grönsaker – Sida 3 – Bondbloggen

Mellan hopp och förtvivlan under nådens år 2018.

Som det säkert framgått i de få inlägg jag gjort under sommaren så har prövningarna varit många och glädjeämnena få. Ska belysa några av dem i detta inlägg.

Hoppingivande prat.

Jag har under årens lopp via en del projekt och dylikt haft förmånen att träffa branschfolk från restaurangvärlden. Till min glädje så har de ofta lyft fram de fina egenskaper som våra produkter odlade i våra rena förhållanden under svala långa och ljusa dagar får. Två av dessa restaurangsidans profiler har i sommar haft sommarprat i radion.

Micke Björklunds personliga och berörande prat påminde mig om att likheterna mellan produktion och slutanvändning av grönsakerna är många dessutom påmindes jag om att vi har en ytterst tråkig livserfarenhet gemensamt och jag fällde en och annan tår medan jag lyssnade.

Paul Svenssons sommarprat hörde jag inte direkt eftersom det gick på P1 i Sverige, en kanal som jag sällan lyssnar till, men en Glad vän sände länk till programmet i en stund då jag behövde lite uppmuntran. Och visst gladdes jag åt pratet och om budskapet om hur viktig vår produktion är och hur många värderingar vi delar. Känns hoppingivande då personer med inflytande som dessutom representerar den urbana världen tar upp saker jag själv som producent omfattar. Vi bönder som tycker det känns lite motigt ibland kan nog gärna lyssna till inledningen i pratet, arbetet går nog lite lättare att utföra efteråt. Och det skadar nog inte att andra tar del av det heller …… 🙂

Ingen kompensation.

Det varma och torra vädret med dess följder för jordbruket har knappast undgått någon vid det här laget och både här hemma och i flertalet nordeuropeiska länder har man gått in för att på sätt eller annat kompensera bortfallet i skörd och intäkter för bonden. Ett stödpaket har också godkänts här men tyvärr utan stöd till grönsaksodlaren, liksom tidigare glöms oftast vår lilla sektor bort i förhandlingarna.

Jag som anses som nån form av talesman för sektorn (jag sitter bland annat med i SLC’s trädgårdsutskott och är ordförande för frilandsodlarna här i Österbotten) har den senaste tiden fått samtal av upprörda odlare som inte förstår varför vi som kanske drabbats hårdast av vädret inte får någon kompensation alls. Ingen har väl direkt anklagat mig men visst känns det som om jag kanske borde engagerat mig lite mera i frågan. Problemet är dock att vår sektor är så diversifierad och att få till nåt förslag som tillfredsställer alla är inte lätt och att kräva stöd utan att ha förslag om hur det kunde fördelas ser jag som mer eller mindre lönlöst. Dessutom är det lite som i Mickes sommarprat att när man har händerna fullt upp i den egna degen så ser man inte eller hinner inte med allt som sker runtomkring. Jag är nu heller ingen stor vän av jordbruksstöd men dock helt ok med kompensation och ersättningar för påtvingade eller rekommenderade åtgärder i produktion.

Vår sektor har kanske det lägsta stödet, blott någon procent sett till omsättningen, och därför slår missväxten till extra hårt för vår del. Som jämförelse får spannmålsodlingen kring hälften av inkomsterna i form av stöd vilket redan i sig kan ses som en skördeskadeersättning eftersom det utbetalas oberoende av skörd. Ifjol beviljades en förhöjd accisåterbäring för att kompensera förhöjda torkningskostnader och en motsvarande åtgärd har diskuterats i år som i viss mån kompenserar de ökade bränsleutgifterna för bevattningen. Jag har också förstått att till exempel mjölkbönderna ska kompenseras för högre foderkostnader vilket kunde jämföras med förhöjda konstgödselpriser i grönsaksproduktion, någon sådan kompensation skulle knappast komma ifråga.

Det sägs att vi ska låta marknaden kompensera inkomstbortfallet och visst ser jag att priserna på en del drabbade produkter ligger högre nu än tidigare. Prishöjningarna har lyckats tack vare att hela Nordeuropa drabbats så att import av motsvarande inte är lika lätt som tidigare. Tyvärr är högre priser till ingen nytta för den som fått största delen av produktion förstörd och inte har nåt att marknadsföra. Rätt allmänt har jag fått rapporter om 75-80 procents skördebortfall för bland annat broccoli, blomkål och lök. Också jag själv har drabbats i motsvarande mån för dessa produkters del men med ett 40-tal olika grödor så undviker jag personligen en ekonomisk totalkollaps. Jag är också skuldfri och har satt undan lite sparskog för dylika år, men alla är inte i den situationen och vintern kommer att bli svår för många.

