verkstad – Sida 2 – Bondbloggen

Slut på höstarbetet (på åkrarna)

Det har varit ganska fint torrväder här hos oss. Längre norrut har det varit ganska illa och jag känner med er där. Jag fick vetetröskandet undan ganska fort. Det var inte mycket till skörd även om det tycks vara mycket ojämnt. Vissa har fått en ganska bra skörd.

Sedan blev det bråttom att få vallarna slagna. Gröngödselträdan går på sista året så nästa vår måste den brytas. Hur det skall gå vet jag inte men jag siktar på direktsådd – om det nu går. Den fina klövern ligger nu där och ruttnar hoppeligen under vintern. Den borde hackas men om jag kan göra det ännu i höst beror helt på vädret. Jag vill inte köra spår i åkern för sådana är mycket illa för direktsådden.

Plöjning blir det inte i höst och jag hoppas att det inte blir nästa vår heller för vårplöjning på våra lerjordar “motarbetar liggväxt” mycket effektivt, dvs. det växer just ingenting alls. Det är en risk som jag tänkte ta i alla fall. Går det illa så förlorar man inte så mycket eftersom vetepriset är uruselt. Vi får leva på pensionen och potatis. Den bättre hälften och barnen såg till att potatisen blev upptagen just före regnat som kom lördag natt. Potatis lär vara den föda som är bäst ifall man inte kan äta mångsidigt. Den innehåller nästan allt som kroppen behöver. Och jag gillar potatis (helst med litet knaperstekt fläsk).

Kvickrotssprutandet gick också ganska bra – eller man kanske borde skriva sprutandet mot baldersbrå för i år var kvickroten inte alls så farlig vilket däremot baldersbrån var. Och jag vill verkligen inte ha övervintrande baldersbrå. Det som är kvar är just gröngödslingsvallen. Det är ingen idé att spruta den förrän de tjocka strängarna med hö är hackade. Potatislandet hann jag inte heller spruta förrän det började regna. Det går att spruta före sådd nästa vår även om det är mindre effektivt.

Jag satte sprutan (800 liter på trepunktslyften) på stora Zetorn för gamla MF165 går med framhjulen i vädret om man sätter mer än 600 liter i tanken. Hydrauliken orkar inte heller lyfta sprutan. Pumpen måste nog förnyas – fastän den bara är 50 år gammal. Nu har det varit så hårda åkrar att det inte blir spår efter stora Zetorn så den fungerar bättre i år. Hytten är också tätare.

GPS:en fungerade hyfsat i år. Noggrannheten var inte den bästa men det var inga 20 meters kast som tidigare. Alldeles nyligen fick Fredrik den nya GPS-stationen att fungera med 2 centimeters noggrannhet men jag hade inte tid att pröva den eftersom regnet hotade.

Vi bygger alltså en GPS-station med RTK som ger centimeternoggrannhet och den kan vem som helst i trakten använda. Men man måste ha en RTK-mottagare. De kan vara ganska dyra även om priserna nu gått ned De är nu ordentligt under 1000 euro och om man riskerar att köpa kinesiskt så kan de vara ännu mycket billigare. Vi behöver inte direkt centimeterprecision även om vanlig GPS med 3-12 meters noggrannhet är för dålig.

Det blev alltså slut på åkerbruket – åtminstone tills vidare. Under veckoslutet hade vi Digiläger på gamla folkskolan där folk fick komma med sina datamaskiner, surfplattor och telefoner för att få hjälp. Och det behövdes tydligen. Åtminstone fick man sitta och prata och svära över de eländiga systemen tillsammans.

Den yngre generationen (Henrik) byggde också en inhägnad för de nyplanterade äppelträden. Två meter högt staket runt allihop kom upp på en dag med hjälp av stora lastaren på Belarus. Rullen var mycket tung men den satte han fast i rotorn på lastaren och kunde sedan lättare rulla ut den. Det går så mycket snabbare för de yngre medan jag haltar omkring med ischias och styv nacke efter vallslåttern. Fast allting börjar bli si som så på den här gamla gubben.

