Säsong -22

Deltog i fredags i den österbottniska bondebåten med ett 170-tal deltagare och blev av flera påmind om att det har varit lite tyst härifrån under sommaren så nu tänkte jag göra ett försök med att återge lite hur säsongen har löpt här på gården samt hur odlingarna lyckats. En av orsakerna till tystnaden beror på att det mobila bredbandet inte varit mig nådig vilket jag vid flera tillfällen påpekat för teleoperatören som vid ett tillfälle lite elakt menade att dom inte har några skyldigheter att leverera det man betalar för utan att det är fritt fram att byta bolag om man inte är nöjd. Nu är det tyvärr så att alternativen är få, och det vet dom säkert av, så det är lätt att va stursk i dylika situationer. Lite bättre har det stundvis blivit men variationerna är fortsättningsvis stora.

Höstvetet.

Höstvetet hör de till de bättre bland årets grödor så jag tror jag börjar med det. Det är ju bra att inleda med nåt positivt, vi bönder beskylls ofta för att mest marra och gnälla 🙂 . Och därtill så har jag allt sålt så resultatet är lätt att redovisa.

Höstvete Emilio 20.4.2022. Övervintringen har lyckats och rotutvecklingen ser bra ut.

Till skillnad från på många andra håll så övervintrade höstvetet bra här i mina trakter. Våren var kall och tillväxten långsam så jag valde i år att dela på vårgödselgivan, 7:e maj gav jag således i snitt 45kg N /ha

Höstvete Emilio 7.5.2022. Tillväxten börjar komma igång och övergödsling på gång.
Höstvete Emilio 25.5.2022. 18 dagar senare var det så dags för nästa gödselgiva och ytterligare 45kg N /ha.

Strået började dra iväg så den 30:e maj gavs följande dos med växtskyddssprutan blandat med 200 liter vatten:
Broadway 0,2
Dassoil 0,5
Microplant 1
Ccc 0,2

Det är nog lätt att odla spannmål för sen var det bara att njuta av tillväxten och invänta skörd. Ja några samtal och meddelanden fordrades förstås för att arrangera tröskning och försäljning.

Höstvete Emilio 9.7.2022

Det goda med höstvete är att man får tröska relativt tidigt medan det ännu finns gott om trösknings- och torkningskapacitet vilket är viktigt för den som lejer dylikt. Sen är det ju inte så illa att det oftast liksom i år också är torrt och varmt i medlet av augusti. Den 14:e augusti blev det så dags för tröskning och för det första lasset visade fuktmätaren 15% för att ytterligare sjunka till 13,1% den 16:e då det sista tröskades. “Tror inte jag torkat vete på 13% förr” var torkägarens kommentar.

Höstvete Emilio 14.8.2022. Tröskningen inleddes i torra och varma förhållanden, fukthalt 15%.

Torkentrepenören skötte sen också om lastningen som skedde direkt vartefter tillräckligt torkats för att fylla bil och släp vilket var tacksamt då det annars finns mycket att stå i med mitt i grönsaksskördesäsongen.

Lite svagare skörd blev det i år jämfört med ifjol men med tanke på att jag snålade lite med gödseln och odlade en del svagare skiften så är jag mycket nöjd med resultatet.

Efter invägningen kunde jag konstatera att årets höstvete gav 7038kg/ha .

Då det nu också verkar som om växttäcke vintertid eftersträvas i det nya stödprogrammet så kommer jag nog också framdeles att försöka så lite höstspannmål. Vete verkar lättare att placera på marknaden än råg så det får nog bli vete på de arealer som jag kan använda för ändamålet, dessutom är det bra att ha nåt färdigt sått till våren också, blott nu övervintringen lyckas. Det fick jag i alla fall konstatera att den rikliga höstvetehalmen bryts långsamt ner och ställer till problem i grönsaksodlingen så som förfrukt för grönsaker blir det inte nåt fler år. Till det verkar nog korn vara att föredra.

Säsong -23.

I höst hade jag inte mera än knappa 14 ha som kunde användas för höstvete så arealen blir något mindre men om allt går vägen borde jag ändå få ihop till 2 långtradare nästa höst. Så planerar jag även om jag är medveten om att man inte ska ta ut nåt i förskott. Ett fält sådde jag efter saneringsgrödan och det verkar vara ett bra alternativ då strukturen efter plöjningen blev riktigt bra för sådd direkt i tiltan som är den metod jag tycker verkar vara bäst för övervintringen.