I stället för kompensation så förs till råga på allt fram förslag om en nedskärning av lagerstödet. Jag hoppas nu ministeriet tar sitt förnuft till fånga och låter det vara orört och eventuellt ger tilläggsanslag så att det kan utbetalas fullt ut på alla stödområden. Dagsläget ger vid handen att lagermängderna blir uppåt 30% mindre så allt för stora uppoffringar torde inte krävas. Stor del av heltidsgrönsaksodlarna håller också produkter i lager så fördelningen kommer de flesta till dels.

12.09.2018. Oj om de tidigare planteringarna av broccolin skulle ha sett ut på detta vis.

…. i stället för så här som det sett ut under större delen av sommaren.

En skör tråd.

Att livet är skört fick vår familj ytterligare en påminnelse om då frugan efter en veckas sjukhusvistelse diagnostiserades för hjärntumör. Hoppingivande är dock att den är liten, växer långsamt och ligger väl till för operation så det ser inte helt hopplöst ut och neurologen menade att 5-20 år till är helt normalt i dylika fall. Det fick mig i alla fall att åter fundera på pensionering, vilket jag torde ha möjlighet till. Påverkar kanske inte så mycket för egen del men om jag pensioneras så torde frugan kunna via vilande pensionering ha möjlighet till det om ett par år.

Det finns att fundera på. Och förargas över…. fick ett pensionsutdrag häromdagen och kunde där konstatera att man konfiskerat pensionsinbetalningarna från mina första 8 år i arbetslivet

De sista omgångarna isbergssallat, broccoli och blomkål ser i alla fall bra ut men stor del av säsongen har spolierats av vädret som vi sägs ska njuta av.

14.09.2018 Den sista isbergssallatsplanteringen ser ut att hinna bli skördeklar i år.

REGN :-)

Under den gångna veckan har vi fått 57,8 mm regn (måndag 6.1, tisdag 0.1, onsdag 6.3, fredag 30.3, lördag 15.0) vilket någotsånär motsvarar långtidsmedeltalet för juni.

Föregående regn hade vi 3 och 4 maj (5.5 mm) vilket är endast ca 1/6 av det normala i maj. Detta i kombination med värme, sol, blåst och låg relativ luftfuktighet gav oss den torraste försommaren i mannaminne.

Korta nätter.

Torkan har också gett mig en hel del extra arbete och speciellt korta nätter då bevattningen oftast blir till nattarbete. Därför har det blivit glest med inlägg här på bloggen, jag beklagar men jag har inte orkat skriva något då arbetsdagarna ofta blivit över 20 timmar långa. Samtidigt har man känt sig väldigt frustrerad då vädret skulle ha möjliggjort ett snabbt och smidigt vårbruk i och med att inga uppehåll på grund av regndagar behövts. Det hade faktiskt känts bättre om vädret begränsat vårbrukets framskridande än den egna otillräckligheten. Nu blev sådd och grönsaker väldigt splittrat då det helt enkelt inte gick att så eller plantera om inte bevattning före, under och efter planteringen kunde ordnas. Vi har ju annars fukthållande jordar men ytskiktet där de nyplanterade växternas rötter finns torkade ut så snabbt att rotsystemet inte hann utvecklas innan växten torkat bort.

Splittrad odlingsareal.

Nu råkar jag dessutom i år ha grönsakerna på 6 olika platser visserligen inom en 10 kilometers radie men att dagligen flytta runt bevattningsutrustningen mellan de olika platserna tar tid. Och därtill råkar 4 av platserna vara förlagda till åkrar med begränsad vattentillgång i form av mindre bäckar och utfall. Normalt brukar deras vattenföring vara tillräcklig framåt midsommar men i år minskade flödet snabbt då skogen varifrån vattnet i huvudsak kommer snabbt lövades och trädens vattenupptagning steg snabbt. Det blev att bygga dammar för att på så vis samla lite vatten mellan bevattningarna. Med facit i hand borde man skolat upp nån i personalen att ta hand om bevattningen, min son brukade tidigare sköta om bevattnandet och kunde det där men han finns som bekant inte hos oss längre, för det har nog varit ett heldagsjobb att se till att det fungerar. Pratade med en kollega häromdagen och han berättade att han hade satt 2 personer på bevattningen, visserligen odlar han lite större areal än oss.

Små enkla dammar för att samla vatten tillräckligt för några timmars bevattnande.

Testar lite nytänk 🙂

Jehu

Som Per antog så är det att gå an som ett jehu nu när det blev alltför bra väder. Kom just in från lite sådd av plantor i groningsrummet och hade tänkt betala lite räkningar men konstaterade att det redan passerat midnatt så ifall någon faktura redan förfallit så blir det en räntedag hursomhelst så jag kunde lika bra skriva nån rad här istället och betala räkningarna i morgon kväll då jag är piggare.