Kubotan med Henrik och ny jordfräs och förstås hunden med …

Det blev verkstadsarbete och i går också litet byggarbete då solen sken och det var varmt. Verandan saknar ännu en del väggbräder och lister. Det är mest potand (petarbete) som passar mej. Jag tänkte få den något så när klar före vintern. Det saknas inte heller verkstadsarbete men man måste bygga då det är torrväder och vara i verkstaden då det regnar.

Mitt i allt kom det en stor grävmaskin som rensade vägdikena – och satte fast trummorna. Så nu blir det spadarbete för att få vatten igenom dem igen. Tyvärr är vissa så dåliga att de troligen måste grävas upp och förnyas.

Även om höstarbetet på åkrarna börjar ta slut för mej så är det ingen brist på sysselsättning.

Att skruva ihop på nytt

Nu är äntligen cylinderfodren utbytta och nya kolvar insatta på traktorn. Motorn tvinnar lätt med startmotorn men den har inget topplock. Att sätta in de ny fodren var lätt efter det att jag såpat in dem med diskmedel. Jag kollar på nätet vad folk som sysslar med gamla traktorer skriver. Visst finns det en massa råd på Youtube men där skall man använda dyra specialmedel. De hemmafixare som skriver bland annat på Yesterdaystractors.com tyckte det gick lika bra med vanligt diskmedel.

Att sätta in de nya kolvarna var knepigare eftersom jag saknade kolvringstång. Åter en sak som jag länge tänkt köpa men det har inte blivit av. Nu skall den i alla fall inhandlas så jag har den nästa gång. Priset är inte direkt våldsamt (8:90 euro). Igen måste jag konstatera att man skall köpa verktyg så in i Norden antingen man tror att man behöver dem eller inte för det är en grym harm då man står där och försöker lirka med skruvmejslar och annat provisoriskt.

Det är alltid så att nån del saknas trots att man försökt skaffa allt nödvändigt. Den här gången berodde missen på att det fanns två satser med packningar som var nästan lika – men den ena hade ingen topplockspackning. Jag såg inte efter ordentligt utan tog fel sats. Så nu väntar jag på ny topplockspackning. Den är inte dyr (3:59 euro) men jag förlorar tid. Och så harmar det.

Jag vet inte om jag valde den ena för att den var billigare (12:48 euro) i stället för den dyrare (13:23 euro) men de såg likadana ut och bägge var för D-240 motorn. Jag borde ha köpt bägge för det priset. Ibland har jag faktiskt köpt flera delar då jag inte kunnat avgöra vilken som är den rätta. Och på den här prisnivån så förlorar jag inte mycket.

Nu har jag haft en hel del arbete med annat i alla fall. Då man en gång skruvat isär traktorn så passar det bra att byta delar som jag länge tänkt göra. Nu har traktorn en ny generator som ger betydligt mera ström och dessutom har inbyggd regulator. Det var bara det att den nya generatorn inte passade i det gamla fästet så det blev svetsarbete. Det var lätt fixat med två små järnbitar men visst tar det tid att bygga om.

Sedan plockade jag bort alla kablarna runt motorn. Det var nödvändigt eftersom den nya generatorn hade inbyggd regulator men också för att få nån ordning på kabeldragningen. Den koppling som fanns i Belarus handbok var nämligen felaktig och jag gjorde upp ett nytt kopplingsschema. En hel del kablar blev också överflödiga.

Efter en hel del detektivarbete så blev det klart hur kablarna skulle kopplas utom i ett par fall. Glödstiftets jord är ännu oklar och lyktornas koppling litet underlig men det kan man mäta sej till hur det bör vara. Färgerna på kablarna är däremot milt sagt underliga efter att ha råkat ut för olja och värme. I ena ändan kan de ha en helt annan färg än i den andra …

Medan jag väntar på den nya topplockspackningen så drar jag slangar till den nya värmefläkten i hyttaket. I skogsarbete är det nämligen ytterst viktigt att man får bort imma och is från fönsterrutorna. Man vill inte arbeta med lastaren i blindo. Jag hade problem med kylarvärmen senast jag körde med processorn men nu tog jag bort och kontrollerade både vattenpump och termostat – bägge var i skick. Det är knappast tilltäppta gångar i motorn heller för då jag hade bort cylinderfodren så kunde man konstatera att motorn var riktigt ren inuti. Nu skall jag ännu byta temperaturgivare och mätare så får vi se om det fungerar.

