reparationer – Sida 5

Nu vet jag varför det är hett i helvetet.

Det skrivs ofta om “den underbara värmen” som kommer men de som skriver har väl aldrig arbetat i solen. Förra veckan var det +30 grader här och jag orkar bara göra nånting utomhus tidigt på morgonen och sent på kvällen. Så därför sitter jag nu inomhus och skriver i Bondbloggen.

Det skulle vara en dag riktigt varmt men så blev det två och tre dagar och idag är vi inne på den fjärde dagen. Jag vägrar gå ut för jag får värmeslag och så verkar det blir kallt och skönt nästa vecka. Det går ännu an att arbeta i verkstaden och tegelladugården är riktigt skön där bredvid.

I början på juni rev jag bort brädfodringen på verandan som var alldeles rutten men förutom en del stolpar verkar den annars vara i skick. På sidorna har den nedersta stocken ruttnat men den är lätt att byta. Isoleringen verkar vara torr. Två stolpar måste bytas men invid husväggen klarar jag mej troligen med att förstärka med en batting (5×10 cm).

Och så märkte jag att jag 1980 hade slagit en balk av cement under framdelen av verandan samtidigt med att trappan förnyades. Det hade jag glömt bort. Fönsterkarmarnas nedre del är litet dålig men det borde gå att ordna med en ny list som skruvas fast.

Det är alldeles klart att jag måste lägga in plåtar som för ut regnvattnet från väggen både under och över fönsterkarmarna. Också under balkongen behövs plåtar som för ut vattnet.

Det har varit ett stort problem med balkongen där golvet ruttnar på fem år och den har varit förbjudet område nu i flera år. Man kan inte har virke att ligga ute i regnet. Solen spräcker det och vattnet blir att ligga i sprickorna varvid träet ruttnar. Trä som kan torka upp emellanåt håller däremot i hundratals år. Alltså skall trä under tak. Balkonger och altaner utan tak är rena vansinnet.

Så jag tänkte bygga ett tak över balkongen men det blir ganska stort för den är sex meter bred. Så jag tänkte om (lättjan är alla lasters moder …). Nu tänker jag sätta takfilt på balkonggolvet (med lutning 1:100). Det kan man inte gå på så jag tänkte försöka sätta en balkongmatta utanpå takfilten. Visserligen är det äcklig plast men den syns inte nedifrån och är så billig att man kan kasta bort den (hmm, miljöavfall ?). De har små knoppar undertill så att de torkar upp efter regn. Vi kan åtminstone försöka för sämre kan det inte bli.

Under takfilten sätter jag speciell takfanér liksom på hustaket. Den är 15 mm och borde stöda takfilten riktigt bra. Man måste bara ha ordentligt med underlag. Hur det fungerar i verkligheten får vi väl se. Jag tänker åtminstone inte bygga om balkongen mer i min livstid. Garantierna på byggmaterial som är 20 år (eller 10 …) är rent löjliga. För ett hus behövs garantier på 50 år minst. Men då är förstås firman satt i konkurs flera gånger om redan så också en sådan “garanti” är värdelös. Bara trä och sten direkt från skogen är material som man vet hur länge de håller.

Vi har sågat och sågat (men bara på morgonen och aftonen) så nu börjar det finnas virke. Också de långa stockarna har vi lyckats såga även om det behövs extra stöd för 6 och 7 meters stockar. Det går att dra stockarna om de är över 630 cm och inte alltför tunga men det tar tid. Tre och fyra meters stockar går bäst.

Bara det blir litet svalare så skall vi ställa upp byggställningarna och börja med taket. Jag har skruvat fast takplåt i januari men det är inget mot att bli stekt i solen då det är över trettio grader varmt. Så jag vet av erfarenhet varför djävulen ordnade med hetta i helvetet och inte med köld. Nu börjar jag bara längta efter regn för det är mindre eländigt än stekande sol på taket.

Här i veckan så bytte jag också ringar på bakhjulen till MF65 som ju är en viktig traktor i vårsådden. Det är bara den som klarar av att lyfta in gödselsäckarna i tröskhusets andra våning där vi har tratten. Åtminstone tills de förstorar säckarna ännu mer så den inte orkar lyfta dem.

Förra gången jag bytte bakringar på 65:an så gjorde jag ett misstag eftersom jag bytte till begagnade. De hade nu stora hål och sprickor. Man kan vara snål men helst inte dumsnål. Så nu blev det nya ringar – hoppas de håller längre.

