plöjning – Sida 3 – Bondbloggen

Årskrönika 2014.

Ett årsskifte har vi åter upplevt och med det brukar det åtminstone för en tid bli problem att komma ihåg att teckna ner det rätta årtalet. Eller egentligen brukar det gå någotsånär de första dagarna, det är efter några veckor man brukar hemfalla åt att teckna ner det gamla årets sifferkombination.

Årskrönika.

Vid nyår i fjol fick jag inte till någon egentlig sammanfattning av det föregående året men försöker bättra mig i år med ett försök att kort beskriva det jag minns av det gångna året. Den som vill fördjupa sig i fjolårets händelser får väl bläddra igenom inläggen i “arkivet”. Sätter med en del länkar till tidigare inlägg för att underlätta sökandet.

Året började varmt precis som i år och marken var ofrusen fram till 10 januari, det fanns till och med de som plöjde kring den 8-9 januari. Sen fick vi 3 veckor vinterväder varav jag tillbringade några dagar på skidresa i Österike. I slutet av januari började det se ut som om det skulle bli en skogsvinter trots allt men i början av februari började det regna så att både skogsföret och deltagande i BotniaVasan for all världens väg.

Tjälen gick ur jorden redan i början av mars eller närmare 2 månader tidigare än normalt och jag inledde vårbruket det tidigaste jag någonsin gjort med plöjning och övergödsling av kummin i påskhelgen andra veckan i april. Då var det redan så fina förhållanden att man gott kunde ha börjat tidigare bara man vågat tro på så fin fortsättning men man gick bara och väntade på bakslaget (eller “takatalvi”). I och med att vi var så tidigt ute tog jag mig tid att plöja och harva nästan all areal färdigt för sådd. Normalt brukar man få vänta på att en del åkrars tjällossning och upptorkning men i år torkade allt jämnt och fint.

Sådde det första kornet 27 april och kunde gott ha sått allt då om jag hade haft egen såmaskin och fått hem all gödsel i tid. Den tidiga våren hade också överraskat förnödenhetsleverantörerna. Planterade första sallaten 4 maj, det kunde jag också gjort betydligt tidigare om blott plantorna skulle ha varit klara för utplantering. Dagen efter kom så det väntade bakslaget med flera centimeter snö och kalla nätter. Snön gjorde dock mera nytta än skada för den fuktade den torra jorden och skyddade de nyplanterade plantorna från frosten. I medlet av maj hade vi ett par varmare veckor och växtligheten tog fart men sista veckan i maj kom kylan åter och det blåste friskt. Kylan höll i sig till början av juli och vi hade till och med tre frostnätter under midsommarnatten och i veckan efteråt. Historiskt var att midsommarafton var kallare än föregående julafton. Gurk- och pumpväxterna for illa av frosten trots täckväven. Täckningen med väv gav inte den frostskyddseffekt som den brukar ge då det samtidigt var väldigt torrt och jordens värmekapacitet låg. Torkan i sig hämmade också utvecklingen men eftersom det tillika var kallt var växternas vattenbehov inte så stort att det var någon katastrof.

Så från att våren varit 1 till 2 veckor tidigare än normalt hade nu den långvariga perioden med kallt och torrt väder lett till att vi låg 1 till 2 veckor efter normal utveckling av växtbestånden. En och annan hann nog bli orolig över om grödorna skulle hinna bli klara innan hösten.

Men sen kom värmen och dagstemperaturerna steg med närmare 20 grader i en handvändning samtidigt som torkan fortsatte och nu hade växtligheten verkligen behövt vatten. Jag råkade naturligtvis i år ha större delen av grönsaksodlingen förlagd till åkrar där vattentillgången är begränsad men också åkrarna belägna vid Solf älvs nedre lopp blev utan vatten då också havsvattennivån långa perioder låg på minus 50-60 centimeter. Sommarsallatsskörden decimerades med en 20-25% men kvaliteten var efter omständigheterna god. Normalt hade sallaten inte klarat en dylik värme men antagligen hade de lyckats bygga upp större rotmassa än vanligt i och med att de hade torrt redan från planteringen och hade utvecklats långsamt. Det varma vädret gjorde också skördearbetet tyngre än normalt och hade någon semesterfirare råkat applådera “det underbara sommarvädret” under de tyngsta dagarna hade nog smockan hängt i luften. Även omhändertagandet av skörden och produkternas nedkylning ställdes under hård prövning och man var tacksam att man förutseende nog (eller snarare tursamt) hade investerat i vakuumkylen och fått den installerad inför säsongen.

