Morgonstund har guld i mund……

Vackert väder har vi så till sist begåvats med, och visst är det roligt när det äntligen blir lite fart på växtligheten 🙂  Men samtidigt innebär farten på växtligheten att arbetsbördan också växer så när vännerna på till exempel facebook aviserar utryck som LEEEEDIGT och S.E.M.E.S.T.E.R. känns det ibland lite avigt……. men å andra sidan så visste man ju vad yrkesvalet innebar då när det begav sig.

Att man är i gång från soluppgång till solnedgång har ju sina positiva sidor också, för visst är det en vacker tid vi lever i 🙂

Soluppgång vid bevattning av en nyplanterad åker.

Sallatsplanteringen ovan är samtidigt ett litet experiment. Den är gödslad med två olika sorters gödsel och plantorna har behandlats lite olika inför planteringen som i sin tur gjorts på både vit och svart plast samt utan marktäckning. En test som görs för att jämföra kvaliteten på skörden och kostnaderna i odlingen.

Soluppgången fick mig att dra paralleller till vyerna i en musikvideo på Youtube som figurerat bland inläggen jordbrukare emellan på facebook.

Nää, nu ut och skörda vidare……. 🙂

PS. verkar lite segt med musikvideolänken, den här länken lär fungera bättre  http://tinyurl.com/cvfk8dr DS.

Midsommarväder.

 De flesta gillar väl dagens väder, sol, svag vind och temperaturer kring 20-strecket är vad som gäller här i Vasa-trakten idag. Jag däremot hade just nu önskat ett stilla regn för att svalka de törstande växterna. Meteorologerna hade tidigare i veckan utlovat lite regn till söndag men det tog dom bort när veckoslutet närmade sig ………… kan det vara så att bryggerierna och glassindustrin har ett finger med i spelet? 🙂  Nå skämt åsido,  men faktum är att prognoserna varierat mycket i vår, åtminstone är det min subjektiva bedömning att dom varit sämre än vanligt. Det här gör det väldigt besvärligt att planera arbetet ute på åkern ty vissa arbetsmoment är väldigt väderberoende.

När nu enligt senaste rapport inget regn är i antågande så får man så att säga ta saken i egna händer, det vill säga starta bevattningen. Den är effektivast att utföra sent på kvällen och under natten så det betyder att det också inkräktar på antalet sömntimmar. Bevattningen förbrukar också närmare 100€ bränsle i dygnet så visst vore det bättre med ett naturligt regn. Idealet vore en  20-30 mm regn per vecka med början sent på fredag kväll. Då kunde man unna sig en sovmorgon på lördag för att ta igen lite av veckans sömnskuld.

Löken får sig en andra bevattning för säsongen.

 

Här har vi en av de skyldiga till stopp i bevattningsspridaren.

Jag hade problem med att få igång ett par spridare som stockat igen, försökte både blåsa och suga ur spridaren för att få den att fungera men fick mest bara en massa ludd i munnen. Riktigt angenämt var det inte när jag konstaterade att stoppet i röret berodde på ett par döda vattensorkar som luktade gammalt malet kött. Nå katterna mår ju inte så dåligt av sorkdiet heller så månne int jag nu överlever…….

Sådde kålrötter, rödbetor och en tredje omgång med dill i går kväll efter att under dagen ha försökt få tag i ny hjulmotor åt planteringsmaskin. Det verkar dock som om landet firat midsommar mer eller mindre hela veckan ingen verkade i alla fall ha något riktigt allvar att ta itu med mitt problem. Jag blev så pass trött att jag inte orkade köra igång bevattningen i går kväll utan gjorde det först i morse.  Idag på förmiddagen fick jag ett mail från Italien med mera frågor om motorn så italienarna verkar vara på jobb åtminstone 🙂

Fira lugnt ni som firar!!…………. trevlig midsommar 🙂

Det lär dessutom ska bli “liverapport” i morgondagens Lördax 🙂

 

 

Vår(?)sådd

Då jag körde i den våta leran i slutet på maj så undrade man om det hade varit bättre att vänta litet ännu. Nä, det hade det inte. I går sådde jag de sista “djölana” (gölarna) och då stod ännu vattnet i tomfåren !  Det är nytt rekord för omöjlig sådd. Aldrig har jag sått den 15 juni förut. Det har varit helt omöjligt tidigare. Kanske det inte var någon idé att så nu mer men jag ville prova om vetet alls hinner mogna till hösten. Det var inte stora bitar så förlusten blir minimal.

