reservdelar – Bondbloggen

Bra med styrning på traktorn

Man tar mycket för självklart och märker hur viktigt det är först då det försvinner. Som att kunna styra traktorn med ratten. I förrgår lossnade styrcylindern från fästet på stora Zetorn. Där går man inte och vrider hjulen för hand utan vi måste köra sakta framåt medan en försökte vrida framhjulen med jäärnstavurn (järnspettet). Det gick att vrida hjulen genom att backa allt emellanåt men det tog sin tid innan den var inne i verkstaden. Fungerande ratt är absolut till fördel.

Och så satt man igen på natten och sökte reservdelsnumror eftersom styrcylindern inte fanns i min katalog. Nu vet jag att det heter “Hydraulický válec řízení” och “hydromotor” tycks också fungera. Med nummern hittade jag cylindern i Tyskland, Polen och Tjeckien men den billigaste fanns i Marting.sk (Slovakien) vilket inte var så underligt eftersom de stora ZTS (Zetor Crystal) tillverkades där. Dessutom pratade nätbutiken engelska och levererade till hela världen – och man kunde betala med kort. Utvecklingen går framåt.

Sedan märkte jag att det också behövs en “Výsledky hledání výrazu” alltså en pinne för att koppla fast cylindern till styrstången och förstås en “Matica M18x1,5” (mutter). Jag skrev genast en epost till Marting.sk och hoppas få allt nästa vecka. Det har tyvärr igen varit en lång reservdelsfri helg och mera är på kommande så få nu se när mina reservdelar kommer. Dessutom kan Postnord Finland skicka dem till Kotka, Vasa eller kanske Rovaniemi …

I dag måste jag köra flis så jag filade gängorna i tappen till styrcylindern och lyckades faktiskt få dem i sådant skick att man provisoriskt kunde skruva ihop styrcylindern. Kanske det håller tills jag får den nya cylindern.

Det är märkligt att det alltid skall beställas reservdelar just under de stora reservdelskrångeldagarna från julen till trettondagen. Jag har fått meddelande att delarna är avsända från Tartu (där min hovleverantör för Zetor- och Belarusdelar finns) men om de inte kommer i morgon så går det till januari eller i värsta fall till efter den eländiga trettondagen (den mest onödiga av alla helger).

Inte nog med traktordelarna. Båda våra röjsågar gick sönder (Husqvarna 245 och 252). Brorsan försökte skaffa reservdelar i Borgå i dag men den ena är åtminstone så gammal att det inte mera tillverkas reservdelar. Vad jag kan minnas så är de bara litet på 20 år gamla … På den ena är ljuddämparen lös och skruvhålet i cylindern förstört men man kan använda den om man har bra hörselskydd. På den andra har fästet för handtaget brustit så det är värre. Vi beställde en ny 555 för säkerhets skull. Den kan annars också behövas för med Henrik så är vi tre som använder röjsågarna både sommar och vinter.

Det var inte slut ännu med krångel. Eftersom det är värsta plaskväder så tänkte jag såga stockar men nu vägrade min gamla Stihl 044 från 1980-talet att starta. Man blir inte starkare med åren och den har alltid varit en krångelbytta med starten. Tung som attan att dra igång och så slår den tillbaka så att snöret rycks ur handen. Redan länge har jag sneglat på en elektrisk motorsåg till Logosolen och nu var måttet rågat så jag beställde en med 5 kW trefasmotor. Det finns ju trefasuttag rakt bakom sågverket. Tyvärr så verkar alla andra ha kommit på samma ljusa idé och leveranstiden har växt till 4-5 veckor … Jag måste få igång Stihlen ännu en gång eller så montera en Jonsered på sågverket tills vidare.

Det behövs virke till de bärbara tak som jag tillverkar för maskinerna utomhus. Presenningar rivs sönder av blåsten så jag tänker försöka med (grundligt fastbundna) takskivor av korrugerad takfilt. Den första ramen 2×3 meter blev för stor så nu försöker jag med mindre som går att fästa ihop.

Det är nu det värsta tänkbara skogsväder med tung blötsnö och blåst som går genom märg och ben. Vi har inte många centimeter snö men den är mest vatten och så tung att snöskoveln inte klarar av den. Om den inte smälter bort före den 3 januari då det blir kallt så har vi tidernas isgata.

