Av jord – en bok om människorna bakom vår mat – heter en i mitt tycke välskriven bok av Johanna Granlund. Visserligen är jag lite jävig i mitt omdöme eftersom jag är en av människorna som presenteras i boken men hur som så handlar det om vår mat och som titeln säger om jorden varifrån allt har sin början och till sist också sitt slut – Av jord är du kommen – jord skall du åter varda.
Och det är just jorden som jag här vill slå ett slag för.
En bördig jord är kanske den viktigaste grundstenen i matproduktionen och det förvånar mig att den vördas och värderas så lågt. Speciellt svårt har jag för att godta när bördig åker sätts under bebyggelse och asfalt. Förstår inte planerarna att det är en ändlig resurs som det är frågan om. God och bördig åkerjord är inget som man bara så där rekonstruerar, den är ju resultatet av en långvarig process som egentligen pågått allt sen senaste istid.
Vi bönder förstår värdet av god jord, vissa har till och med emigrerat för att söka efter områden med bördigare mark, åtminstone har bilden som Vilhelm Moberg’s Karl-Oskar återger när han med en käpp mäter matjordsdjupet i Minnesota och jämför med den steniga jorden i Småland etsat sig fast i mitt minne. Tyvärr så är det inte lika självklart att dom som deltar i urbaniseringsprocessen, vissa kallar det utvecklingen, av våra samhällen känner till den goda jordens värde. Kommentarer som man tog del av när olika sträckningsalternativ för Hamnvägen till Vasklot diskuterades kunde ofta handla om något nedvärderande uttalanden som “några hektar åker och några bärbuskar” när vi bönder förespråkade alternativ som inte skulle gå över åkrarna eller klyva byarna itu.
Nu påminns jag åter om hur lågt åkerjorden värderas när jag läser dagens Vasablad där en illustration över Teslas batterifabrik presenteras. Den tilltänkta fabriken må vara en bra sak men varför i all fridens namn måste den placeras mitt ute på slätten. Av bildtexten att döma så är det Vasa stad som står för illustrationen och den berättar om hur lite den bördiga jorden respekteras. Är det ren håglös slentrian eller omedvetenhet om varifrån vår mat härstammar som gör att man presenterar dylikt?
Jag skrev att bönderna känner den bördiga jordens värde men ändå ser man nu som då hur matjorden skyfflas ihop för att transporteras bort och oftast föras till nybyggda områden för att i värsta fall bli grunden för någon enkel gräsmatta. Om det sen är okunnighet om hur viktig jorden är eller om det är av ekonomiska orsaker låter jag vara osagt. Visserligen får man “enklare” och anspråkslösare grödor att växa också i den jord eller alv som ligger under matjordslagret efter att den kalkats och gödslats upp. Men mer krävande grödor som flertalet av mina grönsaksgrödor kan man svårligen få att lyckas i den jord som lämnar kvar efter att ytlagret skalats av. Också på en del av mina åkrar har förra ägaren låtit matjorden transporteras bort så jag skriver av egna erfarenheter från dylik verksamhet.
Jag skrev att den bördiga jorden svårligen kan rekonstrueras och så är det nog även om det inte är omöjligt. Bördig jord består ju av olika mineral, mikroorganismer med mera och bördigheten bestäms långt av humushalten som i sin tur härstammar från olika långt nedbrutet organiskt material. Alla som sysslat med kompostering känner till det här och vet att det går att återskapa matjorden i mindre skala men inte så att man kan täcka större markområden för att göra åker.
På tal om kompostering så snubblade jag för en tid sen över följande video på Youtube som på sitt sätt beskriver processen kring bildandet av bördig jord. Kanske är komposteringens saga all och det finns bättre sätt att “göra jord”? 🙂
Dylika funderingar en dag då fosterlandet firar sin självständighet……..