elektronik – Sida 5 – Bondbloggen

Skogsbondens arbetsväg

Jag satte tidigare in en förfalskad video, dvs. det var en stillbild men nu har jag monterat traktorkameran. Det är en billig vindrutekamera som i alla fall har en ganska bra kvalitet. Fästet är däremot uselt. Det skulle sättas fast med en sugkopp och det gick inte alls. Så jag byggde om det och satte en stark magnet i stället. I en bil kan det vara svårt med nutida plast överallt men i gamla Zetorn finns det mycket järn. Lite måste det ännu ändras för vibrationerna stör mikrofonen ganska mycket ibland. Men det borde gå att fixa med gummibussningar. Magneten är röd.

Kameran är en G1WH med HD 1080 och rätt hyfsat nattseende. Jag kollade på nätet och den fick bra vitsord. Mycket bra för under 50 euro på eBay.

Nu kan jag visa en äkta hemfärd från skogen. Musiken är också äkta. Den kommer från mina hörlurar via Blåtand som vi diskuterat tidigare.

Det har varit ett problem att ta video eftersom jag arbetar ensam och sällan har tid med att ställa upp videokamera med stativ. Nu kan jag ha kameran i traktorn och flytta den snabbt med magnetfoten till lämpligt fönster.

Tornados spelar Telstar. Det var den första telekommunikationssatelliten för civilt bruk. Nu är det redan över 50 år sedan.

Mobil eller telefon ?

Jag började skriva en kommentar till Christers inlägg om “Luren” men insåg snabbt att det hade blivit en mastodontkommentar. Så jag skriver hellre ett inlägg. Mobiltelefoner är dels en sak som jag funderar på å “yrkets” vägnar dels är det ett viktigt verktyg i skogen. Så det är ganska aktuellt hela tiden.

Egentligen är jag en dålig person att ge råd eftersom jag avskyr Microsoft nästan lika mycket som Apple. Det beror på den tekniska sidan där jag är helt inriktad på öppna system eftersom man lättare kan fixa saker i dem. Och efter katastrofen med N900 så hör Nokia (saligt i åminnelse) inte heller till mina favoriter. Nu är ju Jolla det som fortsatt traditionen kring N900 men jag brände mej litet för mycket på N900 så även om Sailfish är bättre än Android så …

Det finns ingen mobil som är riktigt bra men jag brukar ha som ledstjärna att köpa en vanlig modell, öppen förstås och helst billig. Risken är stor att skräpet går sönder på nolltid och reparationer är helt uteslutna om man inte kan göra dem själv. Garantireparationer brukar vara så långsamma att man måste köpa en annan telefon att ha under tiden. Riktigt nya modeller brukar jag undvika som pesten. De kan visa sej vara rena skräpet.

Av dessa orsaker så går jag in för Android. Det är det vanligaste systemet och relativt stabilt. Sailfish (Jollas system) är troligen bättre men ganska litet. Det finns också billiga Androider och jag tänker minsann inte kasta bort 700 euro på nån mobil som om ett halvår gått ned till hälften. Och man får nästan lika bra lurar för 100 euro.

Men så är det hårdvaran. I skogen passar fuktkänsliga citytelefoner absolut inte. Jag kör med en vattentät icke-android som inte kan ta bilder som man ids se på. En ren telefon alltså. Och så har jag en vattentät kamera i andra fickan. Det finns vattentäta Androidmobiler också men inget vidare kvalitet. Trenden är i alla fall att de nya telefonerna blivit tåligare. Samsungs S5 lär vara “vattentålig” men det har diskuterats vad det egentligen innebär. Problemet med de nya mobilerna är den stora skärmen som helt logiskt blir känsligare. En liten böjning och det blir ny mobil.

Rent mekaniskt är en riktig kamera med metallhölje mycket, mycket tuffare än vilken “vattentät” mobil som helst. Så jag går in för en ren telefon + en ren kamera. Men det var inte frågan om det nu.

Det har kommit nya tåliga telefoner och en av dessa är Caterpillar B15Q som vann tåliga telefoners test i Aftoblandet. Men den är dyr och stor. Dubbelt dyrare än Samsung Xcover 2 (näst bäst). Bägge kör Android. Test.se rekommenderar i alla fall Runbo Q5 (test i Ljud&Bild) som är i samma prisklass som Cat B15Q. Det är ett nytt märke för mej men visar att Samsung och de andra stora inte är ensamma mera.

Runbo och en del andra har komradio också. Det betyder att man kan ta direktkontakt till en annan telefon utan att “ringa”. Kan vara bra på byggarbetsplatser men jag behöver inte funktionen då jag jobbar ensam. Och så har den ingen 4G. Men imponerande batteritid.

