Etikett: väder

Israpport

I takt med att vintern håller sitt grepp om oss, växer också nervositeten. Tills vidare har förbindelsebåten klarat av isen, men vi måste vara förberedda på att den kan sluta trafikera i princip när som helst. En del saker kan vi själv åtgärda, det gäller t.ex. att se till att vi har tillräckligt med foder tillhanda och att all utrustning som behövs för ev. mjölktransport över isen är i skick.

Men isen är igen det största problemet. I fjol kortade förbindelsebåten av rutten, men trafikerade till Heisala hela vintern. Det var vår räddning, för då var isen så ojämn och tunn att vi inte hade fått mjölken transporterad på något sätt.
I år är läget lite bättre. Visserligen finns det ett isolerande snötäcke på isen i år också, men vattnet var i år mera nedkylt än i fjol då isen lade sig. Detta har medfört det, att trots att isen är tunnare där som drivorna ligger så är den ändå överlag jämnare än ifjol.

Igår var vi (Antte mätte och jag körde “mönkijän”) ute och mätte tjockleken och resultatet varierade från 12 cm – 20 cm. I praktiken bär denna is inte tyngre fordon än snöskoter och “mönkijä”.

Nu har det utlovats ganska kallt väder för de kommande dagarna. Därför var en familjebekant från grannholmen och plogade upp en inofficiell “väg” på isen. Idén med detta är att om det blir så kallt som de har lovat, så skulle isen på “vägen” växa då där inte ligger något isolerande snötäcke på den. På så sätt blir isen kanske tillräckligt tjock för att klara av en traktor med mjölklass, om det skulle behövas.

“Vägen” är alltså ingen bilväg som fritt kan användas, utan den är till för att försäkra våra mjölktransporter vid ett ev. uppehåll av förbindelsebåtstrafiken. Nu är det bara att hoppas att isen växer och framför allt att vi inte kommer att behöva använda oss av “vägen”.

Vinter och växtodling

Vintern är inget passivt mellanskede mellan odlingssäsongerna. I viss mån skapar den faktiskt grundförutsättningarna för nästa års odling.

Kölden som knäpper i knutarna är egentligen finemang för växterna. Det finns en hel del skadegörare och sjukdomar som helt enkelt inte når upp till våra breddgrader p.g.a. de stränga vintrarna. En rejäl köldknäpp är alltså tämligen välkommen.

Snön fungerar som ett isoleringsmedel vilket kan vara till både för- och nackdel, beroende på omständigheterna. En svinkall vinter med lite snö kan tjälen tränga djupt ner i marken vilket försenar vårbruket. Ett rejält snötäcke hindrar tjälen från att gå på djupet. Å andra sidan är tjäle i viss mån önskvärd, eftersom den spränger sönder marken och faktiskt luckrar en aning, åtminstone på vissa jordarter.

Att få ett tjockt snötäcke på otjälad mark kan vara till skada för de grödor som skall övervintra, t.ex. fodervallar och råg. Marken är fortfarande varm och snön bildar ett isolerande täcke ovanpå den, vilket gör att det mellan markytan och snön bildas ett tunt luftskikt där klimatet är varmt och väldigt fuktigt. Resultatet blir att att svamp och mögel frodas och det kan i värsta fall totalt förstöra en hel åker. Om det här är nåt problem beror förstås på gårdens verksamhet. Odlar man endast vårsådda växter som korn, havre eller rybs spelar det ingen roll alls, det är endast fleråriga grödor som kan drabbas.

Ur Pedersöre-perspektiv ser årets vinter hygglig ut. Snön kom tidigt, men marken har hunnit frysa så mögelrisken är rätt liten och snömängden är så här långt tillräcklig för att hålla tjälen på en normal nivå. Exempelvis i södra Sverige är man mer bekymrade, enligt en artikel i ATL.

Hursomhelst är det här ju inget man kan göra något åt, vädret rår vi trots allt inte på. Egentligen är just det här väderberoendet en del av det intressanta med jordbruket. Det handlar om att göra det bästa av de rådande förutsättningar och anpassa sitt spel till de kort man råkat få på handen.

Pust – vardagsvilan börjar

Visst är det roligt med julfirande och ätande men med tre julaftnar började det bli litet för mycket av det goda. Och precis som för Kalle och Mats så passade ju allting på att krångla – mest värmen. Men det var inget farligt i år – nog har man stått i pannrummet och försökt lappa ihop flismataren på julaftonsdagen både en och annan gång. Det är precis som om den visste att det började bli jul och en massa lediga dagar då man inte får reservdelar någonstans ifrån. Men i år var ju julhelgen kort – bara lördag och söndag – så den tyckte väl att den inte ids krångla på allvar. I år skrämdes den bara …

Snöeländet däremot börjar bli allvarligt här i söder. Fin snö som hittar varenda millimeters springa och lägger sej i drivor just utanför garaget. I dag gick nästan hela dagen till att köra snö. Eller mest att reparera snökättingarna som verkligen har kommit till slutet på sin bana. Nu går de sönder var tionde minut så jag har mera lappat än kört. Jag tittar på nya kättingar men vill inte ha vassa nabbar för de förstör golvet i verkstaden. Och vid -20 grader så bör helst traktorn vara inomhus även om man får den att starta med motorvärmare. Allting som är -20 grader slits och far illa.