Bakhjulen rymdes precis i Ducaton. Men de större traktorernas hjul kan jag knappast köra med den. Vår gamla Ducato från 90-talet var däremot så hög att vi kunde köra hem stora Zetorns dubbelhjul från Mariestad (vid Vänern).

Snart är det dags att spruta. De flesta grannar har sprutat färdigt men vi är ett par veckor efter redan med direktsådden. Då blir det ännu större väderproblem. Det får inte vara för vått, inte för torrt, inte för kallt och inte för varmt. Dessutom får det inte blåsa. Så väderprognoserna läses ännu mer än vanligt både för taklagandet och sprutandet.

P.S. Då jag kollade i Bondbloggens gamla inlägg så verkar det ha varit hett också år 2010. I år gick dock vårsådden ganska bra i mulet väder.

Felet hittat

Allting har sin förklaring. Jag tog bort ett cylinderfoder på Belarusen och det såg fint ut så jag började redan tro att jag skruvat den i bitar i onödan men då jag såg närmare på tvåans cylinderfoder så fanns där en liten spricka. Mer behövs det inte heller då det blir tryck i kylsystemet. Det hade inte kommit någon större mängd kylarvätska i oljan.

Nu är det i alla fall klart vad som var orsaken och nu är det bara att beställa nytt cylinderfoder och förstås O-ringar som tätar nedre delen av cylinderfodret. De kostar inte många cent så jag byter förstås alla åtta (två per cylinder). De gamla är i alla fall över 40 år gamla. Sedan gäller det att få tillbaka cylinderfodren utan att förstöra O-ringarna. Det gäller att polera och smörja in fodret ordentligt.

Beställningen far iväg nästa vecka och om en vecka borde reservdelarna komma. Det är inte så bråttom för vi hinner inte använda den här traktorn mera den här vintern. Det finns en massa saker som borde lagas på den – en del har varit på listan i flera år. Men så länge man kan köra med den så blir reparationerna uppskjutna. Nu tänkte jag i alla fall lappa ihop det mesta som aftonarbete då traktorn nu en gång är i verkstaden och sönderskruvad.

Numera går det mycket tid åt till att surfa på nätet och det lönade sej för jag hittade reservdelskatalog och flera firmor som säljer delar. För några år sedan var det nödvändigt att beställa reservdelar via en inhemsk firma men nu kan man beställa direkt på nätet vilket blir betydligt billigare. Utbudet på delar till gamla traktorer ökar faktiskt på det viset.

Som vanligt så hittar man också en hel del kul videor som visar hur man reparerar en gammal traktor på bakgården. Ofta med mycket primitiva verktyg. En del utdragare för cylinderfoder visar på stor kreativitet och kan vara ganska roande. Själv hittade jag en gammal utdragare som passade precis i cylindern bara jag smärglade bort en millimeter. Visst finns det fina utdragare för 1000 euro men det gick alldeles utmärkt med den här. Våta cylinderfoder (som både Zetorn och Belarusen har) är också lätta att byta jämfört med torra.

Det gick litet tid åt att hitta en tvärbalk till utdragaren men till sist hittade jag en gammal sidobegränsare till lyftarmarna och i den fanns det färdiga hål för skruven. Den hade kasserats för att gängorna i ändan hade blivit förstörda. Tur att jag aldrig kastar bort nånting.

Reservdelarna kostar omkring 17 euro + 2 euro för 8 st. O-ringar. Det gick åt ganska många timmar att skruva sönder motorn och mera går det ännu till att skruva ihop den men det får man sätta på hobbykontot. Som Lotta skrev så är det inte bara fråga om pengar för nog känns det bra då man klarat av att reparera traktorn själv. Och till en ringa kostnad.

Allt sedan barnsben har jag fått lära mej att göra allting själv. Speciellt min tre år äldre bäste vän Ingmar lärde mej att man faktiskt kan ta reda på allt och klarar av allt själv även om det tar litet tid och arbete. En del ger bort allting åt en “fackman” och det är förstås helt förståndigt om man inte hinner göra det själv. Men jag är mera för självhushållning och det känns litet som ett nederlag att behöva ge bort ett arbete åt någon annan. Antingen är jag gammalmodig eller så är jag före min tid :-).

Flismataren igång igen

Antalet katastrofer har minskat betydligt nu då flismataren också är igång på nytt. Det felaktiga kedjehjulet kom ovanligt fort – på bara en dag. Nu är den nya motorn med kedjehjul installerad och fungerar åtminstone tillsvidare.