Värmen fortsatte i augusti och nu kom också det efterlängtade regnet, tyvärr inte i den form man önskat. Den fjärde augusti drabbades vi av regn och hagel i kombination med hårda stormvindar som slog omkull växtligheten, bröt träd och till och med vände bevattningsrampen upp och ned. Under några timmar föll det mellan 50-80 mm regn här i trakten. Några uppehållsdagar gav tid till kummin– och korntröskning men sen följde en 10 dagars regnperiod som förhindrade skördetröskning och havren som fortfarande var oskördad for illa i regnet. Regnet gjorde ändå gott åt grönsakerna, frånsett löken vars avmognad och fälttorkning stördes av regnen. De senare planteringarna och höstgrönsakerna och de flesta produkter för lager gav normala skördemängder.

Vid korntröskningen kunde konstateras att en hel del ax frös under midsommarens nattfroster trots att de då ännu inte gått i ax. — Vid korntröskningen kunde konstateras att en hel del ax frusit under midsommarens nattfroster trots att de då ännu inte gått i ax. Till vänster oskadat ax till höger ett som frostskadats.

Uppskattningsvis decimerades skörden med närmare 1000kg på de åkrar som frusit. Men man får väl vara tacksam för de 5800 kg /ha som denna åker ändå gav. — Uppskattningsvis decimerades skörden med närmare 1000 kg/ha på de åkrar som frusit så man får väl vara tacksam för de 5800 kg/ha som denna åker ändå gav trots frostskadorna.

Skördeförhållandena för lagergrönsakernas del var också inledningsvis bra men några kalla dagar i medlet av oktober skadade en del av det som var oskördat. Bland annat hann inte den sista planteringen av blomkål bli skördeklar då blominduceringen blev sen i den långvariga sommarvärmen. Det hjälpte inte sen att det var förhållandevis varmt i november. Däremot möjliggjorde novembervädret att resterande purjo kunde skördas direkt från åkern och det var inte heller någon större brådska med höstplöjningen. Och tur var väl det för den medförde också en del nya erfarenheter :/

Med ett underbart julväder med minusgrader och lite snö men med en varm, regnig och svart nyårshelg då temperaturen tangerade den under midsommaren avslutades år 2014.

Såleis…..

På nyårsaftonskvällen var det +6°C, som gjort för maskintvätt så jag passade på att tvätta traktorn samtidigt som jag tittade på nyårsraketerna i grannskapet........... — På nyårsaftonskvällen var det +6°C, som gjort för maskintvätt så jag passade på att tvätta traktorn samtidigt som jag tittade på nyårsraketerna i grannskapet……….. för vad är bättre än att få inleda det nya året i en ren traktor? 🙂

Sammanfattningsvis…

…. får man konstatera att de här blev nu kanske inte så kort ändå och innehåller mest väder men beskriver bra hur beroende vi bönder är av vädrets makter. Man kan dock med fog konstatera att året varit extremt varierande om man frånser avsaknaden av en ordentlig vinter. Nå, den varma vintern sparade mig närmare 100m³ flis till uppvärmningen och jag röjde snö med traktorn endast 2 gånger varav den ena gången var i onödan då naturen skulle ha skött saken 2 dagar senare. Nu har året gått och det är bara att med gott mod ta sig an det nya året 2015…….. måste öva lite på sifferkombinationen -2-0-1-5-, -2-0-1-5-……………….hmmm det går ju riktigt bra det här 🙂

Olycksfylld plöjning.

Detta inlägg handlar om saker som inte borde få hända och som man skäms över att har hänt. Men om inlägget får någon att ta en extra koll av hjulbultarna och förhindra eventuell olycka så är det väl skammen värt. Det är ju i övrigt däckbytartider så saken är säkert aktuell för en och annan bilist också. Att möta ett rullande däck i hög hastighet på landsvägen är inget man vill göra.

Plöjningsdags.

