grönsaker – Sida 4 – Bondbloggen

Vad äter folk?

Det är så dålig efterfrågan på grönsaker att jag undrar vad folk äter denna sommar?

Jag befarade ju marknadsstörningar denna sommar då skörden kom sent igång och säsongen på så vis blir lite kortare. Det brukar vara så. Men nu verkar det som om det inte bara är utbudet som är för stort utan efterfrågan verkar också ha gått ner. Handlare och förmedlare rapporterar också om svag handel trots att varorna nu är verkligt billiga. Odlarpriserna ligger långt under fjolårets nivå och det pressar naturligtvis odlarnas ekonomi då förnödenheternas pris har stigit på det mesta som används i odlingen. Så låga är priserna att man noga får överväga om skörd- och förpackningskostnaderna täcks av intäkterna från marknaden. En kollega blev till och med tvungen att permittera de långsammaste arbetarna eftersom de inte lyckades få ihop produkter ens till egen lön.

Varor lämnas oskördade.

När det inte löns eller är möjligt att placera skörden av färskvaror på marknaden så är det lika bra att lämna dem kvar på åkern. Och det kan man nu sen skördetvånget i stödvillkoren tagits bort göra helt enligt reglerna. Men visst tar det emot när förstklassiga produkter som man jobbat med, planterat och rensat ogräs i inte kan skördas när det så är dags. Sallat till exempel är ingen lagervara och borde så här i mitten av sommaren skördas inom några dagar vid optimal tillväxtgrad. Råkar det då vara stopp på marknaden så finns just inga alternativ till att plöja in skörden. Skörden kunde dock till exempel användas till förädling av halvfabrikat men i industrin används numera mest importerad råvara.

Här har optimal skördetidpunkt för att motsvara FinneFarm-kvalitet passerats.

På bilden ovan har den optimala skördetidpunkten gått förbi och de tre plantbäddarna mitt i bild som kunde ha gett ett 20-tal pallar (ca 5000kg) skörd får plöjas in i åkern. Nya planteringar är färdiga att skördas om några dagar så det är inte lönt att skörda det som håller på att bli för gammalt för då lämnar du efter alltmera.

Nu står förhoppningarna till att marknaden börjar dra lite bättre när storkök och arpetsplatsbespisningar kör igång efter semestrarna. Tyvärr brukar det vara svårt att få en korrigering av priserna om dom körts i botten som dom nu har gjort.

Men frågan kvarstår, vad äter folk?

Också små början är början.

Äntligen kom vi igång med sådd och plantering här också! Ett par veckor senare än de senaste åren och en 8-10 dagar senare än normalt. Försökssålöken och lite isbergssallat fick vi i jorden innan nya regn satte stopp för vidare plantering.

Mulljordarna här i Långmossen har torkat bättre även om tjälen fortfarande ligger kvar på sina ställen så här har det såtts en hel del spannmål redan. Inte jag dock, även om jag har en del vårplöjt och harvat färdigt för sådd så prioriterar jag grönsakerna i väntan på att lånemaskin för spannmålen blir ledig. I kyrkbyn där grönsakerna odlas i år är jordarna lite tyngre lerhaltiga finmojordar som hittills varit lite för fuktiga för att bearbetas, jag håller fast vid min 5-åriga odlingsplan även om det skulle ha gått bättre att plantera här i Långmossen. Det är inte bara de senaste veckornas snöbyar och smältande tjäle som hållit marken fuktig, det kalla vädret har bidragit till att upptorkningen gått långsamt. Men nu har det blivit varmare så kanske sätter det lite fart på upptorkningen.

Upptorkningen jaa…. det betyder ju också att jag borde få rågen övergödslad innan det blir för torrt så att gödseln inte löses upp. Tog en sväng dit nu på morgonen och snön uppe vid skogskanten hade nog smultit bort samt fältet torkat upp så pass att det borde bära traktorn om jag eventuellt behåller förbreddningshjulen monterade. Men sen är ju frågan hur mycket gödsel man ska satsa på? Övervintringen har varit någorlunda OK med tanke på vinterförhållandena men torkan vid sådden i höstas ledde till att groningen inte lyckades så bra som den gjort de senaste åren. Så beståndet är glesare än brukligt och bestockningen ojämn. Finns det några bra beräkningsgrunder för hur mycket gödsel det löns att sätta dit?

….även om det på håll ser lite grönare ut.

Som jämförelse på hur olika utvecklingen åren emellan är så postar jag en bild ur arkivet.

In och ut, ut och in…..

…..har vi burit plantorna morgon och kväll under senaste vecka. Med nattemperaturer som närapå legat lägre under 0-strecket än vad motsvarande dagsdito gjort och nån snöby däremellan så har det inte stimulerat till plantering. Det är trots allt lättare att bära plantorna än att försöka skydda dem för vintervädret ute på åkern.

