En av våra trognaste kommentatorer Per fd efterlyste nåt att läsa eller helst lite bilder så jag gör en kort uppdatering över läget i bildform. Hade tänkt göra det igår men telefoneländet ville inte kooperera.
Per fd. menade att det går åt november innan mina grödor är skördade och jag är illa rädd att han får rätt men med någorlunda god tur med vädret kanske jag kan ta häran till farsdag.
Det är så dålig efterfrågan på grönsaker att jag undrar vad folk äter denna sommar?
Jag befarade ju marknadsstörningar denna sommar då skörden kom sent igång och säsongen på så vis blir lite kortare. Det brukar vara så. Men nu verkar det som om det inte bara är utbudet som är för stort utan efterfrågan verkar också ha gått ner. Handlare och förmedlare rapporterar också om svag handel trots att varorna nu är verkligt billiga. Odlarpriserna ligger långt under fjolårets nivå och det pressar naturligtvis odlarnas ekonomi då förnödenheternas pris har stigit på det mesta som används i odlingen. Så låga är priserna att man noga får överväga om skörd- och förpackningskostnaderna täcks av intäkterna från marknaden. En kollega blev till och med tvungen att permittera de långsammaste arbetarna eftersom de inte lyckades få ihop produkter ens till egen lön.
När det inte löns eller är möjligt att placera skörden av färskvaror på marknaden så är det lika bra att lämna dem kvar på åkern. Och det kan man nu sen skördetvånget i stödvillkoren tagits bort göra helt enligt reglerna. Men visst tar det emot när förstklassiga produkter som man jobbat med, planterat och rensat ogräs i inte kan skördas när det så är dags. Sallat till exempel är ingen lagervara och borde så här i mitten av sommaren skördas inom några dagar vid optimal tillväxtgrad. Råkar det då vara stopp på marknaden så finns just inga alternativ till att plöja in skörden. Skörden kunde dock till exempel användas till förädling av halvfabrikat men i industrin används numera mest importerad råvara.
På bilden ovan har den optimala skördetidpunkten gått förbi och de tre plantbäddarna mitt i bild som kunde ha gett ett 20-tal pallar (ca 5000kg) skörd får plöjas in i åkern. Nya planteringar är färdiga att skördas om några dagar så det är inte lönt att skörda det som håller på att bli för gammalt för då lämnar du efter alltmera.
Nu står förhoppningarna till att marknaden börjar dra lite bättre när storkök och arpetsplatsbespisningar kör igång efter semestrarna. Tyvärr brukar det vara svårt att få en korrigering av priserna om dom körts i botten som dom nu har gjort.
Men frågan kvarstår, vad äter folk?
Äntligen kom vi igång med sådd och plantering här också! Ett par veckor senare än de senaste åren och en 8-10 dagar senare än normalt. Försökssålöken och lite isbergssallat fick vi i jorden innan nya regn satte stopp för vidare plantering.
Mulljordarna här i Långmossen har torkat bättre även om tjälen fortfarande ligger kvar på sina ställen så här har det såtts en hel del spannmål redan. Inte jag dock, även om jag har en del vårplöjt och harvat färdigt för sådd så prioriterar jag grönsakerna i väntan på att lånemaskin för spannmålen blir ledig. I kyrkbyn där grönsakerna odlas i år är jordarna lite tyngre lerhaltiga finmojordar som hittills varit lite för fuktiga för att bearbetas, jag håller fast vid min 5-åriga odlingsplan även om det skulle ha gått bättre att plantera här i Långmossen. Det är inte bara de senaste veckornas snöbyar och smältande tjäle som hållit marken fuktig, det kalla vädret har bidragit till att upptorkningen gått långsamt. Men nu har det blivit varmare så kanske sätter det lite fart på upptorkningen.
Upptorkningen jaa…. det betyder ju också att jag borde få rågen övergödslad innan det blir för torrt så att gödseln inte löses upp. Tog en sväng dit nu på morgonen och snön uppe vid skogskanten hade nog smultit bort samt fältet torkat upp så pass att det borde bära traktorn om jag eventuellt behåller förbreddningshjulen monterade. Men sen är ju frågan hur mycket gödsel man ska satsa på? Övervintringen har varit någorlunda OK med tanke på vinterförhållandena men torkan vid sådden i höstas ledde till att groningen inte lyckades så bra som den gjort de senaste åren. Så beståndet är glesare än brukligt och bestockningen ojämn. Finns det några bra beräkningsgrunder för hur mycket gödsel det löns att sätta dit?
Som jämförelse på hur olika utvecklingen åren emellan är så postar jag en bild ur arkivet.
Hej på Er igen.
Sol och värme satte fart på åkerarbetena och det blev lite paus med bloggandet så Nisse och Charlotta har fått hålla ställningarna en tid. Här i trakten börjar vårbruket vara på slutrakan för spannmålsbönderna och gröna ränder brodd skymtar redan på de fält som såddes först.
Grönsaksbonden har dock inte ännu inlett spannmålssådden då jag väntar på såmaskin, i stället har jag och personalen skördat övervintringspalsternackorna, sått nya palsternackor, morötter och lök. Och naturligtvis planterat en del kål, broccoli och sallat. Däremellan har jag hållit vårbruksnerverna i styr med att övergödsla råg och kummin, köra bort dikesvallar och brutit sten.