28.7.2022 Precisionssådd jordförbättringsrättika.
30.8.2022. Snabb utveckling i jordförbättringsrättikan.

6.9.2022. Krossning av jordförbättringsrättikan.
Kalkning med Soilfood IV.
12.9.2022. Plöjning.
13.9.2022. Sådd direkt i tiltan.
13.9.2022. Sådd direkt i tiltan.
Höstvete Emilio. 11.10.2022. Trots något sen sådd och kall september har vetet utvecklats hyffsat.
Höstvete Emilio 13.11.2022. Vintern får komma.

Höstvetet snömögelskyddade jag lördagen den 5:e dennes och det var nog senast möjliga besprutningsdag för sen fick vi både blåst och regn. Under slutet av senaste vecka började marken frysa till och tjälen ligger nu 5-10 cm i höstvetet samtidigt som vi fått endast några lätta snöflingor så så här långt bådar det gott.

Det är ju annars intressant att se hur vi här i EU trots ofärd och osäkra tider vad gäller försörjningen fortsätter med den gröna vågen. Såg nån rapport om att produktion kommer att sjunka med 10-15% som följd av den nya programperioden. På andra sidan Atlanten har de något högre spannmålspriserna stimulerat till ökad produktion åtminstone om man får tro följande text och inte överger man biffen så lätt heller 🙂

“With normal weather and trend-line yields, the corn and soybean crops would be the largest ever, following late-summer dryness in the Midwest and drought in the Plains that cut into yields this year. Per capita meat consumption, now 0.62 pounds per day, would rise annually for the next decade, reaching 0.65 pounds in 2032, according to USDA’s long-term baseline. High retail prices for meat have not dented the American appetite.”

Vi försöker med detta nu denna gång och jag ska försöka beskriva några av mina övriga grödor också då det verkar som om WordPressen uppdaterats och blivit lättare att använda. Tack för det Nisse!

Ny verkstadsmaskin

Den nya verkstaden byggde vi för mer än 35 år sedan och den har minsann behövts. Hela mitt arbetssätt bygger på att verkstaden finns och fungerar. Utan den skulle jag inte kunna ha gamla begagnade maskiner och reparera dem själv. Nuförtiden skulle man väl använda orden återanvändning, hållbarhet och resurssnålhet. Personligen använder jag bara ordet snålhet :-).

Det som har saknats redan länge är skärande verktyg. Jag har en pelarborrmaskin som är omkring 30 år gammal och fungerar bra men den är för liten och har begränsad användning. Det märkte jag speciellt då jag byggde fästet för den nya skogslastaren. Jag pinade pelarborren upp till 30 mm hål i 20 mm tjocka järn men det var nog över gränsen redan. Det gick långsamt och med användning av flera borrar med allt större diameter. Men remmarna till drivningen började redan slira. Givetvis gick inte så stora borrar i maskinen utan jag måste använda uppgraderingskona för Morsefästet och det skall man helst inte göra.

Svarvning har också varit ett problem men jag hade en bra granne som hade en stor Arbogasvarv så det gick tills han för en tid sedan gick och dog (99 år gammal). Dessutom har jag haft behov av en ordentlig fräs. Under de senaste åren har det kommit ganska billiga fräsar och i nödfall kan man använda dem för svarvning även om de har begränsningar.

Så efter att ha surfat på hundratals nätsidor om fräsning, svarvning och olika fräsmaskiner så köpte jag för ett par veckor sedan en fräs som klarar upp till 40 mm borrhål. Det finns många nästan likadana XM-45 men till sist köpte jag en från Åbo. Utrustningen skilde dem åt liksom priset men jag fick en ganska enkel maskin utan digital mätutrustning för litet över 2000 euro (utan moms). Det tyckte jag var hyfsat. Visst var det många mycket bättre fräsar till salu men de begagnade var jättestora maskiner som nog inte ryms in i min verkstad. Säkert var de bättre men också en mindre bra fräs torde vara bättre än att borra och fila för hand.

