….i går kväll i en kommentar åt vår aktiva inläggskommenterare “Micke”.
Nordanvinden mojnade och himlavalvet klarnade upp vilket i kombination med torr jord utan värmemagasinerande fukt ledde till att temperaturen på låglänta marker snabbt föll till minussidan på Celsiusskalan.
Så trots att lokaltidningen i en artikel försäkrade att det inte förelåg någon risk för frost vid kusten så offrade jag några timmar nattsömn med att på småtimmarna täcka över de frostkänsliga gurk- och pumpväxterna, bönorna och kryddorna samt även potatisen. Konstaterade nog i morse att uppoffringen lönade sig då de pumprankor som inte rymdes under väven var frusna.
1.8.2019 Nattfrosten gjorde åter ett besök i odlingarna denna sommar.
Jag nämnde här tidigare att det är torrare i år än torråret ifjol, med torrare menade jag då att det fallit mindre nederbörd hittills denna växtsäsong. Orkade då inte leta fram siffrorna men gjorde nu ikväll en siffermässig jämförelse. Ifjol föll här på gården 5,5mm i maj, 63,8mm i juni och 66,4mm i juli, sammanlagt 135,7mm. I år är siffrorna följande: 61,3mm i maj, 36,1mm i juni och blott 17,8mm hittills i juli (det återstår ju ett dygn av månaden), sammanlagt 115,2mm.
Folk tycker ändå att det varit fuktigare i år och visst säsongstarten i fjol var torr med problem vad gäller etableringen av grödorna vilket å andra sidan ledde till att det som grodde utvecklade ett starkare rotsystem än i år då fukten var närapå optimal i inledningen. Nu då grödorna börjar svälla till och mogna är vattenbehovet stort men rotsystemet svagare. Ändå så har grödorna klarat sig rätt hyffsat så länge det var svalt väder och utvecklingen långsam, den senaste veckans värmebölja visade dock tydligt att nu hänger rotsystemet inte med. Det ledde till kvalitetsproblem hos grönsakerna och brådmognad i spannmålen. Jag noterade efter ett par dagars värme att spannmålen började gulna nerifrån. Nån botaniskt slängd läsare kanske kan förklara saken bättre men jag tror att växten på så vis helt enkelt aborterar de äldsta bladen för att minska avdunstningsytan och koncentrera vätskeströmmarna till de svällande kärnorna. Likaså ser man hur björkarnas löv gulnar och faller av.
Bevattning a och o.
Jag har under säsongen försökt säkerställa vattentillgången genom att dämma upp i bäcken som passerar majoriteten av årets grönsaker men den ringa nederbörden gjorde ändå att magasinet tog slut just nu då vattnet hade behövts som mest. Man får nog konstatera att bevattning är lika viktigt som gödsling av grödorna om inte annat så för att säkerställa god kvalitet hos grönsakerna. Jag vet nu inte riktigt hur jag framledes ska kunna fixa tillräckligt med bevattningsvatten. Vattendragen som korsar de flesta av mina marker är för små för att klara intensiv grönsaksodling.
Jag har sett hur man runtom i världen bygger vattenmagasin och bassänger är ett alternativ som kan tänkas på de egna åkrarna men kanske inte så lämpligt ifråga om arrendemark. Billiga blir de säkert inte men det blir det inte med undermålig skörd som resultat av vattenbrist heller. Problemet är ändå att jag har för lite mark där det vore möjligt att odla grönsaker. Den 4-5-åriga växtföljden skulle innebära att jag utnyttjade den dyra bassängen alltför sällan och med största sannolikhet så skulle säkert det år jag har grönsaker på åkrarna runt bassängen bli ett fuktigt år med litet bevattningsbehov.
Långa ledningar antingen nedgrävda plaströr eller utlagda slangar typ dem som används vid rampspridning av sväm är ett annat alternativ men kostnader på tiotalet euro per meter slang avskräcker speciellt som det säkert skulle fordras flera kilometer slang.
Att byta ihop eller arrendera mark nära vattendrag med tillräcklig vattenföring är ett tredje alternativ men det är inte heller lätt att få till tillräckliga arealer på en och samma plats har jag på känn. Det är dessutom lite tunnsått med tillräckligt stora vattendrag i närområdet.
27.7.2019 Bevattningsvattnet slutBevattning av nyplanterad sallat. Det sista vattnet sattes till den nyplanterade sallaten för att få dem etablerade i det torra och heta vädret.