Brodden på det tidigare sådda ser inte så oäven ut med tanke på förhållandena men man vet inte slutresultatet innan hösten kommit, vetet är tröskat och sålt och pengarna spenderade. Det är den försiktiga förutsägelsen i motsats till vissa som redan på vintern börjar påstå hur stor skörden skall bli det året …

 

Sii opa bråddana

Så länge jag kan minnas så har vi på vårarna åkt omkring för att “sii opa bråddana” (se på brodden). Nån vecka efter sådden börjar man se hur det egentligen blev.  Och i år har vi sett på broddarna både i Sverige (Mälardalen) och här hemma. Underligt nog hade vi nästan bättre broddar än i Sverige där de ibland är en hel månad före oss. Men i år var de både små och ojämna i Mälardalen mellan Stockholm och Örebro.

Här blev broddarna inte så dåliga som jag varit rädd för. Vårsådden var ju nästan katastrofal här i Östra Nyland. De värsta “djölana” (gölarna) är ännu osådda och lär så förbli. Men det kom upp relativt jämnt i alla fall:

Bättre broddar har man minsann sett men med tanke på vårsådden …

Det var de lättare mulljordarna som i år klarade sej bäst och de som var körda med tallriksharv. De plöjda skiftena blev aldrig till nånting och då juni närmade sej så var det bara att så fastän det plaskade då man gick över åkern. Jag fastnade till och med med såmaskinen på sista åkern vilket inte har hänt på väldigt många år. Visserligen kom jag lätt upp med hjälp av den stora Zetorn och den bättre hälften men spåren på åkern var hemska.

Men det är bara vårbrodd än. Med tanke på hur ihopklämd leran är djupare ned så väntar jag mej inte någon bra skörd alls. Det är möjligt att vetet förtvinar då rötterna inte kan tränga ned och inte får luft. Med riktigt perfekt väder – lagom med regn och värme – så kan det ännu bli till nånting men när är vädret perfekt ?

Det är nu andra året jag kör med Väderstad Rapid och den fick i år pröva riktigt besvärlig sådd så det blir intressant att se hur det lyckas i slutändan, dvs. efter skörd.

 

Seigt !

Den här vårsådden kan bara beskrivas med ett ord: Seigt (segt). Vi hade ingen tjäle alls i vinter och det märks minsann. Våra lerjordar torkar inte upp alls annat än på ytan. Så här såg det ut den 21 maj och det har inte torkat upp nämnvärt ännu.

Man borde inte alls så ännu men det börjar snart bli juni och det går inte att vänta mer. Bara ett år har vi börjat senare med sådden och det var 2010 då vi började så 19 maj. I år sådde jag de lättare jordarna 16 maj och det gick bra men så kom det 20 mm regn den 17:e och lerjordarna har inte torkat än.

På ytan kan det se riktigt bra ut men då man kör på den så pressas lervälling upp nedifrån. Redan då man går över åkern så hör man hur det plaskar under tiltorna. Till och med på “duntana” (höjderna) kan det finnas “djölar” (gölar) där den lilla harvtraktorn gör djupa spår. Men nu är det redan dags att panikså så vi hinner skörda nånting före vintern så det är bara att köra genom eländet och lyfta såmaskinen litet så man inte fastnar.