I slutet av förra veckan tyckte jag att det började vara läge för inledande av plöjningen då väderprognosen utlovade både rikliga regn och kallare väder. Det gick ändå till måndag innan jag kom till skott. Lite slippriga och hala hade åkrarna blivit så nu passade det bra att testa dragförmågan på de nya 70-profildäcken som dessutom råkade vara justerade till lämplig spårvidd för plöjningen. Efter att ha bytt däck hämtade jag bolagsplogen och inledde plöjningen av en mindre stubbåker för att lättare se vilka justeringar som krävdes innan jag tog itu med de besvärligare grönsaksfälten. Konstaterade att justeringen av första tiltans bredd inte ville hålla rätt läge utan krävde justering i tid och otid. Ringde bolagsmannen då jag inte var helt säker på om det var traktorn eller plogen som orsakade problemet. Fick bekräftat att han också noterat liknande fenomen men inte i så stor utsträckning att han tyckte att det störde desto mera, det uteslöt nu i alla fall traktorn som orsak.

Nu var det hur som helst inte läge för felsökning och reparationer så jag plöjde vidare även om det innebar lite mera justeringsarbete. Stubbåkern avklarades och så flyttade jag till sallatsåkern efter att ha kört markerings- och öppningsfåror på ytterligare en åker. Jag ville få markeringen gjord innan det blev mörkt ifall ork fanns för lite “övertidsarbete”….. och det gjorde det. Den nya traktorn har hyffsad belysning så efter att sallatsåkern klarats av tog jag itu med det markerade fältet. Framåt tre-tiden började ändå orken och de medhavda morötterna ta slut så jag körde hem och räknade med att hinna plöja den återstående delen på morgonkvisten innan regnet.

Innan jag tog natt noterade jag att det var dags för följande motoroljebyte men ett par timmar till kunde jag säkert köra för att sen sköta underhållet medan det regnade. Då kunde jag säkert också efterdra hjulmuttrarna vilket oftast fordras då nya fälgar tas i bruk samt söka efter felet på plogen. Efter några timmars sömn återvände jag till åkern nöjd över att det fortfarande var uppehållsväder. En halvtimme senare hörde jag i samband med vändning på vändtegen en liten smäll ungefär som om en sten föll på fotsteget till hytten. När jag följande varv vände skrapade det till ordentligt i hytten så jag stannade genast och klev ur för att kontrollera vad som hände. Och synen fick mig att dra ett extra andetag.

Ingen munter syn :( — Ingen munter syn 🙁

En ynka mutter förhindrade hjulet att helt falla av.

Tur i oturen.

Hjulmuttrarna hade fallit av och hjulet lossnat samt lutade mot hytten och på så vis stöttade traktorn från att falla omkull. Nu hjälpte det inte att förbanna sig själv för att inte tagit itu med oljebytet och efterdragningen av hjulmuttrarna natten innan. Högst antagligen hade redan då någon mutter lossnat och felet hade säkert observerats i samband med att jag sett över traktorn. Nu var goda råd dyra, domkraften hade ju brunnit upp i uthusbranden så det fanns ingen annan utväg än att hämta lite plank och pallgaffeln som jag använde vid däcksbytet och på så vis få traktorn lyft och hjulet på plats. En mutter fanns fortfarande kvar och ytterligare en hittade jag där jag trodde att en sten föll på trappsteget vändningen innan. Vågade ändå inte köra hem med endast två muttrar så jag bad dottern hämta nya från stan följande morgon. Bad henne fråga efter någonting att putsa ur gängorna på hjulbultarna på samma gång. Lyckligtvis så är hjulbultarna ordentligt härdade så gängorna var helt oskadda på sex av åtta bultar och nya muttrar lätt att montera. Två bultar får jag se över lite mera och eventuellt byta ut, högst troligt är det ändå fråga om metallspån från den mjukare metallen i disken.

Tur i oturen var att hjulet ramlade inåt och inte utåt varpå traktorn skulle ha lagt sig ovanpå hjulet.

Tur i oturen var att inget annat förutom eventuellt ett par hjulbultar och traktorförarens stolthet fick sig en törn.