Markerna häromkring har ändå rätt hyffsad kapilaritet och vattenhållande förmåga men en 30 mm vatten per vecka borde nog tillföras om inte som regn så i form av bevattning. En som i mitt fall 15 hektars grönsaksodling skulle med andra ord kräva ca 4500m³ vatten i veckan eller i runda tal 18000m³ i månaden och kommer det som nu i år blott 17mm regn i juli så borde det tillföras ca 15000 m³ som bevattning om jag nu räknat rätt? En bassäng för 2 månaders behov skulle kanske behövas för att vara på säkrare sidan? Jag tar gärna emot synpunkter och förslag på hur detta kunde ordnas på bästa (läs billigaste) sätt.
Jag förundrade mig över vad folk äter nu i ett tidigare inlägg och hade mina aningar om att det var vädret som hade sitt finger i spelet. Verkar trots allt ligga nåt i mina funderingar för i takt med att temperaturen steg så pass att hästflugor och bromsar vaknade till liv, vilket dom brukar göra vidpass 22°C, så började telefonen vakna till liv. Det var likadant 2017 då det var svalt så blev det en del sallat att fräsa ner medan den gick bra åt i värmen ifjol. Hade redan i vintras lite på känn att jag borde ha minskat sallatsarealen något inför säsongen men då en hel del köpare som annars inte brukar höra av sig i vintras ringde och meddelade att de är intresserade av våra produkter så körde jag vidare med samma odlingsplan som tidigare. Vilket resulterade i att fräsen fick jobba igen.
Matsvinn var det här.
Nu går det som sagt bättre åt men det är svårare att få fram förstklassig vara och framför allt kroppsligt tyngre att skörda i det varma vädret. Vi försöker börja före 6 om morgnarna och det går hyfsat framåt 8-tiden men arbete finns ju för hela dagen (och natten med).
Torrare än ifjol.
Många pratar fortfarande om torråret 2018 men faktum är att det regnat mindre i sommar än det gjorde i fjol. Däremot fick vi mera regn i maj i år än året innan då vi fick endast 5,5 mm regn i maj. Orkar just nu inte verifiera mina uppgifter men ett snabbt överslag ger vid handen att så är fallet. Det som räddat växtligheten så här långt är det svala vädret som medfört att växterna vuxit långsammare och inte behövt så mycket vatten som i fjolårets långvariga värmebölja.
Nu då värmen kom så blev det fart på grödorna och därmed ökade vattenbehovet drastiskt så det blev att börja bevattna så mycket man orkar igen. Vis av fjolåret så har jag i år grönsaksodlingarna bra samlade så flyttningen av bevattningsanläggningen är enklare än då när odlingarna fanns på 6 platser och med långa avstånd emellan. Men det gäller inte enbart att ha utrustning, det krävs vatten också. Jag dämde upp i bäcken när flödet minskade och har just och just klarat mig så här långt tack vare moderat vattenbehov, det är ju närmast det nyplanterade som vattnats. Nu går det större mängder åt och flödet är så gott som obefintligt. Hoppet står till att eventuella åskregn ska fylla på med nytt vatten. Dom är dock väldigt oberäkneliga och lokala så inte mycket att lita på.
Bevattning av sålöken.
Lite mera slang blev det att skaffa för att nå alla knutar och valet föll på några rullar brandslang som är lätta att flytta. Jag hade tänkt dra slangen genom trummor under vägen för att inte störa trafiken men det visade sig att de mindre gårdsvägstrummorna antingen var fulla med skräp eller ihopklämda av tung trafik/dålig läggning. Så det blev att dra över infarterna istället, bevattningen sker mest nattetid så det stör inte så mycket och det är ändå rätt temporärt. Grannarna är dessutom förstående så inget större problem såvitt inte det blir nån nödsituation.
Går det inte att dra slangen under vägen får man lov att gå över.
Fördämning av bäcken.Den enkla temporära plankdammen lyckades bra i år. Småsprinklers igång i bakgrunden.
Under den gångna veckan har vi fått 57,8 mm regn (måndag 6.1, tisdag 0.1, onsdag 6.3, fredag 30.3, lördag 15.0) vilket någotsånär motsvarar långtidsmedeltalet för juni.
18062018 månadens första regn
Föregående regn hade vi 3 och 4 maj (5.5 mm) vilket är endast ca 1/6 av det normala i maj. Detta i kombination med värme, sol, blåst och låg relativ luftfuktighet gav oss den torraste försommaren i mannaminne.