Den nya fräsen halvt uppackad

Man kan för all del föra arbetsstycken till en mekanisk verkstad men det behövs inte många besök så har ett par tusen euro gått – och man har ingen fräs. Nu använder jag den inte så mycket så den torde hålla den lilla tid jag har kvar och kanske en bit in på nästa generation. Frågan är om den klarar av det som behövs. Men med enklare fräsning, svarvning, borrning och gängning så tror jag att jag kommer långt.

Just nu har jag inte tid att ställa upp den för här har det börjat snöa och jag har ännu en hel del vägg att bygga före vintern kommer på allvar. Jag arbetar under presenningar och kommer in och värmer mej ibland.

Väggbygge på senhösten

Presenningen blev nödvändig då det droppade regnvatten från taket hela tiden och i dag så kommer det snö. Det stör inte så mycket för vi får troligen bara nån centimeter med snö och den sopar man lätt bort.

Jag borde ha varit hemma förra veckan och byggt vägg för pinkära livet men vi hade bokat färjan till Sverige och for iväg. Med sommarringar för tiodygnsprognosen lovade varmt och torrt. Det stämde mycket bra i början och vi hade +15 grader i Medåker. Sedan ändrades prognosen och det skulle bli kallt och snö. Det var riktigt spännande att följa med väderleken: Skulle vi hinna hem innan snöovädret kom ? Speciellt med den tunga fräsen (350 kg) i bilen från Åbo. Nå, vi hann med nöd och näppe. Jag såg att all busstrafik stoppades i Stockholm på lördag och förra natten kom det flera decimeter snö på vissa håll. Vi kom på fredag morgon till Åbo och hade kallt men torrt väglag hela vägen hem. Sedan blev det nästa 20 grader kallare än då vi for.

I år fanns det mer gröna fält med höstsäd än vanligt i Sverige. Det var ovanligt att se plöjda åkrar. Jag började fundera på höstsäd på nytt trots att jag har dåliga erfarenheter på våra åkrar. Fjolåret var inte heller så bra här i byn för höstsäd utan på många ställen måste man så om på våren. Men det var så jämna och snygga broddar i Sverige att man i alla fall blev frestad.

Fin höstbrodd på åkern bakom våra äppelträd

Nu ändras också CAP-stödet så få se om man helt enkelt blir tvungen att börja med höstsäd på nytt – även om den delvis går ut under vintern. Det är mycket som är oklart just nu. Skall vi köpa gödsel eller inte ? Priserna har gått ned litet men också vetepriserna har sjunkit. Den gödsel vi köper nu går till vete som vi säljer om ett och ett halvt år … Vem vet hur det ser ut då ?

Vårbruket avklarat.

Idag sådde jag det sista för skörd denna säsong, ja eller om det blir skörd återstår att se. Vi borde kanske få en lika fin höst som ifjol för att den sista sådden av spenat ska hinna bli klar. Det borde kanske ha såtts för några veckor sen men det är liksom med Nisses små arbeten att dom lätt åsidosätts för större projekt.

7.9.2019 Sista sådden för skörd detta år.

Får väl betona att det gäller sådd för skörd detta år. Jag har nämligen för avsikt att så lite höstsäd efter kumminet också eller åtminstone på den del där jag tagit två kumminskördar. Jag brukar direktså råg efter kummin men det verkar inte riktigt finnas nån marknad för rågen för tillfället. För några år sen uppmanades vi att så mera råg då det fanns för lite inhemsk vara, jag tog uppmaningen ad notam och visst fylldes marknaden med råge genast, märkligt hur mina få hektar kunde ändra på läget så radikalt. Jag har de facto senaste skörden kvar i lager och vet inte riktigt vart jag ska ta vägen med den.

Råg med råge…… knappt så det ryms in.

Så råg blir det inte, däremot har de goda höstveteskördarna hos odlare i grannskapet inspirerat mig att testa höstvete denna gång, det pratas allmänt om skördar på mellan 7 och 8 ton per hektar. Har roundupat åkern samt beställt utsäde och sådd så nu är det bara lämpligt väder som fattas. Det har regnat så där passligt sen månadsskiftet så den varan behöver vi inte mera av på en tid, hyfsat varmt har det också varit och det får det gärna fortsätta med då det nu börjar bli i senare laget för sådd.

Mera regn kommer det ikväll men fick en sista giva salpeter åt kålen och purjon mellan skurarna.