Sommarens byggande

Sommarens byggande började med reparation av taket på verkstaden. Där hade takfönstren (plast) gått sönder på solsidan och redan på hösten rann det vatten in då blåsten tog tag i dem så det blev stora öppningar. Då lappade jag ihop dem nödtorftigt men det var nödvändigt att byta ut dem till plåtar. Nu måste jag ta plåtar från sågtaket och alltså måste sågtaket förnyas. Henrik som är bergsklättrare satte kvickt upp plåtarna och jag satte mindre kvickt upp nytt tak över sågen (Logosol).

Plåttaket över sågen var mycket tillfälligt men jag fick åtminstone se vad som borde ändras. Nu bytte jag ut alla plåtarna till korrugerade takfiltskivor (Onduline) som jag i höstas satte på trädgårdsskjulet och virkeslagret (se Tak för virket). De är lätta och ganska starka. Vi har haft sådana på rian och gamla bastun i nästan 40 år och de håller än – utom där jag körde sönder taket med tröskan då jag inte kom ihåg att fälla ned tömningsröret.

DSCN5940

Jag förlängde också taket så det kommer nästan tre meter ut från väggen och går ända till uthusets hörn. Det skyddar nu bättre mot regn som förr lätt blåste in över sågen. Det kan hända att man slår huvudet i takkanten då man skall rulla stockarna men vi får se … Öppningen i taket skall bli en lucka. Ibland behöver man lägga upp en stock med lastaren och då behövs öppningen.  Stolparna är lösa och kan tas bort utan verktyg ifall det behövs för långa stockar.

Då jag förlängde taket så tog jag bort hörnets foderbräde. Det är intressant att jämföra den skyddade brädfodringen (till vänster) med den brädfodring som ständigt varit utsatt för solen (till höger). Det är en sydvägg så virket har hunnit bli ganska anfrätt efter omkring 65 år. Ny brädfodring behövs – inte stor idé att måla det här.

DSCN5933

Det har blivit en hel del vägbyggen också. Vägen till trädgårdsskjulet som jag byggde i höstas fick nu ett lass sand så man kan köra med bil  på den. Men före det så grävde jag täckdike under takdroppet. Det är så trevligt med litet kroppsarbete emellanåt – utom då det är riktigt hett. I början på veckan hade vi  upp till +28 grader och det var eländigt. Jag kunde jobba utomhus bara tidigt på morgonen och sent på kvällen.

DSCN5918

Tyvärr så gick ena framringen sönder på frontlastartraktorn och det blev snabbresa till Lindfors i Kuggom. Det gick snabbt men nu är jag nästan 700 euro fattigare. Ringen var nämligen helt rutten för traktorn hade stått utomhus i solen förrän jag köpte den och jag visste att det var tvunget att byta däck förr eller senare. Nu rymdes framhjulet just och just på bilsläpkärran men jag fasar för den dag då de stora bakhjulen går sönder. De är minsann inte små …

Ett lass fyllningssand satte jag också utanför flisluckan. Efter att ha grävt ned täckdikesrör där också. Våta somrar har det varit litet problem att komma fram dit med den stora och tunga flislastbilen. Och så tog jag ett foto förrän jag började köra mer ved. Snart är vägen mindre vacker med all sorters vedavfall.

DSCN5941

Till sist en bild av det (fortfarande) misslyckade fästet till frontlastarkameran. Hydraulslangen fungerade bra så länge det var litet svalare men den ånknade helt under förra veckans hetta. Första fästet med spoljärn var för stelt och det här alltså för mjukt. Vad skall jag hitta nu som är styvare men ändå ger efter då kameran tar emot nånting ? Det måste var nån sorts fjäder som återgår till rätt ställning.

DSCN5942

 

 

 

 

Hovkrats……..

…… för däck, finns dylika att få tag på?

När nu regnperioden har inletts blir det återigen problem med jord som dras upp på landsvägen när man lämnar åkern. Grönsaksskörden pågår nästan dagligen oberoende av väder och speciellt när de första regnen kommer vill jorden gärna kleta sig fast på stövlar och däck. Stövlarna är det ju lite lättare att få rena men däcken på traktorer och släpvagnar är otroligt svåra att få rensade, dessutom är det väldigt tidsödande. Oberoende av hur man bär sig åt vill mer eller mindre av den värdefulla matjorden följa med upp på vägen och där hör den ju inte hemma. Det kan ju i värsta fall förorsaka en olycka om det blir alltför kletigt på vägen, som motorist vet man hur litet det behövs för att det skall bli känsligt. Jag har nämligen under lättviktartiden vurpat en gång på grund av sörja i en vägkorsning, den gången var det vägverket självt som i samband med saltning av en anslutande grusväg dragit upp saltblandad lera på asfalten. Eftersom vurpan skedde i tätbebyggt område var farten inte högre än en 50-60 km i timmen och förutom ett skamfilat självförtroende föranledde vurpan mest lite småskråmor och en söndrig blinkers på hojen.

Kommer jord och lera upp på vägen så finns inte mycket annat att göra än att på något vis få bort den, helst så fort som möjligt innan den körs fast. På belagd väg är det lite lättare att få bort jorden men på ojämn grusväg är det allt annat än lätt.

Redskap som jag testat är:

traktorns frontlastarskopa – fungerar bra på belagd väg men lite besvärligt om du inte har en ledig traktor för ändamålet

snöskotta – fungerar också bra på belagd väg speciellt om det inte är så våldsamma mängder

spade och borste – kan vara tidsödande om det är längre sträckor att putsa

gummiskrapa – det enda som jag tycker fungerar tillfredställande på grusväg om det inte är alltför stora mängder och du hinner få bort jorden innan den körs fast

Drömmen vore ju att ha en kompaktlastare eller dylikt utrustad med gummibeklätt schaktbladsbett parkerad vid åkerkanten. Kanske har bloggläsarna tips på hur man enkelt och billigt får bort jorden från vägen? Samtidigt vill jag be om överseende för olägenheterna från medtrafikanterna, man drar ju inte upp värdefull jord på vägen med flit och det är allt annat än lätt att få däcken rena och ibland rör det sig om åtskilliga lass per dag. Undrar också om det rekommenderas att man placerar ut varningstriangel eller märket för hal vägbana tills man får vägen putsad?