu mera. Vinkeln mellan ladan och den gamla ladugården från 1908 har förut fungerat som en tratt och då det vanligen blåser från syd-sydväst så har det blåst in snö genom varenda liten springa. Men nu är det (nästan) tätat med takfilt och ett lager bräder utanpå.

Litet brådfodring saknas ännu på uthuset

Man får se hur vädret blir framöver. Jag är misstänksam mot en så här tidig vinter och är rädd för att det blir varmt i januari vilket nu inte är så bra för skogsarbetet. År 2017 var det också fint skogsväder i november-december men så slog vädret om och det blev blött och lerigt före jul (se https://www.bondbloggen.fi/2017/01/03/skogsvader-igen/)

Det har varit bråttom med byggandet och så satte jag en vecka på att ordna mera LED-strålkastare inne i uthusen. Dagarna började bli så korta och för att få nånting gjort så behövdes lampor överallt. Speciellt i det nya virkeslagret under den nya torken där det inte finns fönster alls.

I somras ändrade EU på momsreglerna och det ledde till att Kina-paketen nästan tog slut. Jag brukade köpa en hel del från Tyskland men plötsligt så levererade en hel del företag inte mera utanför Tyskland. Även om det stod att de levererar till hela EU så var det bara leveranser inom Tyskland som fungerade. Troligen hade de inte lyckats få in de nya reglerna i sina system ifråga om EU-interna leveranser.

Jag behövde en mängd LED-lampor (strålkastare) som jag tidigare hade köpt från Kina och Tyskland. Priserna här i landet är alldeles för höga. Men så hittade jag en grossist i Helsingborg som hade riktigt hyfsade priser och som levererar till hela Norden (också i praktiken). Med tanke på att leveransen kostade bara 11 euro hemkörd till vår trappa så beställde jag några tiotal LED-strålkastare. Det tog inte många dagar så kom en liten flicka bärande på det stora paketet till vår trappa så man kan inte klaga på leveransen den här gången.

Det visade sej att kvaliteten på LED-strålkastarna var betydligt bättre än de tidigare partierna. De lyste mycket bättre och så var anslutningssladdarna kraftigare (men ganska korta). Jag använder mest 10 W LED med metallskal och bygel och de kostade under 4 euro per styck … Hållbarheten får man väl se så småningom.

Jag har nu en hel del automatiska lampor också. De är bra då man kommer in i ett utrymme i mörkret för de tänder genast då man öppnar dörren. Och så slocknar de utan att man måste gå omkring och släcka. Det är ju farligt att famla omkring i mörker i uthus med en mängd maskiner.

I den stora ladan har jag satt upp ett par 50 W strålkastare och de lyser faktiskt upp hela utrymmet men annars använder jag 10 W mest för att få ledbelysning. Alla icke-automatiska är kopplade till tidsreläer som släcker belysningen efter en timme (kan ställas in). Förr brände man el i onödan då man glömt att släcka efter sej.

Fiat lux (låt det bli ljus) i nya virkeslagret under torken

I förrgår blev det också panik med värmen. Flismatarens styrcentral klappade ihop fullständigt – efter att ha hickat då och då hela hösten. Till all tur hade jag för flera år sedan köpt moduler med tidsreläer så nu kopplade jag in ett tidsrelä i stället för den gamla styrningen. Det var inte någon dyr reparation för tidsreläet kostade omkring 5 euro och ny styrcentral hade gått på ca. 400 euro. Dessutom har jag ännu fem tidsreläer kvar i lager.

De små elektroniska reläerna är ganska användbara till många saker. Jag har köpt en hel del i lager och det var inte så stor investering med tanke på att priset är mellan 3 och 8 euro per styck. Jag använder dem också för fjärrstyrning av fläktar m.m. för man kan använda lågspänning 5-24 Volt för att styra dem så det går bra med klen telefonkabel.