Jag hade också tänkt spika upp verandans målade ytterbräder medan jag väntar men det har regnat och blåst. Få se hur det blir i morgon. Väderprognosen lovar plusgrader och regn utom på onsdag. Det har ju varit fint verkstadsväder men då traktorn är ihopskruvad så vill jag gärna ha kallt (men inte snö, tack).

Paus i arbetet inte bra

Nu är det december och ganska länge sedan jag tog bort cylinderfodren från Belarus. Men i april började redan vårarbetena pressa på och så blev det bråttom med taket under sommaren och verandan på hösten. Först nu har jag kommit igång på nytt med Belarus motor.

Det är besvärligt att fortsätta efter en så lång tid. Jag har varit noga med att inte röra delarna som jag skruvat loss men redan att hitta alla verktyg och försöka komma ihåg vad man skulle göra härnäst tog en hel del tid.

Nu har jag i alla fall alla reservdelar som behövs (tror jag) och så köpte jag ett mätinstrument för att mäta cylinderns inre diameter. Det blev en Mitutoyo (begagnad) för 100 euro från Tyskland. Det finns billigare men det här är ett kvalitetsinstrument. Reservdelarna var så billiga att jag lugnt kunde sätta litet mera på verktygen. Hela satsen med fyra cylinderfoder, kolvar och tappar kostade bara 130 euro … Med normala priser hade jag väl bara fått ett enda foder utan kolv – om ens det.

På nätet fanns det mängder av råd om hur man installerar våta cylinderfoder så det var inget problem. Men jag var glad att jag inte hade en modern dieselmotor för då hade installationen varit mycket besvärligare. Nu var det inget problem att få toleranserna för fodren under gränsen. I själva verket var skillnaderna knappt mätbara.

Här är bara ett cylinderfoder kvar att installera

Till all tur verkade motorn för övrigt vara i gott skick. Vevaxellagren var som nya så litet vatten i oljan hade inte gjort någon skada. Jag byter i alla fall lagren nu då motorn är isärplockad. En serie nya lager kostade bara 6:03 euro. Då har jag en ganska grundligt förnyad motor – bara blocket är gammalt.

Sedan får man bara hoppas att jag inte klåpar vid ihopsättningen. Jag byter också generator till en 100A med inbyggt laddrelä. Sedan är det bara startmotorn kvar av det gamla men den har fungerat bra och den kan lätt bytas senare ifall det behövs. Lamporna skall också bytas till LED varvid belastningen på generatorn blir mycket lägre.

En sak blir väl ännu ogjord och det är hydrauliken som läcker olja. Det minskar mycket långsamt men är ju eländigt då det droppar på golvet. I alla fall så är det en större ändring så den får vänta. Snart måste jag få igång traktorn och lastaren med processorn installerad.

Det börjar bli vinter – förra natten hade vi -7 grader – och snart kan man köra i skogen. Då borde man gallra så mycket som möjligt innan det kommer snö. Det blir inget skogsarbete ännu nästa vecka för det skall bli +8 grader på fredag och regn men det skadar inte att maskinerna är färdiga då det senare blir kallare. Man får åtminstone hoppas på en ordentlig vinter (men inte så mycket snö).

Jag kan behöva litet skogsarbete. Nu har jag igen börjat vrida dygnet framåt så att jag jobbar ända in på småtimmarna. Det är ju ingen skillnad då man ändå måste arbeta vid lampljus så gott som hela dagen. Men en dag i skogen – om än kort – brukar få en att slockna ganska tidigt på kvällen.

P.S. Ducaton gick igenom besiktningen – efter det att ett stort rosthål i ena balken svetsats. Men det är inte slut på rostandet så jag tror att jag måste hitta en billig begagnad men nyare Ducato nästa år.

