Etikett: Växtodling

Den här veckan började vi med min andra ensilageskörd. Vi inledde slåttern på måndag och igår körde vi igång med balningen. Pappa har kört slåtterkrossen vilket underlättar avsevärt, då jag inte behöver vara på två ställen samtidigt.

Strulet med nätlindningen som jag nämnde i samband med halmskörden fortsätte gäcka mej också i ensilagebalningen. Jag justerade nätlindningen av och an och var tillsist rätt så bortkollrad. En annan jordbrukare som kör med samma märke på balaren som jag sa en gång att det är en väldigt enkel och lättförståelig maskin, man behöver inte vara ingenjör för att förstå hur den fungerar. Däremot vore en schaman bra att ha till hands när man jobbar med nätlindningen, och igår på eftermiddagen hade jag nästan varit beredda att instämma. Då hade jag äntligen fått lindningen att sluta krångla, men jag körde med en inställning som jag vet att absolut inte skall fungera under några som helst omständigheter… Jag har hört om en massa mer eller mindre underliga trick för att få nätet att löpa som det skall. Till de intressantare hör att hälla potatismjöl eller matolja på valsarna, men jag nöjde mej med en rejäl urstädning och lite magisk brygd (rostskyddsmedel) och tamejkatten om inte nätet började löpa igen.

Vädret är kanonbra för ensilering och gräset torkar rasande bra för att vara augusti. De som inlett tröskningen är också glada över vädret, spannmålen är väldigt torr och det sänker torkningskostnaderna och -tiden vilket ju är trevligt.

I år har torkan gått hårt åt många åkrar. I de södra delarna av landet har den varit ett riktigt gissel, i mina trakter har vi klarat oss bättre men även här hittar man en del skiften som inte klarat sig. Ett av de misslyckade skiftena var min kornåker på Rånäset.

Skiftet är annars också torkkänsligt men i år har växten tagit direkt skada. Redan för någon vecka sedan var det tydligt att skörden inte blir nåt vidare, men nu är effekterna ännu mer uppenbara. Kornet har stampat på stället vilket gett ogräset fria händer att breda ut sig. Även om det senare kommit mer regn har kornet inte tagit igen skadan. Visst finns där kornax, men de är små och skörden kommer antagligen inte att betala tröskhyran. Dessutom är risken stor att kvaliteten blir dålig och det innebär att det här skiftet riskerar att sänka priset på resten av mitt kornparti. Slutsatsen blir att jag inte tröskar skiftet. Endera slåttar jag ner det och plöjer in grönmassan som jordförbättring eller så får det bli grönfoder åt korna.

Det här händer inte ofta, på mina hittills nio år som aktiv brukare är det andra gången jag kastar in handduken helt. Det positiva i sammanhanget är att jag sått en bottengröda av rajgräs och persiskklöver. Den har dels hämmat ogräset i nån mån, dels innebär den att grödan nu blir ett hyggligt grovfoder alternativ en bra gröngödsling att plöja in. Dessutom innebär en slåtter nu att jag kan stubbharva åkern redan i augusti och det är bra för att klämma åt kvickroten.

Ekonomiskt innebär utebliven skörd förstås en förlust men effekten minskas något av att jag samtidigt slipper betala för tröskning och torkning. I reda pengar förlorar jag drygt 650 € på det här skiftet, vilket är kännbart men inte heller så mycket att det skulle innebära nån direkt kris. Att tröska den här grödan hade förmodligen gjort förlusten ännu större och dessutom lett till mer problem med ogräset kommande år. Att vädret kan spela en ett och annat spratt hör också onekligen till spelets regler. Det är bara att snyta sig och gå vidare.

På onsdagskvällen inföll Vestersundsby-Sisbacka skördekontrollförenings årliga fältvandring. Vi brukar åka runt en kväll och kolla varandras grödor. Huvudprincipen är att alla visar upp en bra åker och en misslyckad alternativt nåt som bara är allmänt taget intressant.

Vi fick bl.a. se samodling av korn med höstrybs, vilket är en rätt intressant kombination. Vårkorn sås på våren och tröskas samma höst. Höstrybs sås på hösten, övervintrar under snön och tröskas följande höst (på samma sätt som t.ex. råg). Samodlingen innebär att man i våras sådde man korn och höstrybs samtidigt. Kornet tröskas i höst och rybsen nästa år. Lyckas det bra får man alltså skörda två gånger efter endast ett vårbruk. Det luriga är dels att man inte vet hur övervintringen lyckas, dels att rybsen inte får bli så stor att den hinner blomma i år.

En annan intressant sak var eftereffekten av benmjölsgödsel. Det finns ett företag som erbjuder ett ekologiskt gödselmedel tillverkad av kött- och benmjöl. Den här gödseln bryts ner långsamt i jorden och ger gödslingseffekt dels det år den sprids ut men också ett par år efter. En rybsåker som gödslats med benmjöl i fjol och därefter inte fått nån näring alls var imponerande bra vilket antyder att den där eftereffekten inte är alldeles liten. En ordentlig eftereffekt är en viktig bonus eftersom gödselmedlet onekligen kostar en slant. Det här blir intressant att följa med i fortsättningen.

De här kvällarna tenderar att dra ut på tiden. I år inföll kaffepausen lite efter kl. 23.