En hel del blev ännu ogjort. Jag hade tänkt gräva ned en ny trumma vid vägen men nu har vi så frusen jord att det är besvärligt. Man kör bara sönder nånting så trumman får vänta till nästa år. Det är svårt att veta när man skall göra vissa arbeten. På hösten är det mjukt och eländigt och det blir lätt djupa spår så det är bättre att det fryser på litet. Men nu frös det på så snabbt att man inte hann med allting.

Som sagt så är det vädret som rår och man får bara rätta planerna efter väderleken. Det finns en hel del arbeten som man kan syssla med nu också. Verkstadsarbetena börjar vara högst uppe på listan. Men blir det varmt så har jag ännu litet vägg att slå upp.

Reservdelar …

Det är svalt och skönt och jag sätter torken i skick. Ingen brådska för det finns en hel del grönt i vetet ännu. Men så dyker igen det gamla problemet med reservdelar upp. Startanordningen för en fläkt som installerades 1975 har gått sönder och det är lögn att hitta reservdelar fastän den bara är litet på 40 år gammal.

Först köpte jag en gammal kontaktor från Tyskland. Det var en Klöckner-Möller (som köpts upp av Eaton i USA) och den skulle vara ersättare för den gamla DIL0-52 som fanns i starten. Men då den kom så var den för hög och hade alla anslutningar på fel ställe – “ersättare” kantänka …

Så jag började fundera på att ersätta stjärn-triangelstarten med en “mjukstart”. Det verkade vara en god idé tills jag förstod att “mjukstarten” kunde kräva mycket större säkringar än en direktstart … För en 11 kW motor upp till 80A. Vad är det för mjukstart ? Efter mera sökande på nätet så hittade jag en gammal begagnad DIL0-52 i Tyskland. Man får hoppas att den fungerar för “mjukstart” har jag fått tillräckligt av.

Mest har jag sysslat med att förbättra mätsystemet i torken och sätta in tidsreläer till belysningen. Det är irriterande när man trött går in för att slänga sej på sängen och märker att man glömt på belysningen i torken. Det är 30 meter till andra ändan av ladugården, upp för trapporna och 30 meter tillbaka för att släcka. Sedan går man tillbaka – och ser att ännu en lampa lyser. Det går inte så mycket ström med en lampa men jag tycker inte om att de lyser hela natten för de blir ganska heta. Och torken är full av damm.

Jag har redan tidigare installerat tidsreläer i verkstaden och de fungerar fint. Det är en utveckling av trappreläer som används i flervåningshus men de jag har är multireläer som kan ställas in på en mängd olika sätt. Jag har dem att lysa två timmar eller mer. De har dessutom en finess att de börjar blinka förrän de släcker ljuset och det kan vara bra då det är riktigt mörkt. Annars står man plötsligt i beckmörker och hittar inte ens till ljusknappen.

Fördelen med dessa reläer är att de kan styras med vilken spänning som helst och jag använder en vanlig 24V transformator. Samma spänning styr också fläktarna och jag har tryckknappar på flera ställen så jag kan styra dem nästan varifrån som helst. Det sparar en hel del spring. De är också kopplade till Internet så i princip kan jag styra fläktarna från Sverige.

Men också här har det blivit problem med reservdelar dvs. de kablar jag använt till styrningen finns inte mera. Det var billiga telekablar och telefoni är som känt en förgången epok. Nu måste jag kvickt sätta upp ett stort lager med kablar ifall jag hittar restposter nånstans ännu. De fanns i alla möjliga kataloger ännu förra vintern. Förstås kunde jag använda vanliga elkablar men de är dyra och styva och mycket mer besvärliga att installera. I värsta fall måste jag börja använda datanätskablar men det är också ganska onödigt att köra med Gigabits kvalitet för simpla tryckströmbrytare.