Korta nätter.
Torkan har också gett mig en hel del extra arbete och speciellt korta nätter då bevattningen oftast blir till nattarbete. Därför har det blivit glest med inlägg här på bloggen, jag beklagar men jag har inte orkat skriva något då arbetsdagarna ofta blivit över 20 timmar långa. Samtidigt har man känt sig väldigt frustrerad då vädret skulle ha möjliggjort ett snabbt och smidigt vårbruk i och med att inga uppehåll på grund av regndagar behövts. Det hade faktiskt känts bättre om vädret begränsat vårbrukets framskridande än den egna otillräckligheten. Nu blev sådd och grönsaker väldigt splittrat då det helt enkelt inte gick att så eller plantera om inte bevattning före, under och efter planteringen kunde ordnas. Vi har ju annars fukthållande jordar men ytskiktet där de nyplanterade växternas rötter finns torkade ut så snabbt att rotsystemet inte hann utvecklas innan växten torkat bort.
Nu är det bråttom med bevattningen.
Splittrad odlingsareal.
Nu råkar jag dessutom i år ha grönsakerna på 6 olika platser visserligen inom en 10 kilometers radie men att dagligen flytta runt bevattningsutrustningen mellan de olika platserna tar tid. Och därtill råkar 4 av platserna vara förlagda till åkrar med begränsad vattentillgång i form av mindre bäckar och utfall. Normalt brukar deras vattenföring vara tillräcklig framåt midsommar men i år minskade flödet snabbt då skogen varifrån vattnet i huvudsak kommer snabbt lövades och trädens vattenupptagning steg snabbt. Det blev att bygga dammar för att på så vis samla lite vatten mellan bevattningarna. Med facit i hand borde man skolat upp nån i personalen att ta hand om bevattningen, min son brukade tidigare sköta om bevattnandet och kunde det där men han finns som bekant inte hos oss längre, för det har nog varit ett heldagsjobb att se till att det fungerar. Pratade med en kollega häromdagen och han berättade att han hade satt 2 personer på bevattningen, visserligen odlar han lite större areal än oss.
Små enkla dammar för att samla vatten tillräckligt för några timmars bevattnande.
Det är från och till i sommar ………. under midsommar och veckan efter hade vi flertalet frostnätter och nu meddelar nyheterna att sommarens värmerekord har satts här i Korsholm. Att det är varmt känner man minsann av i skörde- och skötselarbetet ute på åkern. Vi försöker skörda tidigt på morgonen då växterna har kvar lite av nattfukten och det är en aning svalare och lättare att jobba. Men det är bara ett par timmar innan det är olidligt varmt och arbetet måste fortgå annars växer grödorna och ogräsen en ur händerna och växer gör det trots allt ännu. Hur länge till är ett stort frågetecken för regnen lyser fortfarande med sin frånvaro. Ja ett 10 millimeters åskregn på 20 minuter med sockerbitsstora hagel fick vi förstås under veckoslutet. Visserligen fuktade det på lite men haglen slog också sönder en hel del sköra växter. Tack vare åskregnet kunde vi i alla fall få årets nästsista plantering i jorden för bevattningsvattnet är slut. Försökte mig på ytterligare en bevattning vid “älven” i byn men efter en timmes körning var också den tömd.
Charlotta tog till “ollstråmpona” när hon sökte svalka på vattenskidorna medan jag försöker kyla ner “hjärnkontoret” med ett svalkande sallatsblad. Det är bara att byta blad när kyleffekten tynar, alla sätt att försöka hålla sig pigg i arbetet när temperaturen överstiger +30 grader är värda att pröva 🙂
De nyplanterade sallatsplantorna får lite första hjälp tills de rotat sig. Finns det inte bevattningsvatten i bäcken får man försöka köra dit lite vatten på annat sätt………
Kråkjävlar
Det är inte enbart trädgårdsbonden och växterna som lider av torkan och värmen utan också fåglarna söker vätska från saftigare växtdelar. Vill jag tro i alla fall. För inte kan det väl vara så att dom härjar i odlingarna enbart för att jävlas? De brukar vara problem den här tiden annars också då kråkfåglarna med årets ungar samlas för att göra upp rangordningen i flocken men torra somrar tycker jag mig notera större problem. Fast nog kan det väl också vara så att dom försöker demonstrera sin styrka och illvilja genom att riva upp och slänga omkring de av oss med stor möda planterade växterna. På den gamla goda tiden skötte småpojkarna i byn om att plundra kråkbona på ägg och flockarna höll sig av lite moderatare storlek men nu rör det sig om flockar på hundratalet individer och skadorna blir omfattande redan av en kortare tids vistelse i odlingarna. Hur som helst så är det inte roligt när man trött och svettig får se spåren av deras framfart.
