Etikett: teknik

Precisionsodling.

Läste en artikel om den digitala revolutionen i jordbruket i NyTeknik , tyvärr så gav inte kommentarerna till artikeln något mervärde. Kanske kunde vi få till lite bättre och konstruktivare debatt här?

Precisionsodling eller vad man nu ska kalla det när det är frågan om att tillföra och göra odlingsinsatser i rätt tid och mängd är vad jag menar här. Att man som i mitt fall precist placerar plantor på rätt avstånd och i raka rader kunde också kallas precisionsodling men det är inte det jag syftar på denna gång. Kanske om jag använde mig av gps-teknik för att rätt placera raderna så kunde det omfattas av precisionsodlingssystemet.

Jag har väl försökt mig på att t.ex. bevattna och gödsla enligt nån form av behovsbedömning men det har inte gjorts med desto större tekniska hjälpmedel. Oftast är det regnmängder och uppskattad avdunstning, tillväxt och okulär bedömning av plantornas färg samt eventuella kvävemätningar med jordmånsväskan som stått som beslutsunderlag. Inte speciellt avancerat med andra ord.

En liten försmak av att mera precist och med hjälp av avancerad teknik tillföra gödsel fick jag härom veckan då jag testade att tilläggsgödsla rågen med hjälp av N-sensor utrustad entrepenadspridare. Rågen var ju väldigt ojämnt utvecklad och fältet innehöll en hel del svaga partier som det knappt lönar sig att satsa ytterligare insatser på så jag tyckte att det var ett bra objekt att testa dylik utrustning på.

N-sensor utrustning för styrning av centrifugalgödselspridare.
Det blir många skärmar att hålla koll på när tekniken gör intrång i hytten. Vore nog dags för standardisering så att det mesta kunde skötas via traktorns egna skärm.
Intressant att se hur N-sensorn tolkat växtligheten.

Sen gödslingen har tillväxten varit snabb, ja t.o.m. lite för snabb för jag hann inte ge de bästa partierna den stråstärkningsbehandling som jag hade avsett göra innan den gick i ax. Den når mig nu under armarna och blir antagligen manshög innan stråskjutningen avstannar. Så dess vidare öde står nog och faller med vädrets makter. Hoppas ändå hinna ta mig tid för att utvärdera “projektet”.

Om någon av läsarna har erfarenheter av dylika mackapärer eller annan precisionsodlingsutrustning så vore det intressant att ta del av Era erfarenheter.

Framtidens mat.

Vetenskapsredaktören Marcus har nu och då pratat om 3D-skrivare och det samt det i Kvanthopp pågående E-nummerlotteriet har fått mig att dra mig till minnes lite filosoferande kring framtidens mat. Och det kan ju vara passligt så här i slutet av fastetiden att fundera på mat som omväxling till alla skogsrelaterade inlägg.

Det har gjorts försök att med 3D-skrivarteknik framställa konstgjort kött och om det lyckas så kan väl det mesta i matväg framställas på samma sätt. Hur det egentligen går till har jag inte mycket kännedom om men nån form av biomassa måste väl utgöra grunden? Och det får mig att för min inre syn se jordbrukaren producera någon ensilageliknande produkt som processas industriellt till lämplig konsistens.

För att rationellt hantera matproduktion och för att bibehålla tankar kring färskhet och närproducerat borde de olika maträtterna “skrivas” ut i köket, det må sen vara frågan om storkök eller hemma i den egna lilla kokvrån. Om det här slår igenom så är supermarketarnas livsmedelsavdelningars era över för jag antar att leveranserna av den behövliga biomassan kan göras direkt till kunden. Lämpligast kan det ske med samma typ av tankbil som används för pälsdjursfoder. Varje kök förses med en behållare eller silo av lämplig storlek dit tankbilen levererar lämplig mängd biomassa med jämna mellanrum.

Den i köket placerade 3D-skrivaren tar sen från behållaren åt sig biomassan anefter behov och tillsätter färg- och smakämnen enligt de förprogrammerade recepten som finns lagrade i dataminnet och “skriver” sen ut maträtter med rätt form och konsistens. Kanske behövs ytterligare nån form av upphettning i ugn eller Micro innan rätten är klar.  Det här kan säkert helautomatiseras så att man via “nätet” kan ge orders om vad som önskas till frukost, lunch eller middag för dagen så att maten är klar vid den tidpunkt man önskar.

Vad tror ni? Är det här utopier eller är det möjligt? Och i så fall är det en utveckling vi vill ha? Ni får gärna kommentera eller vidareutveckla mina tankar.

GLAD PÅSK!