Det är bra att Nisse orkat hålla låda för jag har varit trött, långa dagar tar ut sin rätt. Värmen gör också sitt till och jag som brukar vara försiktig med att flika av mig på våren för att undvika förkylningar blev tvungen att ta bort stickatröjan inför veckoslutet och nu idag förpassades också långkalsongerna till bykkorgen. Extra bråttom har det blivit då 2 av mina deltidsanställda sade upp sig och jag har inte haft tid att skola in nytt folk eftersom jag mest hållit till på åkern. Den ena har jobbat 2 dagar i veckan här och studerat i tre och den andra en dam från Laihela har jobbat här de dagar som den förra studerat. Synd att dom slutar nu när man börjat få dem inskolade, dessutom under prövotiden så dom hade ingen uppsägningstid heller.

Vi påbörjade planteringen i fredags och fortsatte på lördag morgon och fick den första omgången plantor i jorden. Hade tänkt fortsätta med sådd av morot, lök och palsternackor men sol, lite blåst och +25° torkade ut det nyplanterade så jag blev tvungen att rigga upp lite bevattning för att hålla dem vid liv. Normalt brukar det vara så kallt och vått när jag sätter första omgången att jag sällan behöver sätta mera vatten än det som blir satt i samband med planteringen men nu har vi samma förhållanden som vi brukar ha i juni-juli.

Lite första hjälp bevattning av det nyplanterade så att dom hålls vid liv tills dom rotat sig.

Eftersom det ser ut att fortsätta varmt ännu en tid så beslöt jag sätta lite tid på att ändra spårvidden på IH Hydron för att kunna köra precisionssåmaskinen med den. På så vis kan jag fräsa och så om vart annat utan att koppla om redskapen flera gånger och förhoppningsvis hinna så medan fukt finns kvar så att fröna gror. Det gick relativt bra att få bakdäcken bytta och även att dra ut hylsorna i framaxeln men sen när jag skulle förlänga parallellstagen var lyckan slut. Jag fick på inget vis axeln som går inuti röret att släppa hur jag än försökte. Får lov att besöka den lokala verkstaden i morgon bitti för att med hjälp av gasvärme försöka få loss parallellstagen och få dem justerade för den större spårvidden. I stället för att bannas i traktorn for jag ner till byn och tillbringade ett par timmar med rara mor dagen till ära. Innan jag tog itu med kvällens plantsådd så hann jag plöja en åker för potatis och plockärt. Men nu “over and out” här då det är tidig väckning i morgon…….

Blir nog såtraktor av det här bara jag får ordning på styrningen.

En bild bakifrån för ordningens skull. Ser nog lite”kaanglot” ut med radodlingshjulen från Samen påmonterade.

Läget?

En av våra trognaste kommentatorer Per fd efterlyste nåt att läsa eller helst lite bilder så jag gör en kort uppdatering över läget i bildform. Hade tänkt göra det igår men telefoneländet ville inte kooperera.

9.10.2017 Lagerkålen skördas i väntan på torrare väder, och solen visade sig faktiskt en lite. stund. Följande dag var det lite regnigare men vi kunde ändå slutföra kålskörden för säsongen.

Ett kållass som väntar på att staplas in i lagret.

11.10.2017. Det relativt varma om än fuktiga vädret har medfört att sista sallaten håller på att färdas. Vi plockade bort dom största då vi befarade nattfrost som faktiskt uteblev så den återstående sallaten växer vidare om än ack så långsamt.

11.10.2017. Ogräset har i alla fall grott i den sent sådda rågåkern….

……efter lite grävande i jorden hittade jag också lite råg som grott …. vad månde det bliva av detta?

15.10.2017. Första morgonen med sol på väldigt länge. Som synes är grönsaksbondens spannmålsåkrar tömda, det sista kornet tröskades i torsdags så ytterligare en gröda att dra streck för 🙂

Per fd. menade att det går åt november innan mina grödor är skördade och jag är illa rädd att han får rätt men med någorlunda god tur med vädret kanske jag kan ta häran till farsdag.

Gammal är äldst….

…..får man åter konstatera. Nisse håller ställningarna här på bloggen när orken för oss yngre tryter. Jag lyfter på hatten!

Att mitt skrivande lämnat på hälft beror både på humöret, marknadsproblemen avlöstes av dåligt väder, och mycket arbete. Blomkålen som var på tapeten då senast hade jag inte så stora problem med då jag råkade ha små mängder att skörda när det var som besvärligast.

Däremot såg det väldigt illa ut för isbergsallaten. Ett tag såg det ut som om jag skulle bli tvungen att plöja in 7 ton sallat men sen råkade några större producenter ut för problem i odlingen och jag fick möjlighet att bidra med lite sallat för industribruk. Tydligen så passade pris och kvalitet så det blev ytterligare några leveranser. Efter att på några dagar och i ett par repriser ha skördat 9-10 ton sallat vid sidan om de övriga produkterna så blev det sängen istället för tangentbordet när mörkret föll för dagen. Att “rädda isbergssallaten” fick bli första prioritet. Samtidigt får jag väl revidera mina tidigare uttalanden att industrin mest använder importsallat, nu gick det en hel del och det blev sist och slutligen bara ca 3 ton som lämnade oskördat.