Man måste köpa reservdelar redan då man skaffar en ny maskin eller apparat – medan det ännu finns reservdelar. Det går inte att lita på att det finns delar efter 20 år eller 30 eller 40. Och att då byta ut hela systemet blir både arbetsamt och dyrt så det lönar sej att sätta en hel del pengar på reservdelslagret. Det som inte lönar sej att köpa i lager är däremot elektronik för den blir både biligare och bättre hela tiden. Eller så blir den föråldrad inom ett antal år och måste slängas tillsammans med alla reservdelarna. Få se hur länge mitt mätsystem skall fungera ? Vissa komponenter tillverkas inte mera. Å andra sidan finns det inte heller något alternativ så jag får hanka mej fram på något sätt ännu i 20-30 år.

Utveckling börjar bli ett fult ord i mina öron. Vissa saker blir bättre men en hel del bra saker försvinner eller ersätts med rent skräp (som gummistövlar …).

Och så har vi LED-lamporna. Jag börjar bli riktigt sur på det skräp som säljes. De skall hålla i 20 000 timmar eller 40 000 eller 50 000 men så är de sönder inom ett par veckor. Mycket sämre än de gamla glödlamporna. Jodå, jag köpte LED-lampor från Kina som var rent skräp men så har jag det senaste året köpt Airam med fem års garanti och de är lika usla.

Garanti är bland de värsta lurendrejerier som uppfunnits. Vem håller reda på hur länge en LED-lampa har lyst ?. Vem sparar kvittona i fem år ? De kan lugnt ställa upp sin garanti i den trygga förvissningen att så gott som ingen kommer att försöka få en ny lampa. Dessutom är det ju idiotiskt att behöva köra 80 kilometer för att hämta en ny lampa varje gång den går sönder.

Nu har jag ju 500 glödlampor i lager som jag köpte då de blev förbjudna. Jag undrar om de i EU-parlamentet faktiskt de var så dumma att de inte fattade att de lagstiftade fram ett berg av usla lampor som går sönder på nolltid. Tillverkarna kan ju sälja vad skräp som helst eftersom de inte behöver konkurrera med gammaldags fungerande och billiga glödlampor. Men fastän jag har glödlampor för det här livet så skulle jag hellre använda LED i vissa sammanhang (såsom i torken) eftersom de inte blir så heta. Förutsatt att de skulle fungera litet längre än glödlampor.

Så jag återgår till att köpa kinesiska LED-lampor. De är åtminstone billigare än de usla lampor som det står Airam (eller något annat “fint” märke) på. Hållbarheten tycks inte ha nånting med priset eller garantin att göra. Vissa billiga lampor håller längre än de dyra “märkeslamporna” (som troligen är tillverkade i Kina de också). Men det underliga är att Råd&Rön som är en bra konsumenttidskrift påstår att LED-lamporna alla är hållbara. Det är helt emot mina egna erfarenheter. Jag har förstås inte utfört vetenskapliga experiment utan bara svurit över att relativt nya LED-lampor har gått sönder.

Installationsarbetet som jag hållit på med den senaste veckan har varit både svettigt och otrevligt eftersom jag har varit tvungen att röra mej i torken. Svettigt därför att man måste ha på sej dammskydd och täta kläder och otrevligt därför att varje gång man skall spika fast en kabel så river man ned massor av damm. Leran under ladan i somras var riktigt trevlig i jämförelse.

Nu får vi i alla fall ljus i torken inför tröskandet och fjärrstyrningar och mätsystem fungerar. Väderprognoserna lovar regn allt emellanåt men sedan torkar regnet bort. Tiodygnsprognosen lovar nån millimeter men man vet aldrig. Nån gång skall det väl börja regna och om det blir lika ihållande som hettan den här sommaren så blir det en våt höst. Men tillsvidare väntar jag på att det gröna i vetet skall mogna och i dag var det både varmt och torrt väder (under 40 % luftfukt). Och vi är ännu inom augusti månad …

Det som fungerar bra är gnagarskyddet i torken. Våra fyra katter har utökats till sex så alla möss månde bäva ! Nedan de senaste tillskotten i mössbekämpargänget.

