Nu kan jag berätta hur det gick att torka höstens veteskörd. Principen är att låta den ligga i torken (kalluft) över vintern då vetets fukthalt är under 20 % och dess temperatur under noll. Det betyder att bakterietillväxten har avstannat (det möglar inte).
I fjol så var vetet ganska torrt redan vid tröskningen så ingen torkning behövdes alls på hösten. Däremot blåste jag kall luft genom säden för att få ned temperaturen.
På våren måste man vänta tills det blir sol och torr luft flera dagar i sträck. Det är bättre att vänta innan man börjar torka för då säden blir varm så borde den torkas ned ganska fort. I år gick det utmärkt. I diagrammet nedan ser man att jag började torka den 9 maj (den första toppen på det blå diagrammet) och slutade den 12 maj.
Elförbrukning 8-12 maj 2023
Toppen går över 12 kW därför att jag använde två fläktar och all elförbrukning finns med. Den högsta toppen är omkring klockan sex på eftermiddagen då vi vanligen äter så matlagningen är med i elförbrukningen. Det gula diagrammet visar elpriset som var riktigt lågt mitt på dagen då fläktarna var på. Den gröna linjen visar temperaturen som var hög mitt på dagen. Det är viktigt för varm luft binder mera vatten än kall luft. Man ser att vi torkade ungefär mellan klockan 12 och klockan 7 på eftermiddagen. Det var lägst luftfuktighet på eftermiddagen – ibland under 30 %. Helt perfekt väder för torkning.
Den 13 maj blåste jag ännu litet på vetet men på bilden nedan ser man att torkningen börjar vara avslutad. Den svarta linjen (inkommande luft) börjar vara nära de andra linjerna som visar utkommande luft för de åtta torklårarna. Då skillnaden är stor mellan in- och utgående luft så torkar säden men då skillnaden är liten så torkar den inte mer.
Torktemperatur för inkommande (svart) luft och utgående per lår
Då Henrik mätte vetets fukthalt så var det 12 maj redan under 14 % i alla lårar och under 12 % i två av dem. Det är bäst att ha litet marginal ifall torkningen blivit ojämn. Allt skall vara under 13 %.
Jag uppskattar att elpriset för torkningen i år totalt var omkring 80 cent …
Även om det tillkommer elöverföringsavgift och elskatt så är det nog den billigaste torkning jag varit med om. Så det lönade sej att installera solpaneler och övergå till börselpriser.
Solen skiner och solpanelerna ger full ström. Det tycks nog stämma att solpanelerna fungerar bättre på vintern då det är kallt. Förutsatt att solen skiner förstås. I december och januari var det så tjocka moln att det inte kom någon ström alls från panelerna.
Nu är solen inte uppe så länge men elproduktionen börjar före klockan nio på morgonen och slutar först närmare sex på kvällen. I går som var en riktigt solig dag så blev dagsproduktionen 55,45 kWh. Också i dag med mera mulet väder så kom vi upp till 1000 Watt mitt på dagen.
Snö på panelerna hindrar förstås elproduktionen men solen får ganska snabbt snön att rasa ned från panelerna. Vi har den gamla vanliga taklutningen på “tridideils rööst” som motsvarar omkring 33 grader. Benämningen kommer från att man delade husets bredd i tre delar och ställde upp en stolpe med den längden under “kroppååsn”. Förr gick det enkelt att ta ett snöre och vika det tre gånger.
2 december ingen elproduktion2 februari: Solen börjar smälta snön
Om man ser på det ekonomiska resultatet så är det besvärligt att bedöma hur mycket vi har sparat för mätaren mäter bara hur mycket effekt vi tar emot – inte hur mycket vi själva producerat. Men elkostnaderna har åtminstone inte ökat jämfört med ett år tidigare.
Det intressanta är hur kostnaderna fördelas. Grundavgiften för 3x63A ändras ju inte utan står för en tredjedel av totala kostnaden. Tyvärr kan jag inte sänka den för vid torkning och tömning i kalluftstorkan så behövs en hel del effekt. Det är bara en liten del av året – kanske några veckor som så stor effekt behövs men jag måste betala i 12 månader ändå. Här behövs det ändring. Samtidigt vill jag inte ha svagare ledningar utifall jag ställer upp mera solpaneler. En tredubbling av solpanelerna behöver 3x63A. Vi får se hur priserna utvecklas.