Till månadsskiftet började det lugna ner sig lite på sallatsfronten så vi passade på att inleda morotsskörden ett par veckor senare än normalt och nu har vi också inlett purjoskörden likaså också ett par tre veckor försenat. Båda grödorna ser annars friska och fina ut men någon rekordskörd blir det inte, till det har nog tiden runnit ut.

Tröska spannmål har jag inte gjort ännu men det ser ut som om rågen kan tas imorgon. Kornet behöver nog ytterligare en till två veckor vackert väder innan det är moget.

Rågsådd hade jag planerat in till lördagen för tre veckor sen och hann plöja samt harva åkern men när jag kopplade till såmaskin började det regna och det nybearbetade fältet sög ju i sig all fukt som en svamp så det är först nu som det verkar torka så pass att det går att så. Kommer nog trots den sena tidpunktern att på vinst och förlust så rågen i och med att utsädet är överårigt och det inte är någon idé att spara det till nästa höst eftersom grobarheten redan är på nedåtgående.

Det har väl hänt lite ett och annat ytterligare men det får räcka så här för denna gång. Ska väl försöka bättra mig lite vad gäller bloggandet nu när mörkret lägger sig och utearbetena avslutas allt tidigare för dagen. Lägger till lite bilder 🙂

31.08.2017 Isbergssallatsskörd i arla morgonstund.

9.9.2017. 3 ton isbergssallat blir till gödsel för höstrågen…….

…..plöjning av sallatsåkern inför sådd av hybridråg. Det var ursprungligen tänkt att den skulle sås efter tidigt korn men eftersom kornskörden blir sen så får det bli plan B. Kan ju vara intressant att se hur rågen tar sig efter sallat också.

Men sen blev det regn innan jag hann så…..

……och åkern höll sig för våt för sådd i flera veckor.

En bra dag köar bilarna vid lastbryggan 🙂

Fortsatt dålig efterfrågan.

Jag skrev ett inlägg om marknadsproblemen för ett par veckor sen och närde då lite förhoppning om att situationen reder upp sig till skolstarten. Så har nu inte skett utan problemen sprider sig till ytterligare produkter och situation är ytterst prekär. Övriga media har nu också noterat saken som till och med nått förstasidesstatus i Vasabladet.

Bland annat på Facebook har folk engagerat sig i saken och jag har fått en hel del samtal från folk som värnar om den inhemska produktionen. Folk har bland annat varit förbannade över att storkök och förädlingsindustri använder sig av utländska varor så att bönderna här hemma får plöja in sina grödor. Det har också kommit förslag om ordnande av självplock, marknadsförsäljning, REKO-kampanjer, donationer till mathjälpen m.m. Även här på bondbloggen kom det några förslag som kommentar till mitt förra inlägg.

Vad gäller självplock så har man jämfört med jordgubbsodlarnas självplock och förundrat sig över att grönsaksodlarna inte använder sig av samma system vid marknadsföringsstörningar. Och visst allt är möjligt men jämförelsen haltar ändå lite. De jordgubbsodlare som säljer via självplock har satt det i system redan när dom planerat odlingen, allt från marknadsföring till parkeringsutrymmen ja till och med barnskötsel har planerats i god tid. Att på en några dagars varsel åstadkomma detsamma i en grönsaksodling för att ta hand om en omgång grönsaker som har ett par tre dagars skördeintervall är inte lätt. Dessutom är inte planteringen planerad för skörd av folk som inte har vana att röra sig i och skörda i fältmässiga odlingar. Produktmängderna är heller inte små, en hektar blomkål kan förväntas ge mellan 10 och 30 ton skörd så ett visst antal kunder fodras det nog. Medel-Meikäläinen äter inte många kg blomkål i året.

Det är ändå roligt när folk engagerar sig, här i Vasa har till och med REKO-admin startat försäljning av vissa odlares överskott. Och visst kan uppmärksamheten resultera i att några odlare blir av med en del av sina överskottslager men någon långsiktig lösning tror jag inte att det är.

Vill man delta i kampanjen att rädda den inhemska grönsaksproduktionen så är nog det bästa att man noga kontrollerar ursprung, skippar halvfabrikaten som ofta innehåller utländska produkter samt ber den lokala handlaren ta hem lokalproducerade grönsaker till försäljning. Har man möjlighet till att handla i den lokala gårdsbutiken eller REKO-försäljningen så går också större del av inköpen direkt till producenten.

Det här är något vi kan ta oss ur genom att konsumera rätt!