Plantor på avhärdning flyttas in under tak till natten på grund av kölden.

Och när det är så kallt att vi i meteorologiska termer närapå har vinter och tjäle fortfarande finns så hjälper det inte heller så mycket att täcka planteringarna med väv. Så det är lika bra att invänta varmare väder, under dylika förhållanden är det heller ingen större risk att plantorna växer oss ur händerna.

Det är i meteorologiska termer snudd på vinter nu!

Så istället för plantering har jag skördat palsternackor och plöjt och harvat lite för spannmålen även om den nog kommer att sås först efter att jag fått de första grönsaksplanteringarna och -sådderna gjorda.

10.5.2017. Palsternacksskörden på slutrakan.

Våren är bondens tid och det tycker man tydligen också i stan för trots att fotoutställningen är över så “pryder” bonden fortfarande stadsbilden. 😀

Att vädret påverkar våra förehavanden har också media tacknämligt noterat. Blev i medlet av veckan kontaktad av YLE Pohjanmaa som sett att jag på FinneFarms facebooksida meddelat att plantorna avhärdas i väntan på plantering. Dom ville göra ett nyhetsinslag om väderproblematiken för oss bönder. Visst sa jag, “men nu är det så att finska nog inte är min starkaste sida och det kan bli som när åländska Micke kokade gröt”! Det går säkert bra tyckte reportern. Så nu har man också gjort sin första nyhetsrapport på det andra inhemska. Trots att resultatet inte är mycket att yvas över efter 7 vintrars och 2 somrars finskastudier och att få en stor mikrofon under näsan definitivt inte gör saken lättare så dristar jag mig ändå till att länka till inslaget här: http://areena.yle.fi/1-4138401?autoplay=true

Under inkommande vecka har i alla fall utlovats lite varmare väder så det blir nog bråttom med sådd och plantering, vi ligger trots allt nu ca 10 dagar efter i schemat!

Tofsviporna tycker nu också att det är hög tid att inleda säsongen…..

Vinter?

När jag idag jobbade i skogen som nu är i det närmaste snöfri så slog mig tanken att kanske det ligger nåt i det där med den globala uppvärmningen trots allt. För även om det varit snöfattigt också tidigare så känns det nog som om de snöfattiga vintrarna återkommit lite oftare på sistone.

Men när man sen knäpper på radion eller kollar övriga media så rapporteras det om snöstormar i syd-Europa med förstörda grönsaksodlingar som följd. Det rapporteras från Sverige att grönsaksbristen fått grönsakspriserna att två och tredubblas om det överhuvudtaget finns grönsaker att fås. Här hemma däremot så sänks priserna, knepigt med den här så kalla de marknaden. Väderrapporterna söderifrån meddelar rekordsnö och -kyla så då ställs ju funderingarna kring den här globala uppvärmningen lite på kant. Inte vet man vad man skall tro?

Det är i och för sig inte så illa med lite snöbrist vad gäller själva skogsavverkningen speciellt då man jobbar med motorsåg, man slipper snö i nacken och är det som idag lite på minussidan så hålls också skor och kläder torra. Åtminstone utifrån, någon grad kallare skulle inte skada då det lätt blir lite fuktigt inifrån speciellt om man nu försöker få nåt uträttat också. Lite vitt på marken skulle också ge en knapp timme längre ljus då det lätt blir mörkt i den täta granskogen utan snö. Några minusgrader skulle också göra gott för bärigheten när det är dags att börja köra ut virket, ännu är det i det närmaste ofruset i skogen. På åkern däremot så har det frusit bra och v i har nu en 30 cm tjäle trots att det varit varmt. Kanske kyldes marken ner redan under köldperioden i början av november så att det inte krävdes så mycket kyla senare?

Förutom att sätta sista handen vid röjning av lite dikeslinjer så gör jag också en sista gallring av granskogen runt om kring. Där jag högg i dag var beståndet kring 80 år gammalt så åldersmässigt borde det varit klart för slutavverkning men dom har stått vått och relativt tätt under lång tid så dom är väldigt trögväxta. En del stock kommer det förstås från ett så gammalt bestånd och riktigt kvalitativ vara dessutom. Småkvistigt och så tätvuxet att det nästan krävs förstoringsglas för att räkna årsringarna. Det blir nog till att såga upp lite virke åt sig själv för de stora skogsbolagen har svårt att betala dess rätta värde. Något snickeri skulle kanske värdera stockarna lite annorlunda.

Det går kanske lite inflation i skogsbilder så här års men sätter med några ändå 🙂

Här på andra sidan diket gallrade jag ifjol.

Grovleken på stubbskäret i ett 80-årigt bestånd är inte mycket att yvas över, men här sitter spiken stadigt i alla fall….. om man får in den slagen vill säga 🙂

Halpuuttaminen.