Jaa å så blev det ett par halvt sömnlösa nätter när vinden vände mot norr och nattfrosten slog till. Onsdag morgon hade vi ett par minusgrader och jag nöjde mig med att täcka de planterade grönsakerna med täckväv kvällen innan. Det har varit så varmt med dagstemperaturer över 20 grader att jag inte täckt planteringarna i samband med planteringen som brukligt för de tidiga planteringarna. Följande natt misstänkte jag att skulle bli kallare så vi riggade upp frostbevattningen och den kom väl till pass då temperaturen sjönk ner mot -6°C på torsdag morgon.
Sen blev det tal om rikliga regn så jag iddes inte påbörja harvningen då rörd åker oftast torkar långsammare upp efter regnet. Men det verkar som om regnet kom av sig med endast 2 mm i mätaren i morse men det fick i alla fall vårsådden att ta time out. Idag har det kommit några stänk till men det är långt ifrån de flera tiotalet millimetrar som meteorologerna förutspådde. Jag kunde gott ha haft någon av säsongjobbarna i arbete idag om jag vetat att regnet skulle så gott som utebli. Nu kommer några på jobb i morgon istället, vi får se om det utlovade uppehållet också infinner sig.
Lägger till några bilder på det som vi jobbat med sen sist. God fortsättning på veckoslutet.
En förhållandevis stor satsning på kylning kan ju te sig lite udda en sommar som hittills mest bjudit på kallt väder med flera nattfroster. Men det kommer väl varmare tider och de facto så gjordes största delen av investeringen ifjol. Maskinen levererades dock så pass sent att vi beslöt ta den i bruk först i år. Nu har platta och tak byggts till på hallen och maskin baxats på plats, kopplats in och körts igång. Kylningsprocessen verkar fungera bra så här långt även om de skördade produkterna (sallat) hittills inte haft högre ingångstemperatur än kring 15-18 grader.
Vakuumkylning fungerar som så att luftrycket i tryckkammaren sänks så lågt att vattnet (ytfukten) förångas (kokar) vid lägre temperatur. Förångningen av vattnet fordrar energi som i det här fallet tas från produkten. En produkt med stor yta, typ sallat, är det som bäst lämpar sig för kylning i vakuumkyl. Kompaktare produkter typ morot har för liten yta i förhållande till vikten för att det skall vara någon större nytta med vakuumkylning. Snabbheten i processen och att produkten kyls också inifrån och inte enbart utifrån som i en konventionell kyl medför att leverans av kyld vara kan ske omgående. Tidigare har det fordrats 1-2 dagars lagring i kylrum innan produkten varit genomkyld. Att produkterna passerar vakuumkylen innan de läggs in på underhållskylning i väntan på leverans avlastar och medför en jämnare temperatur i leveranskylen. Dessutom kan också förpackad vara lika snabbt kylas ner som oförpackad.
Det är främst våra vidareförädlande kunder som önskat genomkyld vara för att lättare kunna hålla jämn temperatur genom hela processen och på så vis kunna förlänga hållbarheten på produkten. Men en väl kyld vara i obruten kylkedja fram till konsument är ju också i övrigt en bra sak, alla vill vi ha fräscha hållbara grönsaker. En av mina ledstjärnor är leverans av högsta möjliga kvalitet så vi hoppas att satsningen leder till ytterligare förhöjning av kvaliteten.
De första vakuumkylarna för grönsaker kom till Finland för ett tiotal år sen och uppskattningsvis finns det nu ett knappt tiotal i drift. De importerade grönsakerna är också oftast vakuumkylda för att klara den långa transporten.
Här följer en bildkavalkad från projektet.
Näst byråkrati och dåliga väderprognoser är hård vind ett av odlarens gissel. Väderprognosen utlovade en 8-9 sekundmeter till idag och det tänkte jag att gårdagens planteringar nog klarar. Då varmare väder också utlovats tyckte jag att det var onödigt att dra väv över det nyplanterade. Idag friskade det i så pass att jag bad dottern åka förbi åkern när hon kommer på jobb. “Det blåste inte så farligt där på åkern” sa hon när hon kom, “det går nog att plantera”. Så jag ajournerade spannmålsådden och vi for för att plantera sallat. Vinden friskade dock i ytterligare och blev väldigt byig, det blev problem att se då det blåste jord i ögonen och bäddplasten hotades slitas loss. Så istället för plantering blev det att sätta ut mera krokar för att hålla plasten på plats för här höll “levebrödet” på att blåsa iväg. Andra kanske tänker mera på att blåsten mest ställer till problem för båtfärden till sommarstället, bekymmersamt det med 🙂
Den jag lånar såmaskin av fick sitt sått i går så nu återupptar jag spannmålssådden efter en paus på 3 veckor. Kornet jag sådde 27 april har efter långsam groning på grund av låga marktemperaturer äntligen grott och för att det inte skall bli alltför stor skillnad i utveckling borde jag nu få resten i jorden. En titt på väderprognosen visar risk för hårt regn på natten till tisdag vilket kan leda till hård skorpa och problem med uppkomsten, men ett är säkert och det är att väntar jag ut regnet så kommer det inget så det är lika bra att så. “Friskt vågat är hälften vunnet” sägs det ju och som det ser ut nu så tror jag att de som vågade så tidigt har turen på sin sida i år. Ett annat år kan det vara tvärtom! Värmen vi fått nu sent om sider förkortar hur som helst groningstiden så risken för störningar under uppkomsten minskar med sådd i varm jord. Vi vet till hösten vad som var det rätta!
