Växthuset tar form

Nu börjar jag äntligen komma upp ovanför jord med växthuset – härtills har jag bara grävt mej neråt. Nu är den första raden med rör för grunden nedsatta. Jag använde frontlastaren på den nya Zetorn att trycka ned rören i leran. Till all tur har vi inte stenar utan bara bottenlöst djup lera här.

Det var ganska enkelt att pressa ned rören. Men det var bäst att lyfta upp lastaren emellanåt annars drog den övra ändan på röret mot traktorn. Frontlastaren går ju inte rakt nedåt utan rör sej litet bakåt tillika i det nedre läget. Men genom täta mätningar  med vattenpass lyckades jag få rören någorlunda rakt upp och ned. Förstås hade man kunnat slå ned dem med slägga men jag föredrar att pressa långsamt.

Rören är vanliga galvaniserade trafikmärkesrör som jag borrat två hål i för att montera ramarna. De vred sej lite då jag pressade ned dem men en kättingsstump och “jäärnstavur” (järnspett) fick dem i rätt position. Med avvägningsinstrument får man dem lätt på samma höjd. Instrumentet har en kikare med god förstoring och är överlägset alla vattenpass och liknande. På 20 meters avstånd är noggrannheten en millimeter om man ställer in ordentligt.

Utanför rören kommer en kallmur av murblock 9×60 cm som inte muras med cement för då spräcker tjälen den varje vinter utan jag radar dem bara på varandra så de kan röra sej. Möjligen sätter jag ett 8 mm nät utanför muren för att säkert hindra sorkar och andra gnagare att komma in. Vi hade huggormar i det gamla växthuset – de var säkert ute efter sorkarna. Det är ju mindre trevligt även om ormarna är nyttodjur.

Snart är det bara att skruva ihop ramarna av 10 cm bräder och ställa upp dem. Det tänkte jag göra inne i ladan för där är det skugga ! Jag hör till de arktiska folken för jag får värmeslag av att gräva i solen. Kanske man borde flytta till Grönland …

 

 

 

Växthusbygge

Så har vi då äntligen kommit igång med växthusbygget. Det gamla från 1980 är överfullt och nu skall trädgårdsmästarens födelsedagspresent (från familjen) levereras. Men det är inte bara att slå upp ett växthus utan det skall dras massor av rör och kablar först. Så jag spände den nya starka hästen framför täckdikningsplogen – det är bäst att börja byggandet nerifrån under jorden.

Det var tur att den nya hästen är så stark för i år är det väldigt torrt i jorden. Vanligen går det lätt att dra plogen under försommaren men det verkar som om vintern varit väldigt torr och våren likaså. Jorden är torr och hård ganska djupt. I stället för att bilda en liten nästan omärklig skåra i jordytan så drar nu plogen upp stora hårda jordstycken. Då jag täckdikat förut med plogen så har diket nästan försvunnit då man backat med hjulet utanpå skåran. Icke så i år.

Nå det gick med att köra flera gånger och ta litet djupare varje gång – tills jag kom på en stor jordfast sten utanför vedlidersdörren. Den måste jag gräva förbi för hand. Det går inte att komma in med en grävmaskin mellan björkraden och uthuset. Den stora Zetorn hade bara tio centimeters marginal på sidorna där det var som värst. Men man får vara glad att plogen luckrat upp jorden åtminstone för den var stenhård bredvid plogdiket.

I diket kommer det ett täckdikningsrör, två vattenrör (ett reserv) och två kablar för datanätet (en fiberkabel och en Ethernet). Dessutom skall det dras en ny tjock jordkabel för el under vägen så vi i framtiden kan ta bort den eländiga A-stolpen som nu står mitt på gårdsplanen. I motsats till det gamla växthuset skall det bli rena hitech med mätning och styrning över Internet. Då behöver vi inte mera vidtala nån att öppna och stänga växthusdörren utan kan sitta i Medåker och titta på temperatur och annat och koppla på och av fläktar och bevattning och allt möjligt. Hemifrån också för den delen.

Växthusautomatik är dyr i kubik men jag hittade i Sverige ett billigt mät- och styrsystem som jag har installerat i torken och pannrummet och som jag nu skall bygga in i växthuset bara jag får kablarna till nätet inkopplade. Det har fungerat bra nu i över ett år.

Själva växthuset blir omkring 7×12 meter och ett stort tack bör riktas till Bondblogg-Mats som berattade för mej om en farmare i USA som konstruerat och byggt sitt eget växthus för omkring 50 dollar (stommen). Jag kollade in hans nätsidor och det var en man med riktiga principer så jag knyckte helt fräckt hans idé och bygger ett nästan exakt likadant.Titta på Owenlea Farm Greenhouse.

Så gott som allting är “heimlaga” men jag köpte en bunt trafikmärkesrör från min lokala skrothandlare i Borgå (nya visserligen)  som skall blir grund och så plast från Sverige. Det kan verka  underligt men då jag frågade i Finland så var leveranstiden 2-3 månader … Plasten kom på två veckor från Trädgårdsteknik i Skåne. Lite har jag också slösat på fästlisterna för plasten för jag köpte (dyra) franska lister som håller i den hela vägen. Det där med att spika plast har jag sett tillräckligt av sedan 1980. Spikarna kommer ur litet med tiden och så rivs plasten sönder.

Men vädret har krånglat. Just då man börjat göra nånting som kommer det litet regn – inte mycket men så att allting blir vått och lerigt. Då det torkat upp och man fortsätter så kommer det genast litet mera regn igen och så vidare. Visst behöver säden regn nu men det här smådroppandet ger ju inga millimeterar – utom i går då det kom över 15 mm. Men då var vi i Billnäs på Byggnadsapoteket och köpte gammaldags hederligt material för att fixa fönstren (22 st. om man inte räknar med verandan).

Om den nu skulle hålla upp litet så börjar det vara dags för grundrören och sedan bara smälla upp bågarna som skruvas fast i rören. Men den som rattar in på den här kanalen får se hur det framskrider.