Nu finns det inget annat att göra än att börja städa. Det är för all del mycket nödvändigt för verkstaden svämmar ännu över av delar från förra vinterns traktorreparationer och allt som bars in efter takarbetet. Så det blir att plocka och sortera fram till den 3 januari då vädret lär bli kallt så att man kan fara till skogs igen.

Glad Jul !

Jag hoppas att alla ni andra får en glad jul. För mej gäller närmast “Säg den glädje som varar ? Idag körde jag med den nyihopskruvade Belarusen till Heimbacka där brorsan firade jul med barn och barnbarn. Det gick bra men väl framme så märkte jag att oljan rann ur traktorn. Så det var bara att köra hem kvickt medan det ännu fanns oljetryck kvar.

Det var oljetrycksslangen till turbon som hade gått sönder. Men nu är det så att Belarus har en dansk Daugsbjerg turbo och delarna finns inte att få i de vanliga reservdelsfirmorna. Så jag sitter och försöker hitta en 40 cm tryckslang med anslutningar till 7/16-24 gängor. Eller möjligen M12x1.25 ? Dessa gängor liknar varandra väldigt mycket men inte vill man skruva i fel gänga …

Som den bättre hälften sa: “Nog är det underligt att allt går sönder just före julen eller midsommaren”. I värsta fall får jag vänta till Trettondagen innan jag får tag i en ny tryckslang. Och utan smörjning till turbon vill man inte köra. Den skär ihop på nolltid.

Men ha en glad jul ni andra !

Det blir bara sämre

Vilket är samma sak som att det var bättre förr. I dag fick jag äntligen flismatarmotorn som nog skickades snabbt från Saarijärvi och på torsdag kväll for iväg från Jyväskylä. Då borde den på fredag morgon ha varit i Lappträsk som bussarna från Jyväskylä passerar.

Men alls icke. Den kördes till H:fors och där låg den över lördag-söndag medan vi frös. Och först på eftermiddagen kom den till Lappträsk. Glad i hågen åkte jag och hämtade den men glädjen byttes kvickt till fula ord då det framkom att kedjehjulet var för 32 mm axel och inte 35 mm som det fanns på motorn.

Vissa må nu tycka att det inte var bättre förr men jag vidhåller att jag hade fått motorn på fredagen med det gamla goda systemet. Sedan kan man alltid fundera på om folk numera är mera slöa, slappa, lata, loja och likgiltiga än förr. Jag har en bild av att man hade mera ansvar men det kan ju vara att jag kommer ihåg fel.

Transportsystemet är nu fullständigt åt helvete. Det kommer lika snabbt ett paket från Tyskland än från Saarijärvi (eller H:fors för den delen). Så jag kan inte inse att man behöver understöda slöa finska firmor och transportbolag.

Vad skall man då göra ? Ta bilen och köra upp till Saarijärvi för att hämta reservdelar så man slipper frysa mitt i vintern ? Någon annan transport fungerar inte.

Det skulle vara fint om nån företagsam österbottning skulle starta ett transporttorg (eller nån sorts paket-Uber) där folk som annars också kör från Jyväskylä till H:fors skulle hämta paket till Lappträsk eller nån annan ort på vägen. Jag skulle gladeligen betala bensinen då det gäller så här viktiga reservdelar.

Posten har gått åt fanders och Matkahuolto likaså. Vi måste snart hitta på något nytt som fungerar.

Flismotorns axel brast

Till all tur är det ganska varmt för i förrgår brast axeln till flismotorn. Allt annat kan jag lappa ihop men det är ett svårare fall eftersom den brast inne i växeln.

Reservdelar är ett ständigt problem och speciellt då tillverkaren köpts upp av ett annat bolag. I princip skall man ännu få reservdelar men det fick jag alltså inte förra veckan. Få se om den nya motorn kommer på måndag – annars blir det verkliga problem.

Vi har plusgrader fram till tisdagen men sedan blir det kallt. Just nu har vi bara ett elmotstånd i pannan som hindrar att hela värmesystemet fryser. Med +2 grader ute håller det värmen inne så att vi klarar oss ifall vi kläder på oss ordentligt och eldar i spis och kakelugnar.

Jag vet inte om de alls skickat nånting från leverantören eller om transporten varit slö – måste reda ut det på måndag. Men rent allmänt har transporterna blivit dåliga. Förr fick man med buss nästan på en dag om det skickades på morgonen men nu är de otroligt slöa och det är helt åt skogen om det går över lördag-söndag.