Ordet i rubriken känns som en svordom i producentens ögon och jag håller med om det som Charlotta skrev i sitt senaste inlägg. Sen är det nog så att oberoende av vilka försäkringar om att sänkningarna tas ur handelns marginaler som ges så kommer nog i förlängningen en del att tas ur producentens fickor om inte annat så genom uteblivna prisförhöjningar. Att direkta krav på sänkningar av producentpriserna skett tillstods också efter att det påtalades av producentorganisationerna. Och för bland annat kålens del så skedde en prissänkning redan veckan innan kampanjen som också berör en hel del frilandsodlade grönsaker och rotfrukter.

Tillika så andas åtminstone jag lite optimism i all bedrövelse för följdverkningarna av oegentligheterna i kampanjen, som tacksamt nog noterades av riksmedia, visar att det finns ett stöd för den inhemska produktionen. Alla konsumenter gillar nog lägre priser i butikerna och även vi producenter i och med att ett lägre butikspris på inhemska grönsaker kunde medföra en större efterfrågan och en bättre konkurrenssituation gentemot importgrönsakerna. Men då gäller det nog att löftet om att prissänkningarna tas ur handelns marginaler infrias. Intressant var det att ta del av kommentarerna som till överväldigande del kritiserade kampanjen. Man gillar nog fortfarande inte att man “sparkar på den som redan ligger” eller att man genom falsk marknadsföring försöker skaffa sig “billiga poäng” och större marknadsandelar i det här landet.

Att oegentligheterna den här gången påtalades här i Österbotten trots att de nog också skett annorstädes kanske har att göra med den senaste tidens politiska beslut, vi är nog just nu lite extra finkänsliga här. Vi gillar inte att bli lurade och minnet är gott när så sker, många undviker fortfarande gödselmedel från det norska bolaget trots att det gått många år sen man genom att hota med prisförhöjningar fick producenter att köpa gödsel innan prissänkningen. “Normal” maximering av handelns förtjänst ingår ju i marknadsspelet men rena lögner godtas inte.

“Rätt ska va rätt” gäller fortfarande trots att många täcks försöka med annat.

Grönt e skönt.

Jobbar man med grönsaker så är det kanske inte så underligt att det mesta går i grönt och det blir lätt att man får egna benämningar på de olika gröna nyanserna. Benämningar som säkert känns främmande för den som inte dagligen hanterar gröna produkter som grönsaker.

Grönt e skönt sägs det och en tidigare anställd menade att grönt också ger energi och då var det inte energi via magen som han menade för grönsaker är ju de facto ganska energifattiga utan en form av energi som förmedlades via synen. En grön energi som gjorde att vi orkade arbeta långa dagar menande han. Nån färganalytiker kan säkert spinna vidare på dessa funderingar kring grön energi. I övrigt pratas det ju en hel del om grön energi idag och den typens energi är också något jag förespråkar då jag anser att det i förlängningen gynnar oss primärproducenter.

Men tillbaka till de gröna nyanserna. Vi har ju under sommaren mest hanterat sallat och då är det en något ljusare nyans av grönt vi har jobbat med men nu har vi börjat lägga in purjo till lager och då är det “purjogrönt” som gäller en mörkgrön nyans eftersom de sena purjosorterna oftast är riktigt mörkgröna.

Purjon är annars en av de mest arbetskrävande grödorna och det har varit svårt att konkurrera med purjon från mellaneuropa där odlingarna är stora med möjlighet till rationell hantering. Om jag minns rätt så fanns det närmare 250ha purjo i landet innan EG-/EU-inträdet medan odlingen nu rör sig kring knappa 40ha. Under min tid på trädgårdsskolan odlade vi en hel del purjo, till den grad att en del elever upplevde den som en förbannelse men vi hade många händer och inget skolar tålamodet som att putsa och packa purjo. På den tiden hade vi på skolan en hel del riktigt arbetsamma elever som gärna mätte sin snabbhet och styrka med lärarens 😀 Det har dessutom gått riktigt bra för dessa elever men det behöver ju nödvändigtvis inte vara purjons förtjänst…….

Jag har envist hållit fast vid lite purjoodling och det finns en efterfrågan på inhemsk sådan. Men som sagt det är svårt att få den lönsam, som exempel kan jag nämna att det för några veckor sen när vi fick ny personal så blev timlönerna med omkostnader 10 Euro dyrare än vad jag fick i betalt för den pall som dom då fick putsad och packad. Jag frågade om dom hade några förslag på hur vi ska göra för det går ju inte i längden om jag skall plocka 10 euro ur fickan för varje leverans. “Kanske vi måste jobba lite snabbare” va det en som föreslog och visst har det nu börjat gå lite snabbare, det tar ju lite tid att lära sig nya saker men nån guldgruva är det inte.

Blev ett litet sidospår där….. här nedan lite bildmaterial över vad jag menar med purjogrönt.

Purjoskörd till lager.

Putsad, tvättad, förpackad och klar för leverans.