Efter att vi fick in löken tog vi itu med morotsskörden till lager och den är god både vad gäller mängd och smak, men det hjälper föga om man inte får den ur åkern. För trots att morotslandet ser hyffsat ut på håll så går det inte riktigt som på Strömsö med skörden. Orsaken står nog att finna i det myckna regnandet i augusti för det är i svackorna på åkern som morotsblasten är som sämst och när det gäller morotsupptagningen så är blasten av stor betydelse eftersom skördemaskin lyfter via bladen.
Tack och lov så är det torrt så det underlättar precisionskörningen vid upptagningen, det gäller att köra på ett par tre centimeter när för att det skall fungera bra. Regnet har dock packat ihop jorden så att billen som går under morötterna för att luckra upp jorden på nåt underligt vis klyver odlingsbädden i stället för att lyfta morötterna och det gör att morötterna rör sig i sidled så att påfrestningarna på blasten ökar med den påföljd att den brister. Jag har nämligen 2 parvisa rader med 7 centimeter emellan per odlingsbädd och båda raderna tas upp samtidigt.
Det här med stark blast är delvis en sortfråga men tyvärr så verkar det som om de sorter som smakar bäst har den sämsta blasten och jag vill ju odla goda morötter så därför ingår mest sorter med svag blast i mitt sortval. Gödslingen och eventuell svampmedelsanvändning påverkar också blastens kvalitet men i det här fallet är det nog vätan som ställt till det. Sen septembers början har det varit torrt så en del nya blad har vuxit ut men dom är alltför små för att hålla att lyfta i.
Såå, det enda man kan göra om man inte vill lämna skörden i åkern är att kombinera maskinskörden med handplockning och det går ju an men det tar tid och mycket tid trots att vi är ganska många i jobb för tillfället. Men som sagt håller vädret i sig är det inga problem men blir det regn är det nog kört vad gäller maskinupptagningen i alla fall, så pass tät har jorden blivit av regnet.