Den inköpta elenergin stod i januari 2023 för litet över en tredjedel av totalkostnaden och resten gick till grundavgift, överföringsavgift och elskatt. Nu har vi sparat energi genom att sätta på tvättmaskin och diskmaskin då elpriset (enligt Nordpools elbörs) har varit lågt (vanligen efter klockan tolv på natten). Motorvärmarna till traktorerna sätter vi på en halv timme förrän vi startar dem (via fjärrstyrningen). Då det har varit varmt väder så räcker till och med 15-20 minuter.
Eftersom vi har flisvärme så är det bara motorerna till skruven och fläktarna som behöver elström på natten och det är inte många hundra Watt. Dessutom går de inte hela tiden utan bara då panntermostaten slår på. Kaffekokaren är på 1000 Watt men den använder vi bara korta stunder och numera då det är ljust.
Kort sagt så har vi inte inkomster från solpanelerna men vi sparar en hel del så de höga energipriserna märks egentligen inte alls. Att solpanelerna fungera så bra på vintern var en positiv överraskning. Full effekt i början på mars då solen lyser är inte illa. Snön hindrade elproduktionen men inte i så många dagar eftersom solen kvickt smälte bort den. Bra att ha branta tak.
Börspriserna är låga på natten då solpanelerna inte ger elström men ofta högt på dagen då panelerna producerar mest. Därför blir den ekonomiska nyttan större än vad kWh-siffran verkar ange. Man bör alltså inte räkna med månadens medelpris utan måste dela upp det timme för timme.
Testkörningen av halva solkraftverket (20 paneler) visar att det producerar omkring 5 kW mitt på dagen. Det är lägre än den nominella effekten på 6 kW men ganska hyfsat. Det räcker bra till för vårt elbehov utom fläktarna.
Det blir en hel del förändringar efter det här. Det som vi kopplat på mitt i natten då elströmmen är billig skall nu flyttas till mitt på dagen då vi har egen ström från solpanelerna. Nu har vi inte ens erfarenheter från en dag med solelektricitet men det blir bättre med tiden. Den andra halvan av solkraftverket skall ännu byggas ut men vi har åtminstone kommit igång.
Med ett pris på 50 cent/kWh så förtjänat vi nu 2:50 euro i timmen.
Nu har jag testat den nya (begagnade) spridaren. Efter att ha oljat och tagit loss det fastrostade reglaget så fungerade den bra. Nu är det problem med traktorn. Redan i vårsådden märkte vi att maskinen inte hölls uppe utan sjönk ned långsamt. Ventilen till hydrauluttaget läcker alltså. Och med spridaren var det inte alls bra.
Man kan stänga matningen hydrauliskt men sedan går matningen långsamt tillbaka till det ursprungliga för det finns en stark fjäder som drar tillbaka den enkelverkande hydraulcylindern. Det betyder tyvärr att det inte går att köra på det sättet. Antingen måste jag byta traktorns hydraulventil eller sätta in en ny i serie med slangen till spridaren.
Jag körde ut en storsäck (700kg) på en åker där vi i vårsådden gödslade ganska litet. Brodden var inte alls dålig men jag ville se vilken inverkan tilläggsgödsling har. Därför körde jag också vartannat varv med spridaren så det är lättare att jämföra.
Inställningarna fungerade ganska bra enligt Bogballes tabell och någon precisionsgödsling behövs inte. Där det kommer litet mera gödsel så växer det bättre och där det kommer mindre så växer det sämre. Jag kan inte se att “precisionsgödsling” skulle ha någon större betydelse.
Jag märkte också att det är problem att veta när gödseln i spridaren är slut. Man ser ju inte bottnen från traktorn. Det enda var att ta upp bakrutan och höra när rasslandet tar slut. Möjligen måste jag installera traktorkameran bakom traktorn.
Hur ser man hur mycket det finns kvar ?
Det gick bra att installera spridaren men litet spännande var det då jag skulle sänka den för kraftuttagsaxeln kom mycket nära dragkroken. Det går nog men inte om spridaren sjunker in i lös jord så jag har en pall under den då jag ställer bort den.
