väder – Sida 39 – Bondbloggen

En början och ett slut.

Säsongsslut?

Det börjar vara till ändan med skogsföret, närmare tiotalet plusgrader och hård sydlig vind tär hårt på snön och isen i körspåren. Skulle det ha varit vindstilla hade det i de djupa skogarna tagit någon dag längre innan värmen fått effekt. Någon dag till borde väl föret ändå hålla även om det redan igår blev lite isbrytareffekt över körandet. Isen brast anefter jag körde framåt men tack vare god fart hann jag inte sjunka dit, det här var nu på ett dike där jag inte kört tidigare i vinter så det var inte lika djupt fruset som där jag packat till snön hela vintern. Jag körde ut det mesta igår men ett par lass har jag kvar i skogen och så har jag nog tänkt hinna hugga lite till också för att få ihop lite mera björkmassaved. Jag måste väl kolla med uppköparen om dom vill få ut virket innan menföret kommer och vägarna stängs för tyngre trafik. Vi får väl se……. nu idag var det så hård vind att det fanns bara en riktning plus minus 15° att fälla träden i så en del fick jag lämna då fällriktningen inte passade dessutom brast sågkeden mitt i allt så det blev att åka hem lite tidigare.

Vägen hade torkat upp bra i solen och blåsten så jag tog av kedjorna på framhjulen och lastade på ett lass flisved (skårved) för att ta hem då det nu gick utan att det stänker en massa sand och skit på fönster och ved. Att våren är på väg märker man speciellt när man hanterar björkarna, det är nästan så att man tycker att kraften håller på att gå ur en när man brosslar (plockar ihop) virket. Saven stiger och lassen blir tyngre för varje dag.

Ännu ett flisvedslass till upplaget för att torka över sommaren och till värme inkommande vinter.

Säsongstart!

Om det nu är lite oklart om det blir ett avslutande av skogsarbetet så är det ett faktum att odlingssäsongen har inletts. Vi har nämligen sått de första grönsaksfröna ikväll och gumman har också pillat ner lite blomfrön de senaste dagarna. Om några dagar har fröna grott och då skall också växthuset vara i ordning för att ta emot plantorna. Det är det nu inte som ni förstår när allt sitter i ett men det ska väl ordna sig även det, dagarna är ju lite längre nu så det är lättare att töja ut arbetsdagen något 🙂 Dessutom är det lättare att komma igång tidigare på morgonen nu efter att klockorna ställts om till sommartid.

Det börjar bli trångt i så- och groningsrummet där sådda purjo- och blomfrön står för att gro.

Skogsföret som bäst.

Nu är det fint i skogen, några grader minus, sol och snöfritt i träden. Ni får hålla tillgodo med ytterligare ett skogsinlägg för det är skogsarbetet som gäller för tillfället tids nog blir det att skriva om annat. Jag börjar ha dikeslinjerna röjda men försöker tillika hinna med en nödvändig gallring av beståndet på mossen. Återstår ännu en knapp hektar så få se om jag hinner.

Det höll på att bli lite blött i veckan men nu har det frusit till igen så det bär för lassen. Tyvärr blev det lite halt i backarna när den smältande snön frös till is, isen blev så hård att kedjorna på framhjulen inte riktigt får grepp då vikten i traktorns framända inte är så stor med fulla lass. Därför blev det sent ikväll då jag blev tvungen att samla ihop en massa ris för att bygga risbädd för att få fäste i backarna i skogen, kanske skulle det inte varit så dumt med dubbarna i bakdäcken som Micke rekommenderade.

Jag körde ut det mesta i början av veckan då prognosen lovade varmt och tog också hem ett lass på onsdagen men då hade grusvägarna redan kastat snötäcket så virket blev nedsmutsat med slask och sand. Jag blev faktiskt tvungen att tvätta flisveden vid hemkomsten annars skulle nog flisningsentrepenören hamnat på en extra vässning av betten. Då det åter utlovades kallare väder så fortsatte jag avverkningen men tog bilen eftersom jag inte kunde köra ut eller köra hem virke så nu har jag åter virke liggandes i skogen. Så det blir att passa på att ta hem ett lass för dagen så länge föret håller.

17.3.2016 Inget före för att köra hem ved.

Maskinell avverkningshjälp.

Jag lovade i inlägget i samband med skattedeklarationen vid senaste månadsskifte återkomma till ett extra oplanerat projekt så det gör jag nu när vi ändå är inne på skogstemat. Det var nämligen så att skogsteknikern ringde och undrade om de skulle få köra ut virke som avverkats på ett närliggande skifte längs rån till mitt skogsskifte då de inte fick ut virket åt det hållet de hade planerat på grund av att det var för blött. Nu var det bara det att vägen i rån hade vuxit igen och det skulle ta mig någon dag att hugga upp tillräckligt brett för deras maskiner. Och det hade jag inte riktigt tid med då jag borde ta itu med skattedeklarationen.

Jag hade tillsammans med rågrannen tidigare under hösten planerat hugga upp rån för att ta itu med gallring av skiftet i fråga men då det blev möjligt att hugga på mossen så flyttade jag dit istället. Så rån var fortfarande igenvuxen och nu stod skotarn redo att köra ut virket. Nå det löste sig på så vis att de lovade att hugga upp rån om jag märkte ut vilka trän som skulle bort. Det var med kort varsel men jag hann precis märka upp rån innan skördaren kom. Samtidigt fick jag ta del av hur snabbt det går att avverka med maskin, visst hade jag sett på när Erik körde skördare men jag hade nästan glömt bort hur fort det faktiskt går. Det blev lite motigt att fortsätta med motorsågen för några dagar men nu då solen lyser och snön försvunnit ur träden så är det inte så illa med manuellt avverkande igen 🙂

Det är stora maskiner så rån blev lite bredare upphuggen än vad den skulle ha blivit om jag huggit upp den för mina maskiner. Nå nu är det i alla fall inget tvivel om att rån inte syns 🙂 Tyvärr hann inte spåren frysa till innan utkörningen med skotarn så det blev ställvis lite väl djupa spår, få se om det går att ta sig fram med traktorn i fortsättningen.

Tunga maskiner lämnar spår i skogen. — Tunga maskiner lämnar djupa spår i skogen.

När tiden är betydelsefull.

I går och idag har sysslor där tiden har betydelse varit i fokus. Igår gällde det att på möjligast korta tid avverka 52 km i BotniaVasaspåret och ikväll kl. 23:59 går tiden för inlämnandet av växthusstödsanmälan och skattedeklarationerna ut.

Två av skattedeklarationerna, pojkens dödsbos och en sammanslutning klarade jag av i början av eftermiddagen och dem lät jag yngsta dottern lämna in i pappersformat direkt till skattebyrån i stan i samband med andra ärenden. Jag har inga bank- eller katsokoder för dessa så det är bäst att göra dem på gammalt vis, likadant gjorde jag med bränsleaccisanmälan. Mina skatteblanketter, 2, 2c och momsdeklarationen skötte jag däremot elektroniskt för första gången. Och tur var det för det görs automatiskt en koll av materialet innan det sänds och det ledde till ett felmeddelande i en av punkterna. Vid en ny genomgång av materialet visade det sig att jag vid omläggningen av ett banklån kontofört uppgifterna fel. Det tog en liten stund att hitta felet men nu är det fixat. Hoppas jag, för det har nu på heder och samvete utförts och skickats in. Visst är det behändigt med elektronisk anmälan när det fungerar men ändå känns det lite osäkert om uppgifterna gått fram till rätt adress när man inte själv handgripligen lämnar in deklarationen.

Också växthusanmälan sköttes för första gången via vipu programmet som denna gång fungerade snabbt och smärtfritt. I det fallet får man en kvittering till e-posten som bevis ifall inlämnandet av någon anledning skulle ifrågasättas.

Hann söka efter ansökan om förlängning när felmeddelandet i TYVI-materialet kom, men det behövdes nu inte denna gång :) — Hann söka efter ansökan om förlängning när felmeddelandet i TYVI-materialet kom, men det behövdes nu inte denna gång 🙂

En bild av skärmen får fungera som bevis över att deklarationerna inlämnats i god tid :) — En bild av skärmen får fungera som bevis över att deklarationerna inlämnats i god tid 🙂

Det har sina sidor att lämna deklarerandet till sista stund och visst kunde det ha gjorts några dagar tidigare men de var så fint skogsväder i veckan att jag inte kunde hållas inne. I och för sig var det fint väder idag med men det kunde man ju inte veta då. Dessutom dök det upp lite uppdrag som jag inte hade planerat in, återkommer kanske till det i ett senare inlägg.

Ett evenemang som jag däremot haft med länge i planerna är deltagandet i mitt tionde BotniaVasalopp. Det hade jag inplanerat redan i somras även om jag anmälde mig först till nyår. Det var ju tänkt att det skulle gå av stapeln redan för 2 veckor sen men snöbristen och regnet satte p för det och loppet flyttades fram. Jag tänkte då att det inte var så lämpligt med flera deadlines samma veckoslut men trodde att det kanske inte skulle bli nåt lopp överhuvudtaget i år. Men vädret blev kallare och det kom lite snö så loppet ordnades i riktigt goda förhållanden under gårdagen.

Vädret, min kroppsliga ohälsa och mina aningar om att det inte skulle bli nåt lopp har lite dämpat träningsivern men ändå vill det bli bråttom i spåret då numret hängs på och startskottet går trots att man bara är motionär. Lite märkligt att man vill få det undan på möjligast korta tid då man kunde njuta av naturen, det fina vädret, sällskapet och bespisningen vid saftkontrollerna i stället för att tänja på gränserna till vad kroppen tål 🙂

Nu tävlar jag ju inte om tätplaceringarna men man vill ju åtminstone för sig själv ……. och kanske lite för vänner och bekanta 🙂 ….. bevisa att åldern ännu inte börjat ta ut sin rätt. De senaste åren har det tyvärr lagts till ett par minuter åktid för vart år och jag började komma hotfullt nära 4 timmars gränsen. Så jag bestämde redan innan start att i år skulle jag åtminstone försöka bättra på tiden något trots att de kroppsliga förutsättningarna inte var de bästa. Det fick bära eller brista men jag gick ut hårt och nådde mellantiden i Komossa på min tredje bästa tid. Lite straffade det sig mot slutet och farten avtog något men jag kunde i alla fall gå i mål på min femte bästa tid och 12 minuter snabbare än i fjol. Lite underlättades farthållningen i början av att det var få deltagare och därmed lätt att hålla egen fart från start.

Bra med stöd av skidor och stavar efter utfört lopp :)Foto Ines Tuohimaa — Bra med stöd av skidor och stavar efter utfört lopp 🙂 (Foto Ines Tuohimaa)

En perfekt vinterdag

Det har varit besvärligt väder den här vintern så nu gäller det att ta vara på alla bra dagar. Just nu är det riktigt bra skogsväder. Litet för mycket snö men det gör inte så mycket. Vägarna håller igen efter en del kalla nätter. Den blida snön knäckte tyvärr en hel del granar över hela skogen och vi hade en hel del elavbrott. Men nu går det bra och då man kör hem kan man beundra solnedgången (ifall man hinner hem före mörkret). Solen har vi inte sett på länge så det är trevligt att se den igen.

Idag sågade vi omkull den stora aspen invid garaget. Jag har länge varit rädd att en storm skulle fälla den över husen och visst var den rutten – om än inte så genomrutten som den asp jag fällde där för något år sedan. Den missade ladans tak med någon centimeter men den här stod längre bort. Stubben blev ganska hög men aspen var så tjock att svärdet inte räckte till att såga längre ned.

Det passade bra att fälla aspen idag för den föll över vägen och vi var tillräckligt många att vakta vägen. Brorsan och Henrik var här och högg. Vanligen är jag ensam i skogen men idag ryckte vi ut med två traktorer, en paketbil och tre motorsågar. Paketbilen behövs då vi skall hem mitt på dagen för att äta gröt och dricka kaffe. Och så går det snabbt att hämta det man glömt på morgonen.

Och här har vi Bos-Sestu skogshuggarkompani …

Snö- och pappersarbete

Nu kom det ordentligt med snö så det har varit en hel del snökörning. Först ser det inte mycket ut men då man börjar köra snön i hopar så blir de rätt så stora. Och så är det inte bara gårdsplanen som skall tömmas på snö utan allt som kommit ned från de stora taken – som är större än själva gårdsplanen.

Det var bråttom att få bort snön innan den frös fast så jag har kört snö i ett par dagar nu. Speciellt var det viktigt att få bort vallen utanför torken så att smältvatten senare inte börjar rinna in i torken. Där finns förstås dränering men då det turvis smälter och fryser så fastnar allihop snart fast.

Vi hade ordentligt illväder med blåst och blid snö. Det var hopplöst att skyffla den för den frös fast i skyffeln genast. Stora Zetorn hade också problem för det fanns tyngd i den blida snön. Inne i hytten blev det hett för jag måste ha på värmen och fläkten så att fönsterrutorna inte immade fast. Det är värre vid blidväder än då det är kallt. Varm luft innehåller mycket mera fukt än kall.

På sina ställen har snön från taket kommit upp till fönsterrutorna och om det kommer ned hårda isklumpar så kan de slå sönder rutorna. Det har hänt förut. Men det tar tid att köra bort all snön som fallit ned från taken för det finns inget rum för den på vår gårdsplan utan den måste köras ganska långt ut på åkrarna.

Det är i alla fall ganska roligt arbete att köra snö jämfört med bokförandet och deklarerandet som slår till sista veckan i februari. Förstås kunde man ha gjort det tidigare men det är så motbjudande att det alltid blir uppskjutet och uppskjutet. Men det tar tid att komma in i bokförandet på nytt efter ett helt år. Först då man börjar bli klar så har man kommit ihåg hur det borde ha gjorts.

Det är litet annorlunda i år för nu deklarerar vi för en lantbrukssammanslutning med Henrik. Förr hade vi delat på gården med farsan och då var det lättare men skatteverket krävde i sin stora vishet (eller okunskap) att vi måste bilda sammanslutning – fast det hade gått bra utan förr. Troligen blir det nu ett sågande och förklarande ännu i flera månader …

En annan sak som är annorlunda är att det i år finns mycket mer elektroniska fakturor. Kontotransaktionerna laddar jag också ned i elektronisk form. Men inte sparar det mycket på pappersmängden för jag skriver ut dem i alla fall. Alla fakturor är nämligen olika och det krävs en hel del standardisering innan man kan sätta dem direkt i bokföringen.

Det värsta är att fundera ut vad en kryptisk rad i kontoutdraget egentligen betyder. Ibland kan man gissa sej till vad det är frågan om ifall säljaren är tydligt utsatt. Men så kommer det räkningar från en säljare som har en fullständigt annorlunda betalningsmottagare. Och då har man problem – speciellt om säljaren har sålt fakturan vidare till något finansieringsbolag. Detektivtalangerna sätts på hårda prov …

Och inte får man enkla kontoutdrag från sin bank mera. Var och varannan kiosk är numera “bank” och har en massa olika kort. Först var det trevligt att betala med kort för då fick man en lista på sina inköp men nu då det finns tiotals kort så har det bara blivit värre.

Själva deklarationen har i alla fall blivit enklare. Antalet fält har stadigt minskat – vilket sparar arbete speciellt för Skatteverket. Och så kan man lämna in deklarationen över nätet så man inte mera behöver köra till Borgå skattebyrå på småtimmarna för att stoppa in den genom brevluckan innan de första skattegranskarna kommer till arbetet på morgonen …

Det bär trots allt.

Även här har jag tagit mig tid att sätta på kedjorna på framhjulen och serva traktor och skogsvagn. En service som mest bestod av oljebyten och smörjning samt iståndsättande av belysning. Ingen mörkerbelysning dock som i Nisses fall utan mest att få den för trafiken nödvändiga belysningen i skick. Jag hugger nu lite längre hemifrån och har ungefär 16km landsväg enkel väg att tillryggalägga. Det är annars prima vinterföre med packad snö på de vägar jag kör längs och det är ju tacksamt med tanke på slitaget av kedjorna. Hade det varit bart som det var förra veckan hade jag nog fått ta av kedjorna vid skogskanten. Det var därför jag intresserade mig för dubbarna som Micke tidigare skrev om i kommentarsfältet.

Hur som, så bär det nog att köra i dikena i skogen trots att det ännu finns lite flödvatten efter förra veckans regn. Lite spännande var det nog ändå för ger isen efter sjunker man djupt så man satt nog med handen på ratten och var beredd att styra in till skogs ifall om. Nu igår och idag har det varit fint solskensväder och några minusgrader, riktigt fina vinterförhållanden, snön i träden satt fastfrusen så man fick inte allt i nacken heller. Kanske fryser det till lite i spåren ännu i vinter om det fortsätter så här. Långtidsprognosen lovar dock temperaturer kring nollsträcket under resten av veckan men lite kallare igen under följande, vi får se hur det blir men hoppas kan man ju alltid.

Den gamla isen under flödvattnet håller trots allt och utkörningen kan göras som planerat.