Gammalt och nytt ljus

I somras köpte jag en massa strålkastare och lampor med lysdioder. Då var det inte stor idé att börja testa dem men nu är rätta tiden. Så jag skruvade upp en 30 W lysdiodstrålkastare bredvid den gamla 500 W halogenstrålkastaren, ställde in kameran på manuellt så att tid och bländare skulle vara desamma och tog ett foto med varje strålkastare:

Ovan 30W lysdiod och nedan 500W halogen:

(11.12 2013: Jag bytte ut de mörka bilderna mot ljusare som ger en riktigare bild av belysningen.) Halogenstrålkastaren lyser starkare i mitten men lustigt nog har lysdioden bredare ljusfält. Med tanke på att den drar ca. 17 gånger mindre ström så är den absolut godkänd. Jag valde en varmvit lysdiod men den var kanske onödigt gul.

Sedan satte jag upp en 20 W lysdiodslinga på 5 meter bredvid lysrören ovanför arbetsbänken. Där slog lysdioderna klart ut lysrören så det är bara att skruva bort lysrören.

Ovan lysdioder och nedan lysrör:

Här har lysdioderna ett blåare sken fastän de också är köpta som varmvita. Det tycks vara litet hur det råkar. Det enklaste sättet att sätta upp slingorna är att stifta fast dem i en bräda. Men man måste vara försiktig så att man inte sätter stiftet genom ledningarna. Det är inte farligt för de drivs med 12 Volt.

I stallet satte jag in “trappströmbrytare” dvs. multifunktionsrelä som kan programmeras att stänga av efter en viss tid: 1 minut till 99 timmar. Dessutom finns där vissa finesser som blinkande varning innan ljuset slocknar. Ett riktigt bra köp. Men rörelsevakterna i taket har för dålig känslighet. Man måste vara ganska nära innan de tänder och jag skulle ha velat ha sådana som tänder då man kommer in genom dörren.

Nu har jag inte testat ljudströmbrytaren än. Den skall tända då man ropar eller klappar i händerna. Bra för ingångar som delvis är skymda. I det stora hela var köpen i alla fall lyckade och snart har de gamla 500 W halogenerna gått till historien.

Ljus i vårt hus

Även om vi redan går mot ljusare tider så är det lämpligt att fundera på belysning. Jag har länge försökt hitta bra belysning i uthusen och i tur och ordning dragit streck över glödlampor och lysrör (inklusive s.k. “lågenergilampor” som ju bara är vanliga lysrör). Sedan något år tillbaka experimenterar jag med lysdioder (LED) som annars är bra men har relativt svagt ljus (utom de riktigt svindyra).

Under julen funderade jag i alla fall ut ett system som åtminstone ger ledljus om än arbetsbelysningen måste skötas med pannlampa – vilket inte är så illa det heller. Då blir man åtminstone inte bländad och lampan lyser där den skall lysa samtidigt som bägge händerna är fria.

Det nya systemet bygger på 12 Volts ackur och campinglampor (som kan bytas ut mot bättre senare). Jag tänkte först också använda laddare för ackurna men då jag räknade ut att en 60 Ah acku ger belysning dygnet runt i 3000 timmar (över tre månader) med en uppladdning så tänkte jag strunta i laddaren. Om man bara använder belysningen halva dygnet så håller en uppladdning i ett halvt år. I praktiken behöver man då ladda upp ackun en gång per år.

Det här systemet ger dessutom belysning även om strömmen är borta. Dessutom är det lågspänningssystem som vem som helst kan installera, kablarna är billiga telefonledningar och lamporna blir aldrig heta.

Lysrörslampor (“lågenergilampor”) bör man undvika som pesten. De innehåller kvicksilver (problemavfall), har ofta urusel kvalitet, är dyra, går ibland sönder fortare än glödlampor och lyser uselt i köld – om de alls startar upp inom en halvtimme. Så lysdioder är framtiden även om de just nu med nöd och näppe är användbara. Inte är de så billiga heller. Men jag har över femhundra 60 W glödlampor i lager så jag hoppas klara mej tills lysdioderna börjar bli bättre och billigare. Hin håle borde ta de idioter som förbjöd glödlamporna innan det kommit fungerande alternativ.