Från bygge till verkstadsarbete

I går städade vi upp vid sågverket efter att ha sågat de sista stockarna. Det blev ett tiotal stora skopor med sågspån och då hade jag kört bort sågspån redan en gång i somras. Det blev besvärligt att såga då det fanns närmare 60 cm sågspån där man skulle gå och nu hade vevarna på sågverket börjat bli under sågspånen.

Vi jämnade ut upplagsplatsen för sågstockarna för det blir snart minusgrader. Nu kan vi köra hem nya sågstockar dvs. mest klena under 14 cm och så en hel del torra. De klena ger två 5 cm battingar eller två bräder plus en 5 cm batting. De torra sågar vi till väggbräder och en del har riktigt fin kvalitet. Jag hyvlade i somras sådana som var 25-30 cm breda till fönsterfoder i Medåker och de var ganska så hårda. Med torra stockar så behöver man inte vara rädd att virket slår sej då det torkar.

Bäst går det att såga korta stockar på 2-3 meter. De långa vill hänga ned i ändarna men i somras då jag måste ha upp till 6,2 meter långa battingar så satte jag en grov bjälke under och sågade på det viset ganska bra virke. Om man gör grundinställningarna noggrant så kommer man ned till en måttnoggrannhet på ett par millimeter.

I dag tog vi in Ducaton i verkstaden för översyn för den måste besiktas senast den 4 december. Som vanligt kollade jag in vad en nyare Ducato skulle kosta så att jag fick bättre motivation . De nya modellen kom 2015 och en uppdatering 2017. Men de är för nya för priserna går från 18000 euro uppåt vilket är för mycket för mej. Jag borde få den gamla Ducaton från 2006 igenom ett par besiktningar ännu. Den börjar bli litet orkeslös men värre är att plåtarna börjar rosta. Så vi får se hur det går …

Att bygga om en traktor

Zetorn är reparerad men då den en gång är inne i verkstaden och varm och torr så passar jag på att bygga om den litet. Den är redan ombyggd flera gånger – i all synnerhet för att anpassas till skogsarbete – så jag behövde ta bort en del ändringar som jag tidigare gjort.

Det är mycket mera arbete att bygga om än att bara reparera. Man måste borra och skära till nya delar vilket tar mycket mera tid än att bara byta en del. Nå, det kan ta en massa tid att få bort rostiga skruvar utan att dra sönder dem men det gäller mest hytten för motorn är så inoljad att där inte finns rost alls.

Då jag hade bort bränsletanken så passade jag på att montera in en bränslemätare. Den mätare som kom med traktorn 1975 bestod av en mätsticka som man skulle doppa i tanken. Den är förstås driftsäker men ibland vill man hålla koll på hur mycket bränsle man har kvar inifrån hytten.

Problemet är att det inte fanns plats för en mätare i tanken så jag var tvungen att ta upp ett stort hål för givaren. Dessutom måste jag skära upp motorplåten för den låg alldels tätt intill tanken.

Det var ganska roande att se på nätet vad olika människor gav för råd. En del tyckte att det var livsfarligt och föreslog att tanken skulle fyllas med vatten eller en lämplig gas medan andra tyckte att brännolja inte brinner så bra (i motsats till bensin) så det var bara att borra. Bland annat så lär en brandskyddsinspektör ha droppat en brinnande tändsticka i en dunk med brännolja för att visa att den helt enkelt slocknade. Och påpekat att det hade blivit en grym explosion ifall det hade varit bensin.

På nätet finns det alltid de hjärtängsliga som tar till helt overdrivna åtgärder och ofta bara ger rådet att låta en “fackman” sköta allt. Nå, som bonde sköter jag allting själv – efter att grundligt ha tagit reda på hur man skall göra. Då jag märker att det är en ängslig typ så slutar jag vanligen läsa. Det är samma typer som tror att man får bra kvalitet om man betalar dyrt. Tyvärr har försäljarna också märkt att det finns sådana människor så de sätter en sjuhelsikes pris på skräpprodukter varvid de kan sälja dem med god vinst åt de godtrogna.

