Pojkarna som tog över spannmåls- och förnödenhetshandeln “i kroken” bärgade lite hö här granngårds för en tid sen. Unga pojkar brukar ha förkärlek för stora grejer och maskiner så jag förvånades något då dom kom med utrustningen för balningen av höet som i mina ögon mest såg ut som nån leksaksvariant av dom traditionella maskinerna.
Småbalarna är säkert mer hanteringsvänliga för sällskapsdjursägarna och jag kom att göra en jämförelse med Charlottas söndriga bal som enligt gamla mått motsvarade ett helt hölass. Kanske finns det andra fördelar också om man jämför minirundbalarna med hårdpressade småbalar? En hel del handarbete blev det nog jämfört med de mer traditionella rundbalarna men det är att hoppas att pojkarna finner en marknad som är beredd att betala för merarbetet. Hur som så kan pojkarna i alla fall stoltsera med att ha skördat nåt hundratal rundbalar per ha 🙂
Som jämförelse kom jag att minnas när travkusken bärgade hästhö på samma åker ifjol, jag hann knappt svänga ryggen till så var fältet omkullmejat. Man kunde inte annat än förbluffas över hur effektivt hö kan hanteras idag. Man har ju hunnit vara med på den tiden då det slogs med liten slåtterbalk, sprättades, räffsades, störades och med hjälp av hösvans och gaffel tråmades in i små hölador där det trampades och saltades för vinterns behov.