Kraftuttagsaxeln kommer mycket nära dragkroken
Nu blir det ändringar i vårsådden. Jag börjar sätta mycket litet gödsel då jag sår och sedan kör jag ut mera där det behövs och lönar sej. Då undviker man eländet från i fjol då så gott som all gödsel gick förlorad för det kom just ingen skörd. Det hade inte hjälpt att gödsla mera då heller för brodden var alldeles för gles efter två stora regn. Jag hade kunnat spara åtminstone hälften av gödselkostnaderna. För oss är det absolut största utgiftsposten så i framtiden kommer gödseln att vara först på besparingslistan. Här pratar Yara för döva öron.
Då vi får igång solpanelerna så blir torkningen nästan gratis och med direktsådden så är bränslekostnaderna mycket små. Vi använder alltid eget utsäde – i år var grobarheten 99%. Kvar har vi gödselutgifterna och litet besprutningsmedel som jag också dragit ned på. Gödseln står då för närmare 80 % av de rörliga utgifterna – om inte mer. Lönsamhetskalkylerna som man ser här och där fungerar inte alls för oss. Maskinerna är gammalt skrot som vi lappar ihop och byggnaderna fixar vi också med virke från egen skog.
Förhållandet mellan vetepris och gödselpris är avgörande men det stora problemet är att vetepriset vet man först ett år efter sådden – och nästan två år efter gödselinköpet. Det har visat sej att gödseln håller ganska bra i två år så man kanske måste köpa gödsel på två års sikt ? Men jag har ingen lust att betala dagens priser så inför nästa vårsådd blir det mycket små inköp. Vi har sparat en hel del gödsel så vi måste inte heller betala så mycket på ett års sikt.
Det är förstås enklare att gödsla i samband med vårsådden och då sparar man en körning. Men det går inte åt så mycket bränsle då spridaren klarar av 12 meter.
Nästa stora steg i inbesparingarna är att helt sluta gödsla men det är betydligt svårare så det får nästa generation fundera på. Man kan också fundera på inblandning av kvävefixerande växter. Det närmar sej biodynamisk odling men jag vågar inte lämna bort besprutningen med tanke på de massor av baldersbrå vi har. Jag har också sett hur det ser ut ifall man inte sprutar – det blir bara en djungel av baldersbrå.
Som sagt så har jag funderat på gödsling med biprodukter från gasproduktion men det är tyvärr ganska långt i framtiden här i våra trakter. Österbotten har kommit mycket längre.
Varje år är olika så det tar flera år innan man vet hur det nya gödslingssystemet fungerar. Det är ju närmast nygammalt för visst har det tidigare använts delad giva. Det blev inte till nånting med den lilla tratten som bara rymde 200 liter i jämförelse med den här som rymmer en hel storsäck.
Då odlingsplanen skall göras upp så är den här våren mycket annorlunda än tidigare vårar. För första gången är fodervete i Finland dyrare än brödvete på MATIF-börsen i Paris. Det är länge sedan vetepriset varit över 400 euro per ton.
Problemet är att det inte finns mycket att sälja efter förra sommarens katastrofväder. Dessutom har handelsgödselns pris stigit ännu mera. Bränslepriserna stiger liksom elpriserna. Vi har inte höstsäd men den har gått ut på många åkrar.
Så det blir att fundera vad man skall så och om man skall så alls. Vi har gödseln hemma för i år och fjolårets vete gror 98-99 % men frågan är om man skall spara både gödsel och utsäde för år 2023 ? Priserna är bara på väg uppåt och om gödseln blir tre gånger dyrare på hösten så kan man köpa bara en tredjedel av den normala mängden. Kanske man borde spara en del av årets gödsel ?
Det kan låta bra att vetepriserna har stigit men hur länge håller de ? Det som jag sår nu kan jag sälja först om ett år eftersom jag torkar ned de sista procenterna först på våren. Och jag tänker garanterat inte bränna svindyr olja för att torka ned på hösten. Då skall vetepriserna vara minst dubbelt högre än de är nu.
Hur blir vädret den här sommaren ? En likadan sommar som i fjol skulle vara ren katastrof. Att satsa på att skörden blir normal är att ta risker så som vädret har sett ut. Vi har haft rätt sval vår men vissa förutspår att superhettan i Indien skall flytta norrut. Inget vet.
