Efter två veckor verkstadsarbete natt och dag (nåja, jag körde bara med två skift och sov litet också) är man i skogen igen. Den här gången med Belarus och gamla lastaren – med en massa nya svetsar. Det är fint – jag hade nästan glömt hur bra Belarusen är i skogen; Bra sikt, fungerande snurrstol och snabb hydraulik. Jag måste köra på tomgång för att lastarens rörelser inte skall bli för häftiga. Och räckvidden med utskjut är över åtta meter. Så lilla lastaren på Zetorn är mera nödhjälp. Jag har också saknat lådan för motorsågen (ovanför framhjulet) så man slipper ta in den i hytten.
Vägarna är ännu bra och starka på mossen så länge man hålls i de gamla spåren och ovanpå kvistarna. Två diken måste jag fylla med virke för att komma över men annars gick det bra att vända och köra. Och till all tur så lovar de kallt ännu i två veckor …
Det kan behövas för där finns ännu en hel del virke. På mossen finns det mest bara dåliga tallar men på dikesvallen fanns det också gran och björk som växt så det blev stock. Tallmosan är ganska långt från allmän väg så det blir en massa körande att få ut virket till tjälfri väg. Men det är mindre bekymmer att köra det till stora vägen så de kan hämta virket när som helst.
Det är ännu bästa tänkbara skogsväder. Vi har -10 grader nu och det har varit däromkring varje natt fastän dagarna har visat plusgrader. Och solen skiner som om den hade betalt för det. 10-dygnsprognosen visar minusgrader hela tiden men sedan misstänker jag att det slår om och blir varmt. Så nu är det bråttom. Som vanligt.
Det har varit bråttom i skogen och orsaken är förstås det fina vädret. Det har inte snöat på länge utan varit kallt och skogsvägarna är rena autostradan. Och då det går bra så skall man ha bråttom för det kan bara bli sämre. Det är också ljust mycket längre nu redan. Men jag har inte börjat så tidigt på morgonen för det har varit riktigt kallt på natten så jag väntar hellre tills maskinerna har blivit litet varmare. Temperaturen kan stiga med 15 grader från sju på morgonen till 10 på förmiddagen. Förstås har jag motorvärmaren på på morgonen men alla oljor är ju kalla efter nattens köld.
Idag körde jag ut årets “bålaträä” (stort träd) som jag skrev om redan tidigare. Det blev fem stora stockar och vagnen var halvfull bara med ett träd …
Lommen (första stocken vid roten) var som sagt 75 cm och gick med nöd och näppe som svarvstock. Men inte ens andra stocken dög till sågstock utan den var för grov så den blev också svarvstock. Inget fel i det för svarvstockarna betalas enligt högsta prisklassen. Enligt tabellen är första stocken närmare en kubikmeter fast mått och andra ännu över en halv kubik. Hela trädet gick då på omkring 2 kubikmeter vilket är ganska ovanligt.
Men ser man på raden med svarvstockar så skiljer “bålagrenen” inte ur så mycket (andra varvet till höger). De andra granarna var också stora. Det blir grovt virke i år. “Pinnarna” till vänster är alltså vanliga stockar …
Vägarna är alltså fina i år och det beror på den djupa snön som jämnat ut alla gropar. Den här vägen var riktigt eländig i höstas med djupa hjulspår. Jag kunde inte ens köra på den med skördetröskan utan måste köra hem över åkrarna. Då trodde man inte att man skulle kunna köra till skogen på högsta växeln. Nu önskar jag bara att det här fina vädret fortsätter så länge som möjligt. Köld men ingen snö, tack …
Det hinner bli ganska sent innan man kört det sista lasset. Jag måste bara ta ett foto inan jag körde hem:
Verkar som om vinterns månadskiften går i tövädrets tecken. Min väderprognos för februari blev inte riktigt lika lyckad som januariprognosen. I början av månaden blev det något kallare och nederbördsrikare än vad jag väntat men ändå inte riktigt långt ifrån vad jag spådde 🙂 Den kalla veckan i slutet av månaden kom däremot helt på skam………. kanske var det ett önsketänkande att det skulle bli för kallt för skogsarbete så att jag utan abstinens skulle kunna koncentrera mig på skattedeklaration. Rikligare nederbörd spådde jag till pågående månadsskifte och det stämde ju ganska bra även om jag nog väntade mig den mera som snö än som regn. Förövrigt ser det ut som om den kalla veckan skulle komma först nu till veckoslutet men den blir väl ändå inte så kall som jag spådde.
Vad gäller prognos för mars så nöjer jag mig med att konstatera att vi går mot vår 🙂
Skattedeklaration
Deklaration hade jag planerat att göra klar i god tid i år men spysjukan tog alla mina krafter i närmare en veckas tid och är man ur slag så lämnar också annat på slarv. Så det blev knappt om tid även i år men jag hann i alla fall få in pappren med närmare en timmes frist till stängningsdags 🙂 Årets deklaration var ändå lite lättare, kanske närmast på grund av att vi inte haft några större projekt på gång under senaste år. Störst huvudbry var det att få till det med återanskaffnings- och utjämningsreserveringarna då det ekonomiska resultatet inte riktigt blev vad man hoppats på i fjol 🙁
Solen som annars lyst med sin frånvaro i vinter tycks hålla sig på god fot med beskattaren. Kanske skall det tolkas som ett tack för slitet med deklaration?