Kråkorna fick nog söka sig på högre höjder när trädgårdsbonden anlände till åkern…….
….för gud nåde den kråka som jag fått tag i efter att jag sett vad dom ställt till med.
Rött verkar dom ha en speciell förkärlek till……..
….men också kinakål……
…. purjo….
…. och broccoli går an.
Tyst morgon
Det är inte enbart i odlingarna som kråkfåglarna härjar. Här hemma på gården brukar jag glädjas åt tiotalet häckande svalor -ja jag tycker inte illa om alla fåglar- men i år har dom också haft det motigt. Första omgångens ruvning stördes av det kalla junivädret och flera ungar strök med antagligen på grunda av bristande tillgång på föda. Men när värmen kom blev det liv i luckan och några dagar efter kläckningen var det under ett par dagar riktigt livfullt då ett par skatungar bestämde sig för att kalasa på de nyfödda svalungarna. Trots att de flesta svalbon var välplacerade utan möjlighet till sittplats för marodörerna lyckades de få hål på bona så att ungarna trillade ut. Två morgnar senare var det dödstyst på gården och alla 16-17 svalbon var tömda. Hussvalorna flyttade genast men några par ladusvalor sitter fortfarande nu som då på kroppåsen och funderar. Ett par ladusvalor som har sitt bo på farstuverandan har i alla fall bestämts sig för att göra att tredje försök i sommar. Få se om det reparerade boet får vara i fred denna gång?
Efter att svalboet tömts på ungar av skatorna för andra gången i sommar gav hussvalsparet upp och drog iväg.
Mitt i guidningen av mina värderade bloggkollegor genom Solf centrum fick jag en olustig känsla av att allt inte stod rätt till med bevattningen. Jag lämnade sålunda kollegorna att utforska byn på egen hand för att bege mig till åkern och när jag kom fram konstaterade jag redan på håll att det inte kom något vatten ur rampen. Jag hann befara att något havererat och skulle komma att kosta mig multum euron att reda upp. När jag klev ur bilen hörde jag traktorn brumma snällt så det var inte den som havererat i alla fall tänkte jag något lättad. Men vad nu då sa jag halvhögt för mig själv då jag efter att ha stannat traktorn såg att ån eller numera älven var tom på vatten. Det var något som jag inte trodde var möjligt, men tydligen så har den långa frånvaron av nederbörd lett till att flödet är närapå obefintligt.
Platsen där pumpen är placerad ligger ungefär 2,5 m över havsnivån så jag har alltid räknat med att ån skulle fyllas på bakvägen från den närliggande stadsfjärden vid lågt flöde. Tydligen så är nu också havsnivån lägre än normalt på grund av högtrycket.
Intuitionen att det inte stod rätt till räddade nu mig från extra kostnader. Bevattningen fungerade när vi passerade åkern på väg till byns centrum en stund tidigare så torrkörningen av pumpen hade på sin höjd pågått högst någon minut då inte ens den vattenkylda hundskitspackningen hunnit gå varm. Nu på morgonen hade vatten runnit till så pass att jag kunde slutföra bevattningsdraget och allt verkade fungera som det skall 🙂
Under natten hade så pass mycket vatten runnit till att bevattningen kunde slutföras.
Vadå Solf Älv?
Någon tycker säkert att det är att ta i att kalla det där diket för älv. Faktum är vad jag förstått att det utrycksfulla finska språket saknar ord för å och i och med det så kallas Solf å för Sulvanjoki på finska vilket på svenska blir Solf älv. Ån som jag fortfarande föredrar att kalla den lär hur som helst uppfylla storleken på avrinningsområdet för att kallas “joki” när klassifieringen förenhetligades för några år sen. Att en älv torrläggs med en lite traktorpump har jag inte hört om förut.
2006 hade vi också ett rekordtorrt år med fiskdöd som följd och att torrläggningen av vattendragen nu sker så pass tidigt som under förra halvan av juli är oroväckande. Om inget regn kommer hur kommer det då att se ut om några veckor?