Inte dags att så än …
Nu borde man också besluta om man skall så in mera i vall för nästa år. Vallen ger inga inkomster men den kostar heller ingenting och med höga gödselpriser så måste man så en mindre areal. Diverse klantskallar ger rådet att plöja upp vallen och så vete nu då priserna är höga men man kan lika gärna spela på rulett. Med höga gödsel- och bränslepriser så är insatserna höga och riskerna stora.
Man kan hoppas att det kommer mera biogas så att vallen går åt till råvara. Då får man också en restprodukt som kan användas för gödsling. Men det är ännu i framtiden för det måste byggas upp ett nytt system för insamling, produktion och försäljning av biogas. Vall är mycket bra för våra styva lerjordar.
För ett vanligt företag kan det löna sej att ta risker. Om det går åt fanders så sätter man bara firman i konkurs och startar ett nytt företag men bonden blir av med allting och det är otroligt svårt att börja om på nytt då åkrarna och byggnaderna och maskinerna försvunnit. Det bara inte går.
Så jag fortsätter nog att vara försiktig. De tre viktigaste faktorerna då det gäller skörden är vädret, vädret och vädret. Visst måste man så för att det alls skall bli någon skörd och det är bra att använda litet gödsel också men några större satsningar lönar sej inte. Jag har i många år haft principen att använda en viss pengasumma för gödseln och om den blir dyrare så köper jag mindre. Jag struntar blankt i alla råd att man skall ha en viss mängd gödsel per hektar. Det finns ingen absolut gräns för hur litet man kan använda. Om man sätter mer gödsel så växer det bättre (ifall vädret det tillåter …) och sätter man mindre så blir skörden lägre (utom ifall vädret råkar vara mycket lämpligt).
I höst då man kan se hurudan skörden har blivit så kan man fundera på hur mycket gödsel man kan köpa för nästa år. Men redan nu måste vissa beslut fattas som gäller nästa års sådd. Tyvärr blir det i blindo. Skriva avtal ? Jo, det kan garantera ett visst pris men inte skördemängden och blir den som i fjol så är ett avtal ganska värdelöst.
Nästa skörd tänker jag torka gratis med de nya solpanelerna. Men jag kan inte påverka gödselpriserna. Det enda man kan göra är att så klöver så det finns åtminstone litet kväve i jorden för vetet. Men det är på tre års sikt. Bränslepriset har inte så stor inverkan på vår direktsådd eftersom vi bara kör över åkern en gång men om det kniper så kan vi odla rybs och köra traktorn på rybsolja.
Så jag sitter och hör på Peps Persson med Sicket elände . Den handlar om eländet med Hallandsåsen men passar bra till det nuvarande eländet. Och så svänger den bra. Det är ingen nedstämd låt utan precis tvärtom. På äkta skånska.
Våren har varit kall och går långsamt framåt. Men man vet aldrig om vädret plötsligt slår om. Litet regn – men inte för mycket, litet sol – men inte för mycket, litet värme – men alls inte för mycket så kanske det växer nånting i sommar och kanske man kan skörda nånting i höst och kanske priserna håller i sej till våren. Eller kanske det går precis tvärtom. Sådant är bondens liv. Det man INTE behöver är alla sorters dumskallar som kommer med råd och krav: Gör si och så …
Vi fick meddelande om att elpriserna skulle tredubblas från första februari så det blev fart på de gamla planerna på fjärrstyrning. Nu visade det sej att de moderna reläerna kan styras över nätet eller direkt med mobiltelefonen. Och det har kommit tillverkare som har helt öppna system så att man själv kan programmera precis hur man vill.
Ett stort problem med alla sorters “smarta” system har varit att de är helt beroende av “molnet” dvs. måste kopplas till en server i Kina eller någonstans. Det gör att de är rent livsfarliga för det är möjligt att kapa dem och ställa till med hur mycket elände som helst. Alla löften om att “molnet” är säkert bör man ta med ett kilo salt. Det finns ingen fullständig säkerhet på nätet.
Därför var jag nöjd då jag hittade en tillverkare som hade system som kunde vara helt lokala och som man själv kunde få att fungera som man vill. Litet förvånansvärt var det att den tillverkaren (Shelly) finns i Bulgarien men bra ur den synvinkeln att de finns inom EU. I en artikel skrev man att de har gjort allting rätt ända från början och det kan man hålla med om.