Det var tur i oturen att det varit ganska varmt de senaste dagarna. Jag hade tillfälligt satt in den gamla motorn från vår första flismatare men den var alldeles för svag och man måste plocka bort alla större bitar för att skruven inte skulle fastna.

Jag tänker köpa en motor till (begagnad) så att jag har reserv hemma nästa gång det blir problem. Ifall det hade varit -25 grader så hade det inte varit roligt. Och så skall jag testa bensingeneratorn så att den är i skick ifall strömmen försvinner för då är det slut på värmen också. Flismataren behöver under 1000 W för att fungera men ström måste den ha.

Det har varit ganska påfrestande de senaste månaderna men nu ser det ut att bli litet lugnare. Problemet är bara att skogsarbetet blivit ordentligt försenat den här vintern och så kom det en massa snö. Nu blir det bråttom i skogen under de två månader som finns kvar av vintern. Många hoppas på en snar vår – inte jag …

Zetorn igång igen

Nu har vi åter en skogstraktor för i dag körde vi ut lilla Zetorn och började lyfta stockar. Men det gick inte så bra första gången jag körde ut den. Då hade den ett grymt oljud så det var bara att köra in den igen och söka efter orsaken.

Det visade sej att det var ett gammalt problem med fläktvingarna som tog emot plåten bakom kylaren. Jag kom sedan ihåg att jag för många år sedan hade slagit loss en plåtbit för att få bort oljudet. Det hade jag glömt och svetsade fast plåtbiten på nytt.

Nu tog vi bort kylaren igen och kapade fläktvingarna 1 cm så att de säkert inte skulle ta emot plåten. Därefter så blev traktorljudet betydligt vackrare och jag invigde den förnyade Zetorn med att lyfta upp stockar på vedhopen.

Det finns en hel del kvar att göra men nu måste vi till skogs för att hinna få ut nånting den här vintern. Min kondition är urusel så det behövs en hel del skogsarbete för att komma igång igen. Det blir inte mycket motion av att gå över vägen till verkstaden.

Visst är det roligt att skruva med maskiner men nu började det vara litet för mycket av det goda. I över två månader har jag inte gjort mycket annat är skruvat med Zetorn – utom då det blev snöarbeten.

Bra att få undan en katastrof och komma ut i skogen. Även om där nu är ganska mycket snö så skall vi väl få ut nånting. Dessutom ser det ut att bli riktigt varmt från och med i morgon så då far snön ihop.

Flismotorns axel brast

Till all tur är det ganska varmt för i förrgår brast axeln till flismotorn. Allt annat kan jag lappa ihop men det är ett svårare fall eftersom den brast inne i växeln.

Reservdelar är ett ständigt problem och speciellt då tillverkaren köpts upp av ett annat bolag. I princip skall man ännu få reservdelar men det fick jag alltså inte förra veckan. Få se om den nya motorn kommer på måndag – annars blir det verkliga problem.

Vi har plusgrader fram till tisdagen men sedan blir det kallt. Just nu har vi bara ett elmotstånd i pannan som hindrar att hela värmesystemet fryser. Med +2 grader ute håller det värmen inne så att vi klarar oss ifall vi kläder på oss ordentligt och eldar i spis och kakelugnar.

Jag vet inte om de alls skickat nånting från leverantören eller om transporten varit slö – måste reda ut det på måndag. Men rent allmänt har transporterna blivit dåliga. Förr fick man med buss nästan på en dag om det skickades på morgonen men nu är de otroligt slöa och det är helt åt skogen om det går över lördag-söndag.

Återigen får man konstatera att det var bättre förr …

Att bygga om en traktor

Zetorn är reparerad men då den en gång är inne i verkstaden och varm och torr så passar jag på att bygga om den litet. Den är redan ombyggd flera gånger – i all synnerhet för att anpassas till skogsarbete – så jag behövde ta bort en del ändringar som jag tidigare gjort.

Det är mycket mera arbete att bygga om än att bara reparera. Man måste borra och skära till nya delar vilket tar mycket mera tid än att bara byta en del. Nå, det kan ta en massa tid att få bort rostiga skruvar utan att dra sönder dem men det gäller mest hytten för motorn är så inoljad att där inte finns rost alls.