Återigen får man konstatera att det var bättre förr …

Reservdelar …

Det är svalt och skönt och jag sätter torken i skick. Ingen brådska för det finns en hel del grönt i vetet ännu. Men så dyker igen det gamla problemet med reservdelar upp. Startanordningen för en fläkt som installerades 1975 har gått sönder och det är lögn att hitta reservdelar fastän den bara är litet på 40 år gammal.

Först köpte jag en gammal kontaktor från Tyskland. Det var en Klöckner-Möller (som köpts upp av Eaton i USA) och den skulle vara ersättare för den gamla DIL0-52 som fanns i starten. Men då den kom så var den för hög och hade alla anslutningar på fel ställe – “ersättare” kantänka …

Så jag började fundera på att ersätta stjärn-triangelstarten med en “mjukstart”. Det verkade vara en god idé tills jag förstod att “mjukstarten” kunde kräva mycket större säkringar än en direktstart … För en 11 kW motor upp till 80A. Vad är det för mjukstart ? Efter mera sökande på nätet så hittade jag en gammal begagnad DIL0-52 i Tyskland. Man får hoppas att den fungerar för “mjukstart” har jag fått tillräckligt av.

Mest har jag sysslat med att förbättra mätsystemet i torken och sätta in tidsreläer till belysningen. Det är irriterande när man trött går in för att slänga sej på sängen och märker att man glömt på belysningen i torken. Det är 30 meter till andra ändan av ladugården, upp för trapporna och 30 meter tillbaka för att släcka. Sedan går man tillbaka – och ser att ännu en lampa lyser. Det går inte så mycket ström med en lampa men jag tycker inte om att de lyser hela natten för de blir ganska heta. Och torken är full av damm.

Jag har redan tidigare installerat tidsreläer i verkstaden och de fungerar fint. Det är en utveckling av trappreläer som används i flervåningshus men de jag har är multireläer som kan ställas in på en mängd olika sätt. Jag har dem att lysa två timmar eller mer. De har dessutom en finess att de börjar blinka förrän de släcker ljuset och det kan vara bra då det är riktigt mörkt. Annars står man plötsligt i beckmörker och hittar inte ens till ljusknappen.

Fördelen med dessa reläer är att de kan styras med vilken spänning som helst och jag använder en vanlig 24V transformator. Samma spänning styr också fläktarna och jag har tryckknappar på flera ställen så jag kan styra dem nästan varifrån som helst. Det sparar en hel del spring. De är också kopplade till Internet så i princip kan jag styra fläktarna från Sverige.

Men också här har det blivit problem med reservdelar dvs. de kablar jag använt till styrningen finns inte mera. Det var billiga telekablar och telefoni är som känt en förgången epok. Nu måste jag kvickt sätta upp ett stort lager med kablar ifall jag hittar restposter nånstans ännu. De fanns i alla möjliga kataloger ännu förra vintern. Förstås kunde jag använda vanliga elkablar men de är dyra och styva och mycket mer besvärliga att installera. I värsta fall måste jag börja använda datanätskablar men det är också ganska onödigt att köra med Gigabits kvalitet för simpla tryckströmbrytare.

Man måste köpa reservdelar redan då man skaffar en ny maskin eller apparat – medan det ännu finns reservdelar. Det går inte att lita på att det finns delar efter 20 år eller 30 eller 40. Och att då byta ut hela systemet blir både arbetsamt och dyrt så det lönar sej att sätta en hel del pengar på reservdelslagret. Det som inte lönar sej att köpa i lager är däremot elektronik för den blir både biligare och bättre hela tiden. Eller så blir den föråldrad inom ett antal år och måste slängas tillsammans med alla reservdelarna. Få se hur länge mitt mätsystem skall fungera ? Vissa komponenter tillverkas inte mera. Å andra sidan finns det inte heller något alternativ så jag får hanka mej fram på något sätt ännu i 20-30 år.

Utveckling börjar bli ett fult ord i mina öron. Vissa saker blir bättre men en hel del bra saker försvinner eller ersätts med rent skräp (som gummistövlar …).

Och så har vi LED-lamporna. Jag börjar bli riktigt sur på det skräp som säljes. De skall hålla i 20 000 timmar eller 40 000 eller 50 000 men så är de sönder inom ett par veckor. Mycket sämre än de gamla glödlamporna. Jodå, jag köpte LED-lampor från Kina som var rent skräp men så har jag det senaste året köpt Airam med fem års garanti och de är lika usla.