I år ser man minsann hela åkerhistorien. Vartenda gammalt dike som lades fast redan för 80 år sedan syns och likaså alla sten- och stubbgropar.  Täckdikena fungerar nog men  vattnet kan inte rinna ned genom ytan som är helt igenslammad. Frosten har inte i år spräckt upp jorden som den brukar. Till och med 20 cm från stora laggdiken kan det stå vatten i hjulspåren. Och har stått i snart två veckor fastän det varit både solsken och blåst.

Det kan se någorlunda hyfsat ut där man kunnat så men hur illa har maskinerna packat lerjorden på djupet ? Inte växer det nånting om jorden är för tät. Nu får man bara hoppas på en torr sommar som spräcker upp leran med djupa sprickor. Fast då växer det inte heller nånting. Så nu borde det komma ett riktigt speciellt väder med torka OCH regn på lämpliga tider. Men det är nog för mycket att hoppas på det.

Det mesta är nu klart men i dag skall jag ännu så en ny vetesort på ett par hektar. Jag har hållit mej till gamla (norska) Reno länge eftersom den varit odlingssäker och hållit falltalet. Men den har haft problem med hektolitervikten som ofta är litet under gränsen för brödsäd. Så det börjar vara dags att byta. Det är svårt att veta vad som sist och slutligen går bra på just våra jordar. Provresultaten är bara vägledande. Stora hektarskördar är för mej mindre viktiga än odlingssäkerhet och okänslighet för sjukdomar.

Nåja, snart är en av de krångligaste vårsåddarna förbi som jag varit med om. Nu är det bara att vänta och se hurudan  sommaren blir. Vädret framöver är trots allt helt avgörande. Till sist en klassisk bild från vårsådden:

Is i hatten.

Nu börjar tiltorna gråna upp lite igen och det kan locka en och annan att sätta sig i traktorn och fortsätta vårbruket. Jag tog en titt på åkrarna för en stund sen men konstaterade att det fortfarande är väldigt vått på djupet så jag tror nog det är klokast att koncentrera sig på ishockeyn i stället för åkerarbetena åtminstone ännu idag.

Att gå ut för tidigt med dagens stora maskiner straffar sig lätt senare i sommar om jorden packas till för mycket. Jag har förhållandena från 2006 i färskt minne. Då regnade det i medlet av maj och jordbrukarna här omkring började bli otåliga att fortsätta med vårbruket, när det sen blev några uppehållsdagar blev det bråttom med sådden. Jag hade en hel massa grönsaksplantor som höll på att förväxa så det blev att sätta några dagar på planteringen innan jag kunde fortsätta med spannmålssådden. Det blev sent eller först i månadsskiftet maj – juni som jag sådde spannmålen och “olyckskorparna” menade att det blir mest bara boss (halm) och ingen kärnskörd med så sen sådd. Nåå, jag sådde hur som helst enligt odlingsplan och när hösten kom skördade jag en av de bästa skördarna jag skördat någon gång. Orsaken till att min skörd blev bra medan många andras misslyckades berodde på den torra sommaren som sen följde. Där jorden var för fuktig vid sådd och bearbetning blev den så packad och tät att rötterna inte växte ut och växtligheten började brådmogna redan i slutet av juli på grund av torkan. Mina åkrar hann torka upp under de dagar jag planterade grönsakerna och markpackningen undveks så att rotsystemet utvecklades väl och stod bättre emot torkan och hölls grön och växande in i augusti. Att sedan september blev varm och fin gjorde att skörden hann mogna väl trots sen sådd.

Som sagt så behöver inte en sen sådd vara en katastrof men det är ju svårt att veta vad resten av växtsäsongen för med sig men vill med detta inlägg i alla fall uppmana jordbrukarna att klättra ur hytten ibland för att kolla hur det ser ut på djupet i marken….. det kan löna sig att titta på ishockey med is i hatten i stället för att “håsa” med vårsådden. Nu utlovas det ju också lite bättre väder under inkommande vecka 🙂