Tur i oturen var att hjulet lossnade just som jag höll på att sätta plogen i marken och traktorn sakta rörde sig framåt, för jag vågar inte tänka på vad som hade skett om hjulet lossnat under landsvägstransport med hög hastighet och upplyft plog. Kanske hade det då funnits en bondbloggare mindre och detta inlägg lämnat oskrivet.

Så gott folk kolla hjulmuttrarna!

Grå tiltor.

Visst är det märkligt vilken effekt grå tiltor kan ha på oss bönder. Åtminstone för egen del har de gett en extra adrenalinkick till att få lite fart på förberedelserna för vårbruket. Och likadant är det varje vår……. man förbannar sig själv över saker som man tänkt göra hela vintern men som fortfarande är ogjorda. Ja det kan också uppdagas en del saker som man glömt bort att man tänkt göra under vintern men som man nu när man plockar fram utrustningen märker att just så det var ju det där också. “Förmorrat” skulle kanske en av mina kollegor här på bloggen säga?

Reparationer.

En del är ju inte så trevligt heller, som till exempel det här med en havererad fläkt i hytten. Fläkten hade väl fört lite oljud en tid men när det är bråttom tar man sig inte tid till att kontrollera var felet ligger. Till sist lade fläkten av helt och hållet nån gång i fjol våras, kanske kunde man ha sett över saken litet tidigare, hmmm. I och med att jag nu tänkte beställa hem en del reservdelar från Sverige (delarna verkar vara billigare där) så är det ju lika bra att se över vad allt som kan behövas för att spara lite på fraktkostnaderna. Bara att demontera eländet då, vilket kan vara lättare sagt än gjort. Det krävs goda nerver och bra blodcirkulation då det inte är direkt bekvämt. En massa jorddamm finns det också, trots att ventilationen ligger bakom luftfiltret, så man borde kunna hålla andan också.

Lättare hade det varit om man kunnat plocka ner hela paketet men eftersom det inte är möjligt att demontera slangarna till air conditionen utan gasläckage får man skruva på plats.

Varför fläkten sagt upp kontraktet är det inte svårt att se när lagringen ser ut på detta vis. Det har liksom uppstått lite glapp 🙁

Sen hade fläkthaveriet tydligen medfört att motståndet för varvtalsregleringen av fläktmotorn också gett upp, för vid kontroll var det endast den högsta hastigheten som gav ström till kontakten på fläkten. (Motståndet är den grönaktiga mojängen högst uppe på första bilden.) Nå bara jag får hem nya delar och ventilationspaketet på plats så blir det väl som nytt och håller det lika länge som originalet så borde jag kunna njuta av frisk temperaturreglerad luft i sisådär en 9000 timmar framöver.

Vårbruk.

Betydligt trevligare är det ändå att få ta itu med åkerarbetena och speciellt en vår som denna då man slipper ut rekordtidigt. Den tidiga starten ger ju så mycket mera tid att utföra det som skall göras och allt kan ske i en lugnare takt än man är tvingad till en sen vår. Eller hur är det nu egentligen? De grå tiltorna framkallar lätt en känsla av att nu är det bråttom för det är det ju som oftast när färgen ändrar från svart till grått. Jag har nu hängt upp extra almanackor för att påminna mig om att det faktiskt fortfarande är april och inte maj trots att omgivningen får en att tro att så är fallet. För att lugna nerverna har jag ändå påbörjat vårbruket med lite vårplöjning och övergödsling av kummin även om det nu görs närmare 4 veckor tidigare än normalt. För varför spara sånt som man kan göra nu i fina förhållanden tills senare. Kanske borde man försöka implementera dylika tankar kring maskinreparationerna också 🙂

Betydligt roligare än att skruva med dammiga fläktar är det at plöja med nyförvärvet. Så här långt har vi kommit riktigt bra sams New Holland och jag. Hon är riktigt dragvillig dessutom :) — Betydligt roligare än att skruva med dammiga fläktar är det at plöja med nyförvärvet. Så här långt har vi kommit riktigt bra sams New Holland och jag. Hon är riktigt dragvillig dessutom 🙂

Också måsarna gläds åt att vårbruket har kommit igång. Var det någon som påstod att det moderna jordbruket utarmar jorden?