Man tar alltså en acku, minst två campinglampor (eller fyra eller sex, …), en dosa, en strömbrytare, en kopplingslist och en rulle telefonkabel. Sedan är det bara att koppla enligt bilden:

Tillägg: Som Mats påpekade så är det all idé att dessutom sätta in en liten säkring i ledningen till ackun. Om det blir kortslutning så kan en bilacku få trådarna att glöda riktigt ordentligt = brandfara !

Observera att det är skillnad på plus- och minusledningarna. Det beror på att lysdioder använder likström i motsats till glödlampornas växelström. Kopplar man fel så lyser dioderna inte. För att underlätta byggandet så anger jag beställningsnumren från Biltema även om man kan köpa material varifrån som helst. Men då man planerar vid datamaskinen så plockar man från nätet och den som har bästa informationen på sina nätsidor vinner.

Campinglamporna är för fyra 1,5 Volts AA-batterier eller ackur men jag föredrar att borra ett litet hål i lampan och löda fast två trådar i stället som jag kopplar till en kopplingslist. För ett 12 Volts system måste man då koppla två lampor i serie. Biltemas campinglampa är bra för den sprider ljuset ganska bra (nr. 21326). Telefonkabeln (nr. 22822) är 4×0,2 kvmm och finns i 50 meters rullar. Den är tunn men strömmen i lysdioderna är bara 20 mA så det behövs inte tjockare. Den här kabeln har färgerna svart, röd, blå och gul. Då den har fyra ledare så kan man ha två slingor med olika strömbrytare.

Enklast är att fästa kabeln med Rapid 36 stiftpistol och motsvarande kabelklammer i stål (bör bara användas för lågvolt). En ask kabelklammrar innehåller 1000 st. Clas Ohlson har stiftpistoler (nr. 30-6319, klammrar nr. 30-8795).

Som strömbrytare kan man använda vilken bilströmbrytare som helst men jag vill gärna ha en med lysdiod så man hittar den i mörkret (Biltema nr. 43062). Strömbrytaren kan monteras i en kopplingsdosa (Biltema nr. 44579 eller 35110 eller liknande). I den ryms flera strömbrytare om man vill ha flera slingor.

Som acku kan man använda en vanlig bilacku (som inte mera orkar dra startmotorn) eller en mindre acku på 12 Ah (Biltema nr. 80412). Den håller “bara” 600 timmar oavbruten belysning vilket med 6 timmar per dag ger över tre månaders belysning. Fördelen med lysdioder är att de aldrig slocknar helt då spänningen går ner utan bara lyser svagare. Så man kan köra ackun nästan helt tom innan man laddar upp den igen. För en bilacku rekommenderar jag starkt snabbkoppling (Biltema nr. 351675) – det är inte alls roligt att behöva verktyg då man vill byta acku eller föra den till laddning.

Det som ännu behövs är kopplingslister (Biltema nr. 35810) och litet flatstiftshylsor (Biltema nr. 44001). Sedan är det bara att skruva ihop systemet och sätta på strömbrytaren.

I jämförelse med vanlig belysning är detta ett mycket billigt system som man kan installera själv. Man kan inte koppla in starka arbetsljus till telefonkablarna utan för dem behövs det tjockare kablar ifall de är långa. Arbetsljusen kräver nämligen över 1 A ström även om de går på 12 Volt och då sjunker spänningen i de klena trådarna för mycket.

Lysdiodlamporna utvecklas hela tiden , blir starkare och billigare så det här systemet kommer att bli föråldrat. Men där man bara behöver ledljus så man inte faller över maskiner och annat så fungerar det långt in i framtiden. Ofta ids man inte installera belysning överallt för att det är dyrt och arbetsamt och de platserna är ganska så farliga under den mörka tiden. Den här belysningen kan man dessutom installera mitt i skogen eller på kobbar där det inte finns någon elektricitet.

Ursäkta den tekniska texten men jag är ju trots allt elektronikingenjör så litet fackidioti får väl tillåtas :-).