Det finns ingen telefon som jag kan rekommendera utan vidare. Alla har sina svagheter. Speciellt 4G är besvärligt eftersom det inte finns “ett” 4G utan en massa frekvensband – och det kommer fler hela tiden … Själv tänker jag vänta och se men Christer måste väl köpa nånting nu då den gamla lagt av. Jag rekommenderar en billig och bra telefon med Android som tål en massa och har lång batteritid. Var man nu skall hitta en sådan ?

Personligen vill jag ha en vikbar telefon (finns inte) med knappar som man kan använda med handskarna på. Och med lång batteritid. Min första Xcover 1 blev i fjol dålig (började stänga av sej) och då kollade jag olika märken men hittade inget bra så jag köpte en likadan billigt. Sedan har jag en grisbillig Android (Samsung Gio) som jag tar med då jag åker till sta’n. Den vågar man inte ha i skogen man har annars varit oväntat bra. Åt den bättre hälften köpte jag en Samsung S3 4G som är mycket billigare än de nya modellerna men nästan lika bra. Inte heller skogstelefon. Den bästa telefonen jag har är en 100 kronors vikbar ickesmart Samsung som bara fungerar med 2G utan kamera. Nå, inte för skogsarbeten.

Möjligen måste man ha flera telefoner för olika ändamål. Allt i ett blir antingen dåligt eller stort och dyrt. Sorry …

Fjärrunderhåll (problem)

Jag skulle så gärna ha skrivit om mitt fina fjärrunderhåll ifråga om flispannan men det gick i putten. Det var bråttom att få igång fjärrstyrningen till flistvinnaren förrän vi åkte till Sverige för en vecka sedan. Och då gav förstås ackun till flislarmet upp. Inget ovanligt och jag hade redan förberett mej på att byta den ynkliga lilla biten till en ordentlig bilackumulator. Det gjorde jag men inte började det fungera. Så jag bråkade med eländet så länge att jag inte hann få igång fjärrstyrningen.

Sedan på söndagen så gick strömmen på grund av blåsten. Då var vi redan i Medåker men brorsan var i Hindersby och kunde tända i pannan efter strömavbrottet. Det var i grevens tid för eldboet höll på att fyllas med flis. I vanliga fall hade jag kunnat stänga matningen över nätet men nu var styrningen kopplad till samma acku och fungerade inte.

Givetvis kraschade fibernätet också men brorsonen som sysslar med datateknik kunde starta upp det på nytt. En nätdel hade i alla fall gått sönder så litet reparationer finns ännu att göra bara jag får reservdelar. Men är det inte typiskt att allt går fint i flera år och så fort man åker utomlands så blir det problem med allt … Tur i oturen var att det fanns folk på plats som kunde fixa det värsta.

Med kameran i pannrummet kunde jag följa med vad där hände:

Genom fönstret kan man se flisen.

Nåja, då vi kommit hem och jag började se på elektroniken i lugn och ro så märkte jag att enda felet var att jag hade för bråttom då jag skulle återställa alarmet. Allt fungerade fint då jag tryckt på knappen.

I alla fall visade resan på nödvändigheten att kunna stänga av pannan över nätet. Om inte brorsan hade varit i Hindersby så hade vi hittat flismataren utanför väggen då vi kommit hem. Och kanske jag borde fundera på automatisk tändning också.

Litet värmearbeten har jag ännu kvar. En del slingor har dålig cirkulation så jag måste koppla dem till vattenledningen och spola med 10 bars tryck. I värsta fall måste batteriventilerna montera bort och göras rena. Det gjorde jag i stuvun och där är cirkulationen bra.

Sedan blir det äntligen skogsarbete (först utmed åkerlaggarna) för nu skall det bli kallt ! Hoppas bara på mycket litet snö.

Mät- och styrcentralen på nätet

På grund av ganska hård blåst så håller jag litet paus i sprutandet och lagar halvfärdiga sysslor i stället. I går kväll fick jag det nya mät- och styrsystemet att fungera. Det är en utvidgning av mitt gamla 1-trådssystem (som i verkligheten behöver två eller tre trådar). Det nya är ett par kort med reläer som kan styra olika funktioner – och så fick jag skriva en hel del nya program.

I enlighet med gammal tradition så använder jag burkar från hushållssidan. Som elvaåring byggde jag min första radio i en gammal tvålask av plast och på den vägen är jag ännu. Fjärrrstyrningen (via kablar) till torkfläktarna satte jag 1980 i en marmeladask av trä och den har fungerat fint men nu köpte jag en förvaringsburk från Biltema som tål både frys och mikrovågsugn. Den har dessutom fyra starka knäppen och tätningar i locket. Mycket bättre än de dyra specialburkarna för elektronik. Inte illa för ett par euro. Elekronik tycker inte om fukt så marmeladlådan fick gå i pension.

Nedre bilden visar den gamla marmeladlådan med frontplattan lösskruvad. Enkel grej men den har sparat många steg eftersom man först måste gå 30 meter till andra ändan av ladugården, sedan klättra upp i torken och gå 30 meter tillbaka till den sista fläkten.

På den övre bilden syns det fjärrstyrda reläkortet med 8 utgångar. En liten och billig grej men kopplad till datamaskinen och Internet blir det en effektiv styrning. Över en vanlig nätläsare kan man se reläernas läge och också styra dem men jag skrev i hop ett litet “skript” (program) som jag kan köra varifrån som helst i världen. Då vi är i Medåker (Sverige) så kan jag sätta på och stänga av fläktarna via det här kortet och programmet. Jag har länge haft mätare som man kan följa med över nätet.

Här ser man att jag på söndagen litet före klockan tolv satte på fläktarna varvid inkommande temperatur steg till +32,8 grader (solen gassade på plåttaket) och utgående temperatur sjönk till +21,9 grader. Det betyder att torkningen var effektiv för då luften tar upp vatten så sjunker dess temperatur. På kvällen då temperaturskillnaden blir liten så lönar det sej inte mera att köra fläktarna och då stänger jag av dem (från Sverige :-).

Ett annat kort sitter i pannrummet i flisvakten som skall se till att elden inte kan gå bakåt i matningsröret. Fyra mätkroppar är placerad runt röret som mäter temperaturen. Ifall den stiger för mycket så kopplas larmet på och matningen stängs av. Då får jag ett sms till min svenska mobiltelefon. Fast först skickar mitt program epost till min gmail-adress som är programmerad att skicka sms till mobilen. Så larmet går via många apparater och länder – kanske det till och med hamnar i NSA:s spiondatabas :-).

Så här ser styrkortet ut på en vanlig nätläsare:

Reläernas utgångar anges i PIO.0 till PIO.7 och kan ändras genom att man klickar på Change. Och kostnaderna ? Tja kortet kostade litet på 700 kronor och burken som sagt ett par euro. Sedan kommer en hel del arbete men det är ju min hobby att pyssla med elektronik sedan 11-årsåldern så det hör till nöjeskostnaderna. Farsan och morsan var litet oroliga över att jag satt med näsan i elektroniken nästan dygnet runt men de tröstade sej med att jag åtminstone inte söp upp pengarna …

Synd bara att vetet är alldeles torrt redan så systemet behövs egentligen inte mera i år.

Hydraulik och förkylning

Ja, de hänger helt enkelt ihop som så att jag sitter inomhus och mår pyton. Med nöd och näppe orkar jag i alla fall surfa på nätet och planera förbättring av hydrauliken till tröskan. Bordet och speciellt haspeln har krånglat i flera år men i fjol började det mot slutet bli så att man kunde köra ett par timmar och sedan slutade hydrauliken att fungera och man måste låta oljan svalna i ett par timmar. Så nu tänkte jag kolla in vad det allvetande Internet har att säja om krånglande hydraulventiler och planera för ett nytt system.

Nå, det är antingen själva ventilen som backar fast (på grund av skäp i oljan och hög temperatur) eller solenoiden som blir kraftlös vid hög temperatur. Jag har förstås kollat att spänningen vid solenoiderna är OK. Det är inte så lätt att byta solenoid eller ventiler för vår tröska är en testtröska från Björneborg och en hel del är absolut inte standard reservdelar.

Men det finns numera billiga ventilbord på nätet och ett dubbelverkande med tre ventiler kostar kring 350 euro. Inte så illa med tanke på att bara sliden till skogslastarens ventil kostade närmare 500 euro i tiderna !!?? Reservdelar skall man bara inte köpa. Nu är ju tröskans cylindrar enkelverkande men det borde fixa sej med att koppla B till T, dvs. det andra uttaget direkt till tanken.

Det här finns inte på standardtröskor. Det är heimlaga liksom mycket annat på vår tröska. Men det är ett ganska enkelt system med tre sektioner (bara två inkopplade) och en fjärde som öppnar till tanken då de andra ventilerna är stängda. Där hade jag litet huvudbry i början men det är ju lätt som en plätt då man kommer på det. den fyrkantiga grunkan är en övertrycksventil som släpper tillbaka oljan till tanken ifall trycket stiger för mycket – och tro mej: Det vill man inte ! Ett hydraulrör med het olja som spricker är inget roligt alls …

Egentligen borde jag skilja åt hela ventilbordet men det går inte nu i tröskantider. Jag hade planerat fixa tröskan i god tid men eldsvådan i köket gjorde att precis alla planer för sommaren gick i putten. Nu är frågan om man borde köpa ett ventilbord i reserv att koppla in om det gamla ger upp helt. Sedan är det alltid problemt men kopplingarna inom hydrauliken. Det finns stora mängder olika “standarder” och Rosenlew har valt den eländiga JIC-typen. Så det skall skaffas adaptrar av all de sorter …

Mellan verserna hann jag också koppla in styrningen till pannrummet. Det är fråga om en enkel 1-trådskrets som över nätet kan styras så den kopplar på eller av ett relä. Det är den lilla grunkan på det bruna kretskortet. Men det är inga leksaker utan sparar mycket tid och pengar. En större relägrunka är redan på väg och skall styra torkfläktarna. Så jag kan sitta i Sverige och kolla in temperaturen i lårarna och då säden inte mera torkar så stänger jag fläktarna. Det kan Henrik göra också från Helsingfors. I stället för att köra tvåhundra kilometer …

I lådan på bilden finns alarmsystemet för flismatningen. Fyra givare är fästa kring matningsröret och då nån av dessa visar för hög temperatur så börjar flisövervakningen skicka små mängder vatten till röret genom två ventiler. Om temperaturen sjunker så återgår systemet till nolläge men om temperaturen bara stiger så stängs hela flismataren av och ett alarm skickas ut. Grunkan på det bruna kortet har också en ingång som övervakar larmutgången och ifall den ser ett larm så skickar den epost till alla mina maskiner och telefoner.

Vi tänkte också sätta in en kamera i pannrummet. Numera får man en HD-nätkamera för omkring 35 euro … Det är bra med mätgivare men bättre med videobild (och ljud) så man kan se vad som händer. Priserna har verkligen gått ned. Min första kamera var betydligt sämre men kostade nästan 500 euro. Nu finns det också “appar”, dvs. program som skickar video och audio till telefonen.

Dags att lägga sej och hoppas att förkylningen gått förbi värsta stadiet i morgon …

Installationsdagar (snörvel)

Till all tur blev jag förkyld i förrgår. Innearbetet har nämligen blivit efter ordentligt då det varit så fint skogsväder – men det är det inte mera. Nu har jag installerat mätsystemet i växthuset så man kan se över nätet hur där ser ut. Visst är det vinter ännu men våren kan vara ganska besvärlig för växterna med alldeles för varma dagar och kalla nätter. Vid klart väder är det som värst med temperaturskillnaden. Problemet är att växterna tror att det blivit vår eftersom det är så varmt på dagarna. Och så kommer de kalla nätterna. Det är ännu en och en halv månad som det kan blir riktigt kallt.

Tillsvidare har vädret varit fint för växthuset med jämn temperatur men det fortsätter knappast så länge. För skogsarbetet är vädret uselt. Det borde var ett par minusgrader så det inte skulle väta så förskräckligt. Men jag har börjat köra ut virke eftersom det är ett torrare arbete. Ett problem har varit att traktorns fönster immar fast så jag måste förbättra fläkten så den blåser på de viktigaste rutorna. Ett värmebatteri borde också sättas in. Det är egentligen klart men slangarna borde installeras. Men det tar tid och om det bara går att köra utan så gäller det att få ut virket kvickt.

Det verkar bli en alldeles för varm vinter i år. Tiodygnsprognosen lovar ingen lindring i det varma vädret. Till all tur frös vägarna då det var kallt och om det hålls minusgrader åtminstone på nätterna så klarar de sej. Jag har redan ställt upp bottnar för virket så det är bara att köra.

Då vi tog bort A-stolpen förra våren så blev kabeln till varmvattenboilern inne i huset utan ström. Kabeln har jag nu plockat bort och satt i propparna till kabeln som matar inifrån huset. Den är inte så nödvändig nu då värmen kommer från flispannan men kan vara bra att ha som reserv. Samtidigt plockade jag bort en del gamla installationer. Bland annat en snabbtelefon till verkstaden som vi inte använt sedan 80-talet. Mobiltelefonen har ersatt snabbtelefonerna.

Och så gäller det att installera program på datamaskinerna. CAD-programmet behöver jag för ritningar och planering. Och det behövs redan nu så jag vet vilket virke vi behöver nästa sommar. Det är nu som stockarna kapas.

Jag kan inte klaga för jag har inte haft flunsa på nästan två år. Inte är den här så farlig heller även om jag snörvlar och hostar en del. Det har funnits sådana som tagit knäcken på en totalt så man bara legat och stönat i sängen. Men visst vill jag bli av med eländet. Om jag tar mediciner och äter alla sorters hälsosamma frukter så blir jag säkert frisk på en vecka – annars tar det sju dagar.