Garanti är bland de värsta lurendrejerier som uppfunnits. Vem håller reda på hur länge en LED-lampa har lyst ?. Vem sparar kvittona i fem år ? De kan lugnt ställa upp sin garanti i den trygga förvissningen att så gott som ingen kommer att försöka få en ny lampa. Dessutom är det ju idiotiskt att behöva köra 80 kilometer för att hämta en ny lampa varje gång den går sönder.

Nu har jag ju 500 glödlampor i lager som jag köpte då de blev förbjudna. Jag undrar om de i EU-parlamentet faktiskt de var så dumma att de inte fattade att de lagstiftade fram ett berg av usla lampor som går sönder på nolltid. Tillverkarna kan ju sälja vad skräp som helst eftersom de inte behöver konkurrera med gammaldags fungerande och billiga glödlampor. Men fastän jag har glödlampor för det här livet så skulle jag hellre använda LED i vissa sammanhang (såsom i torken) eftersom de inte blir så heta. Förutsatt att de skulle fungera litet längre än glödlampor.

Så jag återgår till att köpa kinesiska LED-lampor. De är åtminstone billigare än de usla lampor som det står Airam (eller något annat “fint” märke) på. Hållbarheten tycks inte ha nånting med priset eller garantin att göra. Vissa billiga lampor håller längre än de dyra “märkeslamporna” (som troligen är tillverkade i Kina de också). Men det underliga är att Råd&Rön som är en bra konsumenttidskrift påstår att LED-lamporna alla är hållbara. Det är helt emot mina egna erfarenheter. Jag har förstås inte utfört vetenskapliga experiment utan bara svurit över att relativt nya LED-lampor har gått sönder.

Installationsarbetet som jag hållit på med den senaste veckan har varit både svettigt och otrevligt eftersom jag har varit tvungen att röra mej i torken. Svettigt därför att man måste ha på sej dammskydd och täta kläder och otrevligt därför att varje gång man skall spika fast en kabel så river man ned massor av damm. Leran under ladan i somras var riktigt trevlig i jämförelse.

Nu får vi i alla fall ljus i torken inför tröskandet och fjärrstyrningar och mätsystem fungerar. Väderprognoserna lovar regn allt emellanåt men sedan torkar regnet bort. Tiodygnsprognosen lovar nån millimeter men man vet aldrig. Nån gång skall det väl börja regna och om det blir lika ihållande som hettan den här sommaren så blir det en våt höst. Men tillsvidare väntar jag på att det gröna i vetet skall mogna och i dag var det både varmt och torrt väder (under 40 % luftfukt). Och vi är ännu inom augusti månad …

Det som fungerar bra är gnagarskyddet i torken. Våra fyra katter har utökats till sex så alla möss månde bäva ! Nedan de senaste tillskotten i mössbekämpargänget.

Olja in och ställa undan

Det skrivs en hel del om vårsådden men det tar lika mycket tid att olja in maskinerna och ställa undan. I år gick vårsådden ovanligt bra och snabbt – mest på grund av att det torkat upp så jämnt och inte kom något regn alls. Här fick vi inte många droppar och skulle gärna vilja ha litet mer sprickanveetå så att utsädet skulle gro jämnt. Det mesta verkade i alla fall ha kommit i fuktig jord och med den sommarvärme vi haft efter sådden så borde det gro bra.

Jag har lärt mej att man borde rusta upp maskinerna efter sådden och inte lämna dessa arbeten till nästa år för det blir alltid bråttom före sådd. I år testade vi de nya körmarkörerna som var de starkaste harvtinnar som jag hittade och de fungerade bra. Lite för bra i vissa fall för jag måste skruva bort spetsen så det inte skulle bli ett stort dike efte markören. Jorden var så mör i år men vissa år kan den vara hård och då kan minsann spetsarna behövas. På vissa platser kunde jag inte ens använda markörerna eftersom de samlade stora hopar med den i år mycket lätta och torra halmen.

En sak som jag “reparerade” i fjol men som inte fungerade alls var hektarmätaren. Nu såg jag också varför. På axeln från drivhjulet som driver mataraxlarna finns en magnet som skall få ett så kallat reedrelä att dra och ge en puls till hektarmätaren. Det var helt sönderkört så jag måste byta det. Till all tur köpte jag i fjol en bunt fönsterlarm som består just av en magnet och ett reedrelä. De är avsedda att ge en signal till en larmcentral ifall någon (en tjuv) öppnar ett fönster som är larmat. Det är precis samma teknik som i Rapidens hektarmätare men mycket billigare än reservdelen. Nu har jag en hel bunt med dessa larm så reservdelar finns för många år framåt. Hektarmätaren är inte absolut nödvändig men bra att ha då man vill följa med åtgången av utsäde och gödsel.