Hålet i bränsletanken gjorde jag med en skruvbar hålstans som var avsedd att ta upp hål för blandare i diskbord. Man borrar ett litet hål för skruven och sedan dra man ihop stansen som skär upp ett snyggt hål med 35 mm diameter i plåten. Den ger heller inga gnistor som en vinkelslip eller liknande verktyg gör.

Det har sina fördelar att ha en bränslemätare eftersom det är ganska besvärligt att lufta en diesel ifall bränslet tar slut. Speciellt i skogen om vintern är det inte så trevligt att först åka hem efter mera bränsle och sedan börja skruva och lufta motorn.

Lastaren behövde också byggas om. Det fanns inte möjlighet att fästa svängningsdämparen direkt i bommen. I stället för att svetsa fast ny ända på bommen så satte jag två 15x150mm järnskivor på sidan om bommen och fäste dem med 25mm tappar. Fördelen är att man kan ta bort förlängningen och bygga om den om det behövs. Det är mycket besvärligare att plocka bort hela bommen om man vill bygga om nånting.

Sedan har bakljusen börjat sjunga på sista versen. Dessutom stör de sikten snett bakåt. Jag har redan en gång byggt om bakljusen. Zetorn har alldeles för breda träckskydd för skogsbruk även om de kan vara bra då man kör på landsväg. Den bakersta delen skruvade jag bort för många år sedan och måste då flytta upp bakljusen. Nu flyttade jag upp dem ännu högre och fäste dem vid hytten.

Arbetsljusen har också varit för lågt placerade. Speciellt då man har ett högt lass så är de till tvivelaktig nytta. Nu flyttade jag upp dem ovanför bakljusen som är placerade inne i 80x80mm vinkeljärn. Det kan behövas för torra grova kvistar är starka och kan riva loss en lykta i skogen.

Bakre delen av stänkskärmen borde ännu skäras bort men det får vänta för jag måste ut i skogen snabbt nu. Och det finns en hel del att göra ännu. Trots att det elektriska systemet på en 44 år gammal Zetor är ganska enkelt så tar det tid att klura ut hur ledningarna är kopplade. Dessutom måste jag bygga nya ledningsbanor som är mekaniskt skyddade.

Ett ständigt problem har varit att få rum för skogsstövlarna. Zetorn har en ganska stor hytt – den första som hade platt golv år 1975 – men den svängbara stolen som jag satt in har i alla fall problem att svänga runt – åtminstone stövlarna vill bli kvar i framändan på hytten. Det fina med den stora hytten är att ventilbordet ryms inne i hytten så jag kan ha bakrutan fast hela tiden. Då jag dessutom installerat ett extra värmebatteri med fläktar så kan man arbeta ganska bekvämt även om det är dåligt väder.

Saker som borde fixas tar aldrig slut men jag har nu fått en hel del gjort som varit på listan i många år. Nu gäller det bara att komma ut i skogen och få nånting gjort också …

Zetorn i delar

Nu är lilla Zetorn sönderskruvad och orsaken klar. Det tog en hel del tid men var inte egentligen svårt. En hel dag gick åt att putsa bort de tjocka lagren med oljebemängd smuts. Och så var det en hel del andra jobb som måste skötas om också – bland annat pannan och flismataren.

Oturligt nog var bränsletanken nästan full så det tog sin lilla tid att tömma den. Sedan skulle kylarvätskan bort och till sist oljan. Då började det klarna. Kylarvätska fanns det mycket av medan oljan var nästan slut. Men innan man kunde säja vad som skurit ihop så måste hela motorn tas i bitar.

Då man fått bort kylaren, topplocket och oljetråget så är det en ganska ynkligt klimp som finns kvar … Efter att ha skruvat loss vevstakarnas lager var det klart att tvåans vevstake hade skurit fast i vevaxeln och ettans lager var dåligt. Sedan tog jag bort kannorna men de var i gott skick. Jag hade tänkt att kannringarna möjligen gått sönder men där fanns inga problem. Så det var bara tvåans lager som var dåligt.

