Etikett: spannmålstorkning

Soltorkning av vete

Nu kan jag berätta hur det gick att torka höstens veteskörd. Principen är att låta den ligga i torken (kalluft) över vintern då vetets fukthalt är under 20 % och dess temperatur under noll. Det betyder att bakterietillväxten har avstannat (det möglar inte).

I fjol så var vetet ganska torrt redan vid tröskningen så ingen torkning behövdes alls på hösten. Däremot blåste jag kall luft genom säden för att få ned temperaturen.

På våren måste man vänta tills det blir sol och torr luft flera dagar i sträck. Det är bättre att vänta innan man börjar torka för då säden blir varm så borde den torkas ned ganska fort. I år gick det utmärkt. I diagrammet nedan ser man att jag började torka den 9 maj (den första toppen på det blå diagrammet) och slutade den 12 maj.

Elförbrukning 8-12 maj 2023

Toppen går över 12 kW därför att jag använde två fläktar och all elförbrukning finns med. Den högsta toppen är omkring klockan sex på eftermiddagen då vi vanligen äter så matlagningen är med i elförbrukningen. Det gula diagrammet visar elpriset som var riktigt lågt mitt på dagen då fläktarna var på. Den gröna linjen visar temperaturen som var hög mitt på dagen. Det är viktigt för varm luft binder mera vatten än kall luft. Man ser att vi torkade ungefär mellan klockan 12 och klockan 7 på eftermiddagen. Det var lägst luftfuktighet på eftermiddagen – ibland under 30 %. Helt perfekt väder för torkning.

Den 13 maj blåste jag ännu litet på vetet men på bilden nedan ser man att torkningen börjar vara avslutad. Den svarta linjen (inkommande luft) börjar vara nära de andra linjerna som visar utkommande luft för de åtta torklårarna. Då skillnaden är stor mellan in- och utgående luft så torkar säden men då skillnaden är liten så torkar den inte mer.

Torktemperatur för inkommande (svart) luft och utgående per lår

Då Henrik mätte vetets fukthalt så var det 12 maj redan under 14 % i alla lårar och under 12 % i två av dem. Det är bäst att ha litet marginal ifall torkningen blivit ojämn. Allt skall vara under 13 %.

Jag uppskattar att elpriset för torkningen i år totalt var omkring 80 cent …

Även om det tillkommer elöverföringsavgift och elskatt så är det nog den billigaste torkning jag varit med om. Så det lönade sej att installera solpaneler och övergå till börselpriser.

Slå det om ni kan i varmluftstorkarna.

Rågen torkas.

Det blev som sagt lite väl tjockt lager i golvtorken eller nästan en meter djupt, så nu får vi se om jag klarar av att få det torkat utan kvalitetsförluster. Hittills har det inte varit något problem att hålla rågen kyld och det utlovas torrare väder med relativ fukt% ner mot 50% i kommande vecka så då borde det väl torka bra.

Borrmaskin med skruvliknande borr för att lufta spannmål.
Borrmaskin med skruvliknande borr för att lufta spannmål.

Det blev en hel del tilltrampat innan det som lämnade utanför dörren var inne under tak och rågen utjämnad så för att jämna ut luftmotståndet “borrade” jag igenom hela satsen. Den skruvliknande “borren” fick jag tacknämligt låna av en granne. Relativt bra gick det att blanda om men det tog lite tid och borrmaskin fick nog slita hårt. Det blir väl att konstruera nån typ av borrbalk för att rationellt blanda om hela satsen. Någonting i stil med en balk lika bred som torkgolvet med ett antal “borrar” som går att tilta så att balken drivs framåt. Under balken skulle det kanske passa med någon form av skidor med vilka man kunde ställa in djupet. Har någon av bloggläsarna sett någon dylik konstruktion? Kanske finns det redan på marknaden eller är det något man får lov att snickra ihop själv?

Kollade att luften gick igenom överallt på detta vis.

Golvtorken är kopplad till och regleras med samma system som sköter kylning och ventilation i grönsakslagret. Nisse brukar skriva om att han håller koll på in- och utgående lufttemperatur för att se om torkning sker. I det här fallet så ligger den ingående luftens kanaltemperatur “Duct temperature” på 16,2°C och rågens temperatur “Control temperature” är 13,0°C så lite fuktavgång borde ske eftersom det är 3,2 graders differens.

Säkert kan nån ingenjör räkna ut hur stor avdunstningen är i det aktuella fallet 🙂

Statusrapport från golvtorken vid rågtorkning.
Statusrapport från golvtorken vid rågtorkning.