Och så vet jag inte vart man skall köra allt snön. Jag fastnade på åkern då jag skulle backa tillbaka. Det fina snön fäster inte utan hjulen mal igenom den ända ned till marken – och den är alls inte frusen så man gräver snabbt en ordentlig grop med kättingarna. Så det var bara att ta skyffeln i vacker hand och gräva fram traktorn …

Det är vackert med vit snö men nu börjar jag tycka det kunde bli blidväder och litet regn så man kunde få nånting gjort. Skogsarbetet borde snart börja också. Få se om det blir samma plumsande i djup snö som i fjol vintras.

Gastkramande natt

Det var kallt i natt -28,1 visar min väderstation men termometern visade under -29 grader. Det har varit en natt med brandungar och elproblem på flera håll. Och vår panna slocknade litet före klockan fyra på morgonen enligt mätsystemet. Jag har inte ännu något larm (bara i planerna) så jag märkte det först på morgonen vid åttatiden då jag läste eposten. Mätsystemet skickar nämligen larmpost då temperaturen går under en viss gräns (eller över en annan gräns).

Flis skall torkas ! Det var nämligen den fuktiga flisen som frusit i behållaren och bildat valv. Men det var inte så farligt – värre hade det varit om pannan slocknat och sedan flisen fallit ned och matats in i pannan tills den sprängde sönder nånting. Jag har en termostat som skall stänga matningen om pannan blir kall men den har gått sönder och reservdelarna kommer först om nån vecka.

I förrgår tog jag bort golvlisten och hittade elledningar som gnagarna ätit bort isoleringen från så trådarna låg bara. Det är verkligen farligt för om det blir kortslutning så kan spånorna ta eld. Det var bättre förr då man använde s.k. kuloledning med ett metallskal som gnagare inte kan bita igenom. Jag tror nog det blir kuloledning i framtiden. Men då man bygger kommer man inte alltid att tänka på gnagare och vad de kan ställa till med.

Att bli utan el och värme en så kall natt är minsann inte roligt. Men värsta av allt är faran för brand. Det var säkert mången som gick brandvakt förra natten. Enligt statistiken så ökar antalet eldsvådor i december mångfalt. Åtminstone skall man se till att släcka alla levande ljus ordentligt.

Men nu blir det varmare igen och värmen fungerar så God Jul bara …

Skrämselhicka II

I går kväll slutade flisvärmen att fungera. Till all tur följer jag temperaturen i pannan över nätet och fick epost med larm direkt. Fläkten hade lagt av och det blev litet panik med att skruva loss den gamla fläkten från den gamla flismataren innan jag upptäckte att det bara var en skruv som skakat loss vid anslutningen i dosan. Dosan är nu flyttad så den inte vibrerar och fläkten fungerar åter. Till all tur – det är -27 grader nu …

Flislagret har ytterhöjet klart så jag slipper åtminstone stå i blåsten vilket är en stor förbättring. Det blir isolerat med stenull (av brandsäkerhetsskäl) så temperaturen borde också vara litet högre innanför även om där inte finns någon värme. Men det är ännu en hel del arbete med att installera omröraren som sveper ned flisen i skruvbottnen.

Vi hade trott att det skulle bli en lugn jul på tu man hand eftersom barnen firar jul hos svärföräldrarna men det tycks i stället bli TRE julaftnar. Den första är redan avklarad då pojken med familj var här innan de åkte till Kristinestad. Jag gav nu julklappen för julen 2009 så jag är bara ett år efter. Våra stackars barn har länge fått lappar till julklapp som berättigar dem till att få än det ena än det andra då pappa inte haft tid att köpa nånting. Troligen har de ett stort lager med lappar som de finkänsligt inte har påmint mej om.

För övrigt så sitter jag inomhus och eldar i dag. Det var 15 grader i stugan i morse men vi har till all tur kvar den gamla spisen och kakelugnarna så det är bara att hugga ved och elda. Mats hade en bild av en fin vedklyvare så jag måste lägga in ett foto av vår hitechvedklyvare:

Bos-Sestu vidaklyyvarn

Tilläggsisolering

Väderprognosen hotar med -25 till julafton vilket innebär att vedklabbarna går åt ungefär i samma takt som man hinner slänga in dem i pannan. Som tur är ju marken täckt av gratis tilläggsisolering som bara är att använda.

Äldre hus har ofta en rejäl stenfot som gör att det finns ett öppet kryputrymme på uppemot en meter under golvet. Det är smart, eftersom det gör det praktiskt taget omöjligt för fukt att komma upp i golvet. Vintertid gör det förstås också att det är iskall luft under golvet, vilket inte är så trevligt. Lösningen är att skyffla snö mot stenfoten och på det sättet stänga av kryputrymmet. Det betyder på intet sätt att det direkt blir varmt under huset, men alltid hjälper det lite. Trots detta hör ullsockor till standardutrustningen hos oss vintertid, men värre problem kan man ha.

Fast tyvärr förstör det här skyfflandet gårdsplanen, åtminstone tillfälligt. Vi har ungefär 15 cm snö på marken, så redan vid första spadtaget blir gräsmattan synlig. Hoppas det hinner komma mer snö före julafton, så man slipper se grässtråna.