Inte nog med det utan det visade sej att pulsen inte alls gick fram till styrlådan där hektarmätaren sitter. Jag har redan klippt bort en dålig kontakt och nu måste jag göra nånting åt den andra. Den första ersatte jag med en tät låda och två kopplingslister men jag tror jag måste byta den andra kontakten så att jag kan ta bort styrlådan från maskinen. Det är praktiskt då man behöver göra nånting åt den så man kan ta in den i verkstaden och inte måste löda med den fastsatt i maskinen.

Men det var inte lätt att hitta en ny kontakt. Reservdelar köper jag ju inte utom i nödfall och det är en rund Amphenolkontakt som tidigare var ganska vanlig. Det går inte riktigt med vilken kontakt som helst för den måste tåla både regn och damm. Så man måste ha en så kallad militärspecifierad kontakt. Och den har 24 pinnar så den är inte alltför vanlig. Det visade sej att den mest finns som begagnad i USA där den funnits på militär utrustning men tydligen ersatts med datakablar. Dessa har ofta bara ett fåtal ledare eller inga alls (optisk fiber som inte kan störas). Förresten så har nya Rapid också ISOBUS datasystem eller trådlösa system. Men jag hittade ett kontaktpar i USA (begagnat) för ett hyfsat pris.

Man måste passa på med köp utanför EU och speciellt USA. Det som kan kosta skjortan är försändelse och tull. Det fanns också en kontakt som var billigare men med 100 dollars frakt … Den jag köpte hade 28 dollars frakt och då var tullen inräknad. Frakt plus tull blev dyrare än själva varan. Det är bra att eBay kan jämföra priser med frakten inberäknad. Det är i alla fall skillnad jämfört med EU där frakten kan vara så låg som 3-6 euro.

Allt mer uppskattar jag köp över nätet och postleverans. Jag har faktiskt inte tid att köra till H:fors till Ring III för att hämta reservdelar. Det gör jag bara i nödfall. Och man måste först ringa och kolla ifall det finns i lager. Finns det inte så är det lika bra att beställa från Tyskland. Jag beställde delar till vår gamla Stihl motorsåg förra måndagen därifrån och på fredagen kom paketet. Det tar ofta lika lång tid att bestålla inom landet (och blir dyrare).

Men man måste vara försiktig med leveransen. Tillsvidare har den vanliga posten fungerat bra och paketena levereras ibland in på verandan. Men akta er för “företagspaket” från Sverige. De åker fram och tillbaka och tar minst en vecka om de levereras alls. Jag råkade ut för en försändelse från Logosol som blev liggande i Åbo i veckor tills jag kontaktade Logosol och frågade om de alls skickat nånting. Det var riktigt usel leverans. Jag har en bekant som jobbar på Motonet som också klagar på företagsposten. Fastän postbilen står vid dörren så vägrar de ta med sej paket “eftersom de inte har det numret på listan”. I stället kommer nån från bil Rovaniemi och hämtar paketet nån gång. Postens logistik kommer att ta död på den. Matkahuolto är inte heller så bra. Ibland meddelar de inte att paketet kommit. Dessutom föredrar jag att få det i postlådan i stället för att vara tvungen att åka upp till kyrkobyn.

Näthandeln står och faller med leveranserna – speciellt reservdelar. Det finns bra firmor som levererar snabbt och säkert och meddelar bums men också riktigt slöa, slappa, lata, loja och likgiltiga. Man kan ibland följa försändelsen och det är i princip bra men ibland får jag meddelande om leveransen först då paketet redan kommit. Jag köpte hydraulslangar i början på maj men ingenting hördes av firman förrän slangarna dök upp nästan tre veckor senare (leveranstiden var kantänka 3-5 dagar). De som har nätbutik måste lära sej att kommunicera för annars går det i putten.

Nu är såmaskinen inoljad och undansatt och nu börjar vedtiden och virkessågningen. Det gick illa med utkörningen av flisved i april eftersom jag blev ordentligt förkyld (och ännu hostar och harklar mej) men det är torrt före och stenbackar så det skall väl gå att få ut veden.

Vädret lär bli litet kallare och det är bra för det har varit för varmt de senaste dagarna … Det här vädret brukar vi ha i juli.