Det är ingen dyr reservdel. Hela serien med 8 lagerhalvor kostade bara 28:50 euro. Man byter förstås alla då motorn en gång är i bitar även om fyra lagerhalvor inte hade något synligt fel alls. Därefter gällde det att fundera ut vad som var orsaken till felet. Varför hade oljan läckt ut ? Vanligen har jag inte behövt fylla på olja i motorn mellan oljebytena. Man började bli slö och orkade inte kolla oljan hela tiden eftersom motorn verkade vara i bra skick. Jag funderade på kannringarna. Om de var dåliga så kunde de släppa olja in i förbränningsrummet. Men då jag tog ut kannorna så var de i fint skick. Treans kanna hade lite skråmor på sidan men jag vet inte om det var en gammal skada. Alla löpte fint och lätt i cylindern.

Då gällde det att kolla nästa misstänkta ställe och det var förstås stefan i framändan på vevaxeln. Och då den togs bort så var det alldeles klart vart oljan försvunnit. Man kunde stoppa in ett bladmått mellan axeln och stefan som var alldeles hård och hade tappat den fjäder som skall täta mot axeln. Nå den var 43 år gammal så det var på tiden att byta ut den.

Då var det bara att beställa reservdelar men till det gick det också en hel dag. Zetorn har kommit i många upplagor efter 1975 och fastän den har ändrats ganska litet så gäller det i alla fall att kontrollera att man får rätt delar. Till all tur har jag reservdelsboken från 1975 för numrorna har ändrat i de nyare böckerna. Och så måste man mäta och fundera och se på alla bilder att det ser riktigt ut. Förutom de delar som var sönder så byter jag en mängd andra delar nu då traktorn är i bitar. Egentligen hade jag tidigare köpt reservdelar som aldrig blivit utbytta så nu passar jag på. Alla slangar förnyas till exempel.

Ganska bra har Zetorn gått i 43 år. Inuti ser den ut som ny fastän den såg eländig ut utanpå eftersom avgasröret brast förra vintern och sot har täckt hela motorn. Avgasröret har varit ett ständigt problem. Det håller inte och det är ingen idé att köpa nytt för det brister inom ett år. Så jag svetsar i stället – det håller lika bra som ett nytt. Kylaren hade jag stora problem med förr med sedan jag köpt en ny dyr kylare så har den hållit ihop. Delvis kan det bero på att jag tagit bort ett fäste som var fastlött vid kylaren. Nu ligger den bara i en skål med gummipackning och har hållit i närmare 20 år sen sist.

Men det finns en hel mängd delar på en traktor. Golvet i verkstaden är nu fullt av bortplockade delar som jag radat så att jag vet hur de skall skruvas tillbaka.

Ett problem är ännu att polera vevaxeln där lagret skar ihop. Jag tänkte försöka med natronlut (kaustiksoda) – kemisk natriumhydroxid. Den är starkt frätande på aluminium och liknade metaller som finns i lagerskålar medan den inte påverkar stål så vevaxeln borde bli ren utan fara. Man kan också använda saltsyra men den är besvärligare att hantera. Natronlut används i avloppsrengöring så man kan helt enkelt hälla det som blir över i avloppet.

Det blir stadsresa för att skaffa kaustiksoda och en hel del verktyg. Vi drog av det långa skaftet till 1/2″ hylsor för en del skruvar satt fast ordentligt. Men det fina med traktorer är att då man en gång får loss skruven så kan man skruva ur den med fingrarna – i motsats till rostiga bilar. Och vår Zetor har varit mycket väl inoljad … Jag måste också skaffa nya verktyg som gör det möjligt att komma åt en del skruvar på trånga platser. Jag skulle behöva mera väggar i verkstaden för de nuvarande är redan fulla med verktyg.

Nu är det bara att vänta på reservdelarna och sedan börja skruva ihop traktorn. Under tiden kan jag bygga litet och plocka in allt som ligger under bar himmel. Golvet i ladan skall ännu göras färdigt. Och så måste värmesystemet sättas i skick till vintern. Inga fritidsproblem …