Kumminet började grönska så det var bäst att övergödsla det innan jag skruvade sönder traktorn. Lite på 3mm regn natten efter gödslingen kom som på beställning :) — Kumminet började grönska så det var bäst att övergödsla innan jag skruvade sönder traktorn. Lite på 3mm regn natten efter gödslingen kom som på beställning 🙂

Nog är det roligt att vara bonde en vår som denna…….. visst, visst mycket kan hända ännu innan skörden är bärgad och pengarna på kontot, men varför inte passa på och njuta nu så länge det varar. Att jag drabbats av “vårbråtan” (vårförkylning) förtar inte glädjen, det är ju bara bra att ha den undan också sen när värmen kommer. Vårförkylningen kom också rekordtidigt i år, normalt brukar den slå till då man svettig i varmt vårväder för tidigt kavlar upp ärmarna och byter ut “stickamösson” mot skärmmössan.

Höstplöjning.

Ägnade en del av juldagen åt att färdigställa en plöjningsvideo som jag de facto påbörjade för två år sen. Ibland mal kvarnarna långsamt 🙂 Den kunde lika gärna vara filmad i år ty förhållandena har varit snarlika med en lång varm höst. Jag förutspådde tidigare att detta kan bli året utan vår och höst då våren kom sent och blev ovanligt kortvarig i och med att sommarvärmen kom redan i mitten av maj. Sommarvärmen höll ju i sig långt in i september och sen blev det plötsligt kallt i medlet av oktober men den kallperioden blev kortvarig så hösten kom igen och ser ut att hålla ut året till slut. Den lilla tjäle vi hade kring självständighetsdagen försvann med allt regnande inför jul och skulle det inte vara blött antar jag att det vore möjligt att plöja ännu.

Videon som jag förhoppningsvis fått att fungera beskriver plöjningen av hemåkern den 5 december 2011. Åkern hör till de med tyngre jordart och hade delvis stubbträdats, för att bekämpa ogräs, men fukthalten var ganska hög så det gick relativt lätt trots ett plöjningsdjup på 20-22 cm. Lite snö gjorde omgivningen ljusare och ytan var en cm frusen så däck och redskap hölls rena. I mitt tycke idealiska plöjningsförhållanden. I och med att plogen har både vänster och högervridna vindor (så kallad växelplog) så är det möjligt att starta plöjningen längs ena åkerkanten och plöjningen fordrar på så vis lite mindre planering då man inte behöver mäta in var öppnings- och slutfåror skall placeras. Märker man bara upp tillräckliga vändtegar i ändorna av fältet så kan plöjningen fortgå utan att använda kopplingen vid vändningen. På fältet i fråga brukar jag hålla 17-18 meters vändteg som plöjes till sist. Det var lite diskussion tidigare i höst om sidobegränsare och toppstänger skulle vara fasta eller lösa. I det här fallet då det rör sig om en delburen plog så bör båda vara låsta för att undvika slag vid vändningen. Plogen är ganska tung (~2,5 ton) så man vill inte ha några okontrollerade rörelser.

Hoppas videon rätar ut en del funderingar kring plöjningens utförande även om den inte är pedagogiskt fulländad, det är ju lite svårt att både filma och plöja samtidigt. En liten snutt fick jag filmad med hjälp av dottern men resten fick jag göra själv. Är det något ni undrar över så får ni kommentera!

Svartvitt.

Kanske gjorde jag mig idag skyldig till ett helgerån då jag plöjde och förvandlade åkern från vit till svart. Alla i omgivningen har ju längtat efter snö och kyla istället för det gråa trista väder vi haft under en alltför lång tid. Och när vi så äntligen begåvas med ett vitt snötäcke så går jag och plöjer in det och förpassar oss åter till mörkret.
Till mitt försvar kan jag inte nämna annat än att plöjningsförhållandena var ypperliga……marken ofrusen under ca 5cm snö…..lätt att se var man plöjer när kontrasterna är tydliga…..däcken och traktorn höll sig fri från ytterligare smuts så jag förorsakade heller ingen nedsmutsning av den allmänna landsvägen……ja å så förståss är det ju så att varje hektar som jag lyckas plöja i höst är borta från vårens sysslor. Sen tror jag inte heller att mörkereffekten blir så bestående för i kväll har det åter börjat snöa så kanske har mitt dåd gömts till i morgon 🙂