Då jag hade bort bränsletanken så passade jag på att montera in en bränslemätare. Den mätare som kom med traktorn 1975 bestod av en mätsticka som man skulle doppa i tanken. Den är förstås driftsäker men ibland vill man hålla koll på hur mycket bränsle man har kvar inifrån hytten.

Problemet är att det inte fanns plats för en mätare i tanken så jag var tvungen att ta upp ett stort hål för givaren. Dessutom måste jag skära upp motorplåten för den låg alldels tätt intill tanken.

Det var ganska roande att se på nätet vad olika människor gav för råd. En del tyckte att det var livsfarligt och föreslog att tanken skulle fyllas med vatten eller en lämplig gas medan andra tyckte att brännolja inte brinner så bra (i motsats till bensin) så det var bara att borra. Bland annat så lär en brandskyddsinspektör ha droppat en brinnande tändsticka i en dunk med brännolja för att visa att den helt enkelt slocknade. Och påpekat att det hade blivit en grym explosion ifall det hade varit bensin.

På nätet finns det alltid de hjärtängsliga som tar till helt overdrivna åtgärder och ofta bara ger rådet att låta en “fackman” sköta allt. Nå, som bonde sköter jag allting själv – efter att grundligt ha tagit reda på hur man skall göra. Då jag märker att det är en ängslig typ så slutar jag vanligen läsa. Det är samma typer som tror att man får bra kvalitet om man betalar dyrt. Tyvärr har försäljarna också märkt att det finns sådana människor så de sätter en sjuhelsikes pris på skräpprodukter varvid de kan sälja dem med god vinst åt de godtrogna.

Hålet i bränsletanken gjorde jag med en skruvbar hålstans som var avsedd att ta upp hål för blandare i diskbord. Man borrar ett litet hål för skruven och sedan dra man ihop stansen som skär upp ett snyggt hål med 35 mm diameter i plåten. Den ger heller inga gnistor som en vinkelslip eller liknande verktyg gör.

Det har sina fördelar att ha en bränslemätare eftersom det är ganska besvärligt att lufta en diesel ifall bränslet tar slut. Speciellt i skogen om vintern är det inte så trevligt att först åka hem efter mera bränsle och sedan börja skruva och lufta motorn.

Lastaren behövde också byggas om. Det fanns inte möjlighet att fästa svängningsdämparen direkt i bommen. I stället för att svetsa fast ny ända på bommen så satte jag två 15x150mm järnskivor på sidan om bommen och fäste dem med 25mm tappar. Fördelen är att man kan ta bort förlängningen och bygga om den om det behövs. Det är mycket besvärligare att plocka bort hela bommen om man vill bygga om nånting.

Sedan har bakljusen börjat sjunga på sista versen. Dessutom stör de sikten snett bakåt. Jag har redan en gång byggt om bakljusen. Zetorn har alldeles för breda träckskydd för skogsbruk även om de kan vara bra då man kör på landsväg. Den bakersta delen skruvade jag bort för många år sedan och måste då flytta upp bakljusen. Nu flyttade jag upp dem ännu högre och fäste dem vid hytten.

Arbetsljusen har också varit för lågt placerade. Speciellt då man har ett högt lass så är de till tvivelaktig nytta. Nu flyttade jag upp dem ovanför bakljusen som är placerade inne i 80x80mm vinkeljärn. Det kan behövas för torra grova kvistar är starka och kan riva loss en lykta i skogen.

Bakre delen av stänkskärmen borde ännu skäras bort men det får vänta för jag måste ut i skogen snabbt nu. Och det finns en hel del att göra ännu. Trots att det elektriska systemet på en 44 år gammal Zetor är ganska enkelt så tar det tid att klura ut hur ledningarna är kopplade. Dessutom måste jag bygga nya ledningsbanor som är mekaniskt skyddade.

Ett ständigt problem har varit att få rum för skogsstövlarna. Zetorn har en ganska stor hytt – den första som hade platt golv år 1975 – men den svängbara stolen som jag satt in har i alla fall problem att svänga runt – åtminstone stövlarna vill bli kvar i framändan på hytten. Det fina med den stora hytten är att ventilbordet ryms inne i hytten så jag kan ha bakrutan fast hela tiden. Då jag dessutom installerat ett extra värmebatteri med fläktar så kan man arbeta ganska bekvämt även om det är dåligt väder.

Saker som borde fixas tar aldrig slut men jag har nu fått en hel del gjort som varit på listan i många år. Nu gäller det bara att komma ut i skogen och få nånting gjort också …