Först köpte jag ett litet antal reläer för att testa dem och de verkar vara riktigt bra. Det finns både som stickproppar och som moduler för fast installation i en dosa. Stickpropparna är så små att man får två att rymmas bredvid varandra i ett dubbelt vägguttag.
Fjärrstyrda stickkontakter
Otroligt nog innehåller de här små stickpropparna små datamaskiner som kan ha kontakt till datanätet. En nackdel med trådlös WiFi är att räckvidden är mycket begränsad. Teoretiskt skall de klara 50 meter utomhus och 30 meter inomhus men i praktiken så är 20 meter gränsen ifall det finns väggar som tegelväggarna i vår gamla ladugård som är 50 cm tjocka. För att täcka alla byggnader måste man då ha mängder av WiFi-stationer.
De fasta reläerna är också mycket små. I bästa fall ryms de i samma dosa som en strömbrytare för de är bara 16 mm höga.
Fjärrstyrt relä för fast installation
De här reläerna som hör till den nyaste serien har också Blåtand så man kan styra dem direkt från mobiltelefonen. Det finns också en Pro-serie som dessutom har Ethernetanslutning med kabel som ger betydligt större säkerhet än de trådlösa. Priset för de små reläerna ovan är omkring 15 euro vilket är mindre än en gammaldags mekanisk strömbrytare. Pro-serien kostar 40-60 euro. De är avsedda att installeras på DIN-skena. Man kan köpa dessa direkt från tillverkaren i Bulgarien och det tar en vecka att få dem men de finns också i Sverige därifrån transporten går på halva tiden. Priserna i det här landet är ännu betydligt högre.
Styrning av motorvärmare via nätet
Bilden ovan visar hur styrningen går till. Knappen med blå ring uppe till höger kan koppla på och av reläet direkt. Nu är det påkopplat och visar att motorvärmaren drar 1357 Watt. Man kan också använda det inbyggda kopplingsuret (Timer) som sätter på värmaren genast och stänger efter x antal sekunder (som man kan ställa in). Eller så använder man en veckokoppling med upp till 18 på och av-tidpunkter. I allra värsta fall kan man programmera allting via Internet.
Eftersom jag har börspris på elektriciteten så går det inte så bra med ett enkelt kopplingsur för priserna varierar mycket oregelbundet. I morse kostade 1 kWh 0,4 cent men i morgon på dagen kostar det 20-24 cent. Man borde alltså ha ett program som läser av elpriserna från Nordpool och styr reläerna enligt det. Priserna för en dag framåt finns på Nordpool Day-Ahead.
Att värma upp ett hus är lättare eftersom temperaturen är mycket trög. Det kan ta upp till ett dygn innan den ändras så det går bättre att välja de timmar som har lägsta priset. För våra traktormotorvärmare är det svårare eftersom de borde värmas just förrän vi far till skogs. Vi kanske måste värma på morgonnatten då det vanligen är billigt och fara iväg senast klockan sju på morgonen …
Det finns också en app (program) för mobiltelefon som gör det möjligt att styra varifrån som helst. Men då måste man använda “molnet” (tillverkarens server) och jag föredrar att hålla allting inom vårt lokalnät. Då kommer ingen annan åt styrreläerna. Fördelen med Shelly är just att det är möjligt med helt lokal styrning. Andra fjärrstyrningar som mest är avsedda för hemautomation har inte den möjligheten. Någon hemautomation via “molnet” tänker jag absolut inte börja med. Det är för riskabelt.
Det finns också tilläggsutrustning som kan styra reläerna enligt temperatur, enligt ljus eller enligt fukthalt. Och hela tiden kommer det nya möjligheter. Men som jag skrev så är det också risker med sådana system. Det värsta är att folk är så lata att de bara använder en app även om andra kan ta över styrningen. Inte utan orsak heter det att “lättjan är alla lasters moder”. Vi kommer att få se allt mer katastrofer där skurkar tar över sjukhus och energiförsörjning och kanske elbilar. Ibland för att kräva pengar men ibland bara för att jävlas. Så jag använder inte något “moln”.