Numera är det möjligt – och det rekommenderas också från skattemyndigheterna – att anmäla deklaration elektroniskt vilket jag också gjorde vad gäller energianvändningsanmälan. Jordbruks-, skogsbruks- och momsblanketten lämnade jag dock in på gammaldags vis i pappersform till skattebyrån närmast på grund av att jag ändå är tvungen att lämna in sonens deklaration i pappersformat då jag inte skaffat nätbanks- eller Katsokoder åt dödsboet.
Det är inte enbart skattedeklaration som hållit mig sysselsatt vid skrivbordet på sistone, idag skulle också odlingsplan för växthusodlingen in. Den blanketten har dock tack och lov sett nästan likadan ut under hela EU-tiden så den är lätt att fylla i, speciellt om man odlar samma växter som tidigare år. Annat som hör till den här tiden på året är finslipningen av de övriga planerna inför odlingssäsongen och en del årsberättelser med mera. Därför har det blivit lite glest med blogginläggen på sistone……. sen “måste” man ju hinna med lite skidåkning också om inte annat så åtminstone lite soffidrott under pågående VM 🙂
Snö och tjälmätning
Precis som under de två de senaste månadskiftena inföll en töperiod lämpligt till snölinjemätningarna. Tidigt på morgonen lyste solen en stund och det skulle ha varit angenämt att vandra längs linjen då men jag var tvungen att slutföra deklaration till först. Sen på förmiddagen regnade det och jag befarade att det skulle återigen bli en våt historia att få mätningarna gjorda men blåsten och uppehållsvädret på eftermiddagen gjorde att skogen hann torka lämpligt innan jag gav mig iväg. Snö- och tjälsituation i skog och mark hade som väntat inte just ändrat sen senaste mätning så får vi inte en kall mars månad kan vi nog räkna med att våren kommer tidigt. Tyvärr betyder det också att skogsföret snart tar slut och jag har ännu en hel del dikeslinjer på mossmark att röja innan våren så det blir nog första prioritet de närmaste veckorna. Så jag hoppas att den nu utlovade köldperioden håller i sig ett tag………
Det har varit flera nätter med riktigt stark fullmåne. Och ändå är det riktigt varmt – nära noll grader. Här sitter man inne och svettas med deklarationen men måste gå ut då och då för att plocka papper från laserskrivaren som finns i stallet (numera arbetsrum).
spådde jag i ett tidigare inlägg och jag tycker själv att spådomen stämde ganska bra in på vädret häromkring. Och det var ju lokalvädret jag spådde. 🙂 Förstår att Nisse där i “östra Finland” tycker att det blev betydligt kallare än vad jag lovade men här i Vasa-trakten blev nog januari relativt mild även om också vi hade några kallare dagar däremellan. Hur som helst kunde jag när jag gick snö- och tjällinjen vid månadsskiftet konstatera att det var lika regnvått som vid mätningen en månad tidigare. Och det faktum att snö- och tjäldjupet inte heller just ändrats stöder också min väderspådom.
Kanske borde man låta bli att spå februarivädret nu då januarispådomen besannades men dristar mig i alla fall till följande. Fingertoppskänslan menar att det blir relativt snöfattigt och måttlig kyla så här i början av månaden, en riktigt kall vecka får vi under andra halvan av månaden med lite otur kan den infalla när skolorna håller sportlov, större snöfall får vi först till nästa månadsskifte. Vi får väl se 🙂
Annars så har kanske just vätan i samband med mätningsrundan orsakat att jag nu fått hålla mig lite lugn vad gäller det fysiska. Kände mig frusen på torsdagskvällen men tänkte att det berodde på att jag blev så våt när jag gick linjen, tänkte att jag nog får upp värmen med ett skidpass så jag tog ett 20 km*s stakningspass på kvällen. Fredag morgon vaknade jag med en jäkla muskelvärk och tänkte till först att det berodde på stakningen men kunde snabbt konstatera att det nog var flunsan som slagit till. Så det blev varken skogsdag på fredag eller hårdträning i skidspåret under veckoslutet utan jag fick snällt bädda ner mig med havtornsdryck och honung som första hjälp. Nu börjar krafterna så småningom återvända men hur det blir med BotniaVasan till helgen låter jag vara öppet tillsvidare.
I höstas fixade jag till en del dikesslänter med slyröjaren men som jag nämnde i inlägget jag skrev då hade jag en del slänter där buskagen växt sig så grova att det tarvas lite motorsågsarbete.
Vi har relativt lite snö efter nyårshelgens regn och det har inte heller blåst så kraftigt att snön fyllt diken och åar så jag tog lite paus i skogshuggandet och satsade lite tid på att röja bort det som lämnade ogjort tidigare. Charlotta skrev att hon inte gillar igelkottsvirke men i det här fallet är det nog bäst att ta allt tillvara för annars blir det nog en hel del risplockande. Till all lycka klarar flisningsentrepenörens flistugg av risigt virke så bara man får hem rislasset skall det väl bli värme av “skräpet”.
Som synes är det lite snö i ån och isen håller också att gå på så nu passar det bra att ta hand om slänterna.Så värst mycket fastkubik blir det inte per lass och lite spretigt vill det bli så innan jag kör upp på allmän väg är jag nog tvungen att frisera bort det som sticker ut utanför bankarna.Stödet för lastaren på skogsvagnen började få en och annan spricka så det fordrades lite reparation och förstärkning (det nymålade) innan